Drygt ett år har gått sedan jag berättade om Thorengruppens eget riskkapitalbolag Thoren Tillväxt, där vinsterna från de hårt kritiserade Thorenskolorna investeras i olika högriskprojekt. Nu vill ni förstås gärna veta hur det gått.
Först snabbversionen av hur Thorengruppen tjänar pengar. Den genomsnittliga kommunala lärartätheten i grundskolan är 12,1 elever/lärare. Thorengruppens grundskolebolag Thoren Framtid driver två skolor med bättre lärartäthet än 12,1 och tolv skolor med sämre lärartäthet = vinst!
Vinsten investerar i riskkapitalbolaget (ja de kallar själv bolaget för det) Thoren Tillväxt. Det går inte så bra för det här bolaget. Förra året gjorde man förlust på 18,5 miljoner och året innan förlust på 24 miljoner, pengar som nu knappast kan återinvesteras i verksamheten.
Men när innevarande verksamhetsår ska summeras kan resultatet bli mycket sämre än så. Ett av företagen man investerat i har nämligen gått i konkurs. I värsta fall kommer man att förlora 36 miljoner kronor i den konkursen.
Det går tyvärr inte så bra för riskkapitalbolagets andra investeringar. Mer än 15 miljoner har investerats i Savelend Group vars aktie störtdykt det senaste året. Mycket skolpeng har försvunnit bort.
Det är dock inget mot vad man tappat i bolaget Sileon vars kurs har gått från ca 14 kronor per aktie 2021 till lite drygt en krona per aktie idag (oklart när investeringen gjordes).
Men ännu sämre har det faktiskt gått för bolaget Secits Holding som numer kostar några öre och som Thoren Tillväxt lånat ut en hel del pengar till (i form av konvertibler). Får de tillbaks dem eller kommer det här bolaget konka? Vi får se.
Thorengruppen bränner dock inte bara skolpeng på dåliga riskkapitalaffärer. Man har även dopat en innebandyklubb i Umeå med resurser som borde gått till att anställa lärare på Thoren Framtids söndersparade skolor men som istället gått till att vinna SM tre år i rad.
2020 skickades till exempel 30 miljoner i kommissionsbidrag från grundskolebolaget till moderbolaget och sedan 10 miljoner från moderbolaget till Thoren Arena AB.
Utöver det har Thorengruppen använt skolpeng till att köpa nya skolor. Det är nämligen enda sättet som företaget kan växa eftersom Skolinspektionen förbjuder dem att starta nya skolor. Men köper man en existerande skola följer tillståndet med, vem man än är.
Nästa gång du ser någon från skolkoncernernas olika lobbyorgan påstå att skolvinster investeras i verksamheten, berätta för dem om den här tråden. Berätta om Thoren och om skolpeng som blev konkurs, innebandyhall och som användes för att förstöra skolan för ännu fler elever.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
"Fördelssökande är ett begrepp inom nationalekonomi för när en firma försöker intjäna intäkter genom att manipulera de ekonomiska eller juridiska förutsättningarna... det ses ofta som ett resultat av lobbying från särintressen"
*Ännu en tråd om gratispengar till skolägare*
I ett antal artiklar har journalister visat att skolkoncernerna kör hästutbildning utan hästar/hundutbildning utan hundar. De får betalt efter det offentligas fasta kostnader för att driva tex naturbruksprogrammet (ha en hästgård) men hyr sedan in sig på timmar på 4H-gård.
Det finns oerhört många sådana här "fördelsökningsinslag" i det svenska skolsystemet där resursfördelningen till fristående skolor ska vara densamma som kommunens egen resursfördelning, dvs samma grundpeng per elev. Undra på att utländska aktörer flockas kring våra elever.
1.b En annan skolkoncern ägs av fd riksdagsledamot, två ägs av fd kommunpolitiktoppar och en ägs av nuvarande kommunpolitiker. En koncern skapades av sammanslagning av skolor ägda av politiker.
2. Fd politiker i styrelser
Två skolkoncerner har fd toppolitiker som ordförande, två skolkoncerner har fd ministrar i styrelsen, flera skolkoncerner har fd politiker i styrelserna.
OBS! Jag tror inte att Almega Utbildnings ordförande fått i uppdrag att krossa den svenska demokratin men när han börjar driva frågan om offentlighetsprincipens avskaffande kan det vara läge att reflektera över risker med utländskt ägande i svenska skolaktiebolag. *tråd*
Skolinspektionen skriver i sin årsrapport att omkring en tredjedel av alla elever som går i en friskola går i en skola som drivs av någon av de två av de största skolkoncernerna och att dessa har utländsk aktiemajoritet.
Det handlar om Academedia och Internationella Engelska Skolan. Sedan ska man inte glömma att tre av de största förskolekoncernerna har utländska ägare. Pysslingen (Academedia), Norlandia (Norge) och Dibber (Norge).
I tisdags föreläste jag för lärare i Stockholm om läraravtalet och om en eventuell lärarstrejk. Nästan halva föreläsningen var en historielektion om skolans styrning med start 1989. Jag drar den här för er med så får ni hänga med om ni orkar och har lust.
*lååång tråd*
Som historielärare tror jag att det är bra att förstå varför saker har skett om man vill ändra på något som blivit dåligt. Det avreglerade skolsystemet är ett sådant exempel. Jag tror att det är nödvändigt att veta hur avregleringen gick till om vi ska kunna återreglera klokt.
Balans ingång i debatten är att vi inte gillar när folk blir sjuka pga sitt arbete. Om anställda under en för lång tid jobbar i en verksamhet med obalans mellan krav och resurser riskerar de att drabbas av stressrelaterade diagnoser som ångest, depression och utmattning.
Jag har en grej att ta upp som alla som bryr sig om skolan har anledning att fundera över oavsett vad de tycker om mig/Balans/skolkoncernerna. Det blir en lång tråd om något som låter trist men som riskerar att krossa elevers skolgång: kommunal överkapacitet. Orka gärna läsa.
I fyra års tid har jag sett signaler bli allt tydligare i kommunernas handlingar. Först minskade invandringen, sedan förändrade pandemin flyttmönster, sedan stoppade räntehöjningarna byggplaner och till slut minskade barnafödandet.
Samtidigt har koncernernas etableringar fortsatt. Tillsammans skapar det här en katastrofal situation där kommuner planerat för expansion men elevantalet istället minskar. Jag ska börja med ett gäng tweet från Sollentuna för att visa vad som händer.
Etableringsfriheten för friskolor får allt mer absurda konsekvenser för de kommunala skolornas elever och lärare och för skattebetalarna. Ett aktuellt fall är skolkoncernen Jensens etablering i Göteborg. Det här blir en lång tråd men jag tror att den är läsvärd.
Jensen driver redan en skola i Göteborgs som gjort sig känd för att försöka (och lyckas) styra bort resurssvaga elever från sin skola. Rektorn skröt tex till föräldrarna om att de bytt ut 90 % av elevunderlaget genom att fokusera på ambitiösa elever.
En annan metod Jensen använder för att locka mindre resurskrävande elever är direktadresserad reklam till föräldrar till barn på kommunala skolor i välbärgade områden där de skriver att elever som önskar mer av skolan/vill ha högre tempo bör gå på Jensen.