Gymnasieakademin:
"Här kan du få höga studieresultat, nå din drömutbildning och växa som person. När du går igenom portarna till Gymnasieakademin stänger du ute alla störningsmoment och kliver in i en engagerad, enad, excellent värld."
Visst låter det bra? Här skulle jag vilja jobba. Att företaget som driver skolan gör 14,44 % vinst är väl inte så farlig när kvaliteten är så här hög?
Sedan augusti 2022 ägs skolan av Thorengruppen. Thorengruppen får inte starta nya skolor eftersom Skolinspektionen anser att kvaliteten på deras nuvarande skolor är för låg, men inget hindrar dem att köpa nya skolor eftersom tillståndet följer med till den nya ägaren.
Skolinspektionen har precis granskat skolan. Vilken ynnest för inspektörerna att uppleva denna "engagerade, enade och excellenta värld". Men vad är detta? Föreläggande vid vite pga brister i betygsättning, trygghet, studiero, och särskilt stöd? siris.skolverket.se/siris/ris.open…
Några klipp från rapporten: Samma år som skolan gick 14,44 % plus fick 75 % av eleverna högre betyg i matematik 2 B än resultatet de fick på nationella prov. I matematik 3 b fick 90,9 % av eleverna högre betyg. Vårterminen 2023 fick 75 % av eleverna högre betyg i matematik 3 b än på nationella provet.
Lärare förklarar skillnaden mellan betyg och provresultat med att "undervisningen läggs på en lägre nivå för att det finns en förväntan på att eleverna ska klara kurserna och få godkända betyg från ledningen och huvudman".
"påtryckningar från huvudman att elever ska få godkända betyg. Problem om en elev får ett F, för det leder till merarbete. Lärare har fått till sig att de ska arbeta för att betygen ska höjas, det är oklart om eleverna ska lära sig mer eller om lärarna ska sätta högre betyg."
Studieron är sämre. I vissa fall katastrofal. Lärare känner bristande stöd från ledningen och många elever är i behov av särskilt stöd. Rektorn medger att det inte är "optimal studiero" i vissa klasser.
Det finns inga grupprum. Det finns inga möjligheter att flytta elever med behov av enskild undervisning till lugnare delar av klassrummen, för det finns inte plats. "Ekonomin och personalresurserna" begränsar stödet elever kan få. 50 nya elever. Inga nya lärare.
Det händer inget efter att utredningar gjorts eller så görs inte utredningar alls, trots att lärare menar att elever behöver särskilt stöd.
Lärare berättar att "specialpedagogen mest arbetar med utredningar av elevers behov av särskilt stöd och inte direkt med undervisning, och att det därför skulle hjälpa om det fanns en speciallärare".
"Rektor berättar att en speciallärare behövs och att de begränsas av resurserna de har för att kunna ge de extra anpassningar och särskilda stöd som eleverna behöver".
Det finns två versioner av Gymnasieakademins (Thorengruppen) skola i Göteborg. Den ena bilden är den som ges på skolans hemsida och i årsredovisningen (klippet nedan). Trygghet, hög kvalitet, vinst.
Allt ser bra ut.
Den andra bilden framträder när man kollar statistik och Skolinspektionen frågar elever, lärare och rektor hur de tycker att det är på skolan: Betygsinflation, press från ledning att godkänna elever, inga speciallärare, inga resurser till något, otrygghet och dålig studiero.
Vilken bild är sann: den som femtonåringar får när de besöker skolans hemsida eller beskrivningen från verkligheten?
Hur skapas vinsten: genom effektivare arbetsmetoder eller genom att huvudmannen struntar i att ge dyrt stöd och att anställa lärare och speciallärare?
För vissa tycks fortfarande svaret vara att hemsidans bild är sann och att vinst skapas av att aktiebolagsdrivna skolor arbetar mer effektivt och därför kan göra vinst trots hög kvalitet. Allt fler tror dock på verkligheten.
Det funkar att köra med den här kommunikationen och det här sättet att prioritera vinst före verksamhet när man har självgående elever. Gymnasieakademin har inte det. De har elever som mer än andra behöver hjälp av duktiga lärare som har tid att bry sig.
Det är ett sånt jävla svek mot de här eleverna att vi låtit dem bli kunder i ett cyniskt skolsystem där skolpeng till exempel blir till innebandy-guld (Thorengruppen är också ett framgångsrikt innebandylag, dopat av skolpeng).
På alla marknader finns det vinnare och förlorare. Vinnaren på skolmarknaden är Thorengruppens ägare. Förlorare är Thorengruppens elever och lärare, och i förlängningen samhället. När de elever som behöver mest hjälp istället får minst hjälp kommer det såklart att gå åt helvete.
Aktiebolagen måste bort från skolan och skolan måste återregleras. Det här med extra anpassningar funkar inte. Det behövs ordentliga skollokaler (inte kontor, se bild) som tillåter enskild undervisning och speciallärare som kan genomföra den undervisningen.
Att ha en anställd specialpedagog men ingen speciallärare är som att köpa bruksanvisningen till ett verktyg men inte själva verktyget och att tro att aktiebolag ska prioritera verksamhet framför vinst är korkat.
Vi måste sluta med de här dumheterna.
Morrn.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Kommer ni ihåg betygsskandalen på Cybergymnasiet? Igår publicerade Skolinspektionen en liknande granskning av Fria Läroverken i Norrköping, ni vet koncernen som ägs av arkitekten bakom friskolereformen med statsministerparets bästa vän i styrelsen *tråd* siris.skolverket.se/siris/ris.open…
Det går himla bra för Fria Läroverken. Vinstmarginal på 11,93 % är mycket mer än den där siffran 2-3 % som Friskolornas Riksförbund brukar nämna som snitt (som alla AB tycks ha mer än). De här pengarna har ju bland annat blivit våffelstuga, men det vet ni redan allt om.
Skolinspektionen har fått uppgifter om missförhållanden, de har granskat skolan och alltså nu kommit med sin dom.
Den politiska risken gör att det är viktigt för skolkoncernerna att ha folk med stort politiskt inflytande i sina styrelser. Här kommer fakta om fyra skolkoncerner som har professionella lobbyister i styrelsen. *kort tråd*
Göran Thorstenson sitter i styrelsen för Watma Education (Nordic International School och Fria Läroverken) och jobbar som lobbyist för Nordic Public Affairs. Thorstenson är paret Kristerssons närmaste vän. Watma ägs av Anders Hultin (M), arkitekten bakom friskolereformen.
Paul Lindquist sitter i styrelsen för Aprendere skolor och jobbar som lobbyist för The Labyrinth. Lindquist är förre detta moderat kommunal- och landstingsråd. Aprenderes ena huvudägare är en fortfarande aktiv kommunpolitiker (L) från Täby.
"Hon köpte fastigheten tillsammans med sin tidigare affärspartner och familjens närmaste vän Göran Thorstenson, som är konsult och verksam i friskolesektorn."
Göran Thorstenson sitter i styrelsen för skolkoncernen Watma som ägs av arkitekten bakom friskolereformen, fd moderata regeringstjänstemannen Anders Hultin.
I Watmas årsredovisning står det att företaget använder "en hög politisk kompetens i styrelsen för Watma group" för att hantera den risk som förslag om sänkt skolpeng för friskolor innebär. Att ha styrelsemedlem som är bästa vän med statsministern är nog en bra början.
Ingen har bett om det men jag tänker ändå tweeta en Balansföreläsning för att ge alla här en längre förklaring till varför vi menar att skolans styrning måste förändras i grunden. Det kommer bli massa tweets. Mutea tråden genom att klicka på de tre prickarna och sedan:
Vi börjar med en titel. Inte så originellt kanske. I Varberg (förra veckan) hette föreläsningen "Skolans styrning och lärares arbetsmiljö - en omöjlig ekvation" Egentligen ska det vara ett utropstecken, inte frågetecken. Hela mitt tvåtimmarssnack går ut på att förklara det.
Och så en bild på månen där jag förklarar för dem (nu er) att man kan se på skolan utifrån olika perspektiv. När jag är på mitt lärarjobb tycker jag tex att det oftast är ljust, när jag läser budgetar är det svart. Bildstöd och extra anpassningar för dem som behöver positiv ton.
Lobbyister som är politiker är ett accepterat fenomen, vilket skickar lite knepiga signaler om den svenska demokratin. Anyway. Här kommer ett exempel: Sophia är bl.a. ledamot i Stockholms förskolenämnd. Kommunen har samma roll för förskolan som Skolinspektionen har för skolor.
Hon driver samtidigt en egen lobbyfirma som "kartlägger beslutsfattare och deras ställningstaganden" och utövar "politisk påverkan och opinionsbildning" i "enskilda sakfrågor, lagförändringar och mer långsiktiga attitydförändringar" i kommuner, inom området "förskola".
Sophia är även anställd lobbyist på lobbyföretaget Kreab, ägt av skolkoncernägaren Peje Emilsson. Hon presenteras där som en person med "särskild erfarenhet" av "utbildningsfrågor" med "bakgrund från olika förtroendeuppdrag inom Stockholms stad".
Det finns en utvecklingslinje i skolan som gör mig ledsnare än summan av alla skolkoncerner och skollobbyister och det är att läraryrket blivit ett mallat jävla löpandebandjobb och att vi lärare behandlas som fån av Skolinspektionen (och andra).
Börja med att läsa detta.
Texten kommer från en Skolinspektionsgranskning. Jag frågar mig. Varför anser Skolinspektionen att det behöver vara "tydligt för alla lärare och övrig skolpersonal vilka arbets- och förhållningssätt som finns och hur skolan arbetar i exempelvis kring lektionsstruktur"?
Varför ska en statlig myndighet lägga sig hur lärare arbetar på en sådan detaljnivå som att det ska finnas en gemensam lektionsstruktur? Står det i läroplanen? Nej. Står det i kursplanerna? Nej. Står det i skollagen? Nej. Finns det vetenskapligt stöd? Visa mig det då.