Live-tweet från @DaniBeckman på @goteborgsuni!
Hon är verksam i Kalifornien och kombinerar högresonansmikroskopi med olika markörer för att synliggöra bl a covids effekter på hjärnans vävnader.
Häng med!
@DaniBeckman @goteborgsuni Hennes bakgrund är inom neuroinflammation och Alzheimers, men har nu mer fokus på virologi. Olika virus skadar celltyper i hjärnan på olika sätt.
@DaniBeckman @goteborgsuni Blodhjärnbarriären är inget självklart skydd mot infektion. Covid kan "kapa" olika celltyper (immunologiska, kärl etc) och är värre än influensavirus. Coronavirus är effektiva i att infektera hjärnceller.
@DaniBeckman @goteborgsuni Finns flera tidigare coronavirus (SARS1, MERS m fl) som visat att de kan penetrera hjärnvävnad. Området kring luktcentrum är utsatt och sårbart.
@DaniBeckman @goteborgsuni Forskning är svårt, musmodeller är inte representativa. Forskning på apor ger mer relevanta resultat, aporna har mer människolika symtom.
Man har sett både spikeprotein och replikerande DNA inne i nervcellerna.
@DaniBeckman @goteborgsuni Infektion går fort i hjärnan, på bara någon vecka ses stor utbredning. Äldre apor mer utsatta än unga, men de unga har också infekterade nervceller. Även stödceller, gliaceller, infekteras.
@DaniBeckman @goteborgsuni Den påverkan som ses, liknar inget hon sett tidigare. Blir som bubblor inne i cellerna, där virus aktivt kan replikeras. "Används som en inkubator för virus". Sedan dör nervcellen. (Fan, det här är mörkt.)
Man har sett likande"vakuolisering" med andra coronavirus.
@DaniBeckman @goteborgsuni Men inte bara påverkan på nervceller ses, man ser också påtaglig neuroinflammation. Vit materia glider in i den gråa materian. Man ser också läckage kring blodkärl.
@DaniBeckman @goteborgsuni Så långt apor. Nu om människor och en studie med magnetkamerundersökning före och efter covid. Visar skador på samma områden som man hittar påtaglig inflammation i hos aporna. Områden viktiga för kognition, de som brukar påverkas vid Alzheimer. T ex runt ventriklarna.
@DaniBeckman @goteborgsuni "Major structural changes". Det är scary, säger hon.
Neuroinflammation är en stor del i detta. Det ljusgröna som lyser till höger är mikroglia som ger kraftigt inflammationssvar, även om de inte själva är infekterade. Alltså reaktion snarare än infektion.
@DaniBeckman @goteborgsuni Man ser också nedbrytning av myelin (det ämne som gör att nervcellerna kan sända sina signaler snabbt).
@DaniBeckman @goteborgsuni Även blodkärlen påverkas alltså. Virus verkar finnas i kärlväggarna.
@DaniBeckman @goteborgsuni Områden som är skadade stämmer med de områden som är påverkade symtommässigt vid postcovid, och kan vara en förklaring till brain fog och andra neurologiska konsekvenser med lång varaktighet.
@DaniBeckman @goteborgsuni Tysk studie från team som Beckman ska jobba med, presenterade denna studie för några veckor sedan. Virus kvar i skallben och hjärnhinnor även 4 år efter akut infektion.
"Detta är verkligen inte som influensa."
@DaniBeckman @goteborgsuni Alla får inte långvarig virusreplikation, men många har nog inflammation på olika ställen i kroppen, som triggar neuroinflammation också.
@DaniBeckman @goteborgsuni Många av symtomen vid postcovid kan förklaras.
B gillar inte ordet brain fog, det borde vara brain damage. Fog låter milt, men det är hjärnskador. Svårt att minnas både på kort och lång sikt.
@DaniBeckman @goteborgsuni Postcovid är bland anant en neurologisk sjukdom, precis som MS och Alzheimers.
Virus kan utlösa/förvärra neurodegeneration, det är visat sedan tidigare, t ex kopplingen mellan EBV och MS. Alla med EBV får inte MS, men en del. Samma med covid.
@DaniBeckman @goteborgsuni Hett område för forskning. Man har sedan 2015 utvecklat begreppet till Alzheimer-liknande sjukdom.
B forskar på detta i den åldrande hjärnan, kan ha flera olika orsaker.
@DaniBeckman @goteborgsuni Amyloid (proteinklägg) som har påvisats i andra delar av kroppen, ses även i hjärnan. Det finns ofta kring blodkärl, och leder till ökad genomsläpplighet i blodhjärnbarriären. Då kan fler virus komma in.
(Smart, men tråkigt för oss.)
@DaniBeckman @goteborgsuni Två nya bilder från labbet. Blodhjärnbarriären är borta, det är fri access för viruset in i hjärnvävnaden!
Det här ser inget vidare ut för de åldrade hjärnorna...
@DaniBeckman @goteborgsuni Neuroradiologi kommer vara viktigt framöver.
B rättar sig också angående influensa - ett undantag gäller H5N1 bird flu - den kan vara rejält neurotrop och ge neuroskador utan att man har symtom på förkylning. Man vet sedan länge en koppling mellan H5N1 och Parkinson.
@DaniBeckman @goteborgsuni ... och till sist, det man kallar för "pinky eye" borde kallas "bloody eye". Talar för kärlpåverkan och förmåga att invadera hjärnan.
(Genomgående kan man säga att vi borde kalla saker för deras rätta namn och inte använda eufemismer och noanamn.)
@DaniBeckman @goteborgsuni Nu frågestund. Lite svårt att höra vad de säger i lokalen.
Q: varför drabbas äldre hjärnor värre?
A: kärlen är redan påverkade, blodhjärnbarriären inte fullt intakt. Värre hos diabetesapor.
@DaniBeckman @goteborgsuni Pga låggradig kronisk inflammation över en livstid, alltså. Sprids över fler regioner, fler nervceller infekterade, mer påtaglig neuroinflammation. Ca 3 ggr värre hos diabetesaporna.
@DaniBeckman @goteborgsuni Q: något om kompletterande analyser med proteomics.
A: ja, det låter bra
Q: Kan man se likande vid ME?
A: svårt att modeller när man inte vet vad som utlöser ME. (CFS är f ö dumt namn, detta är inte trötthet utan neuroinflammation, säger B). Kolla antikroppar och se om det går
@DaniBeckman @goteborgsuni att simulera ME.
Q: Drabbas inte alla av patologi i hjärnan?
A: alla apor fick inte infekterade hjärnor, trots kraftig lunginfektion. Alla äldre, ja, men inte alla yngre apor.
Q: Får aporna dysautonomi?
A: vet ej, men några blir mindre aktiva men man har inte kunnat uppmäta ngt
@DaniBeckman @goteborgsuni Q: Kan normala prover på hjärnskademarkörer utesluta neuropåverkan efter covid.
A: Ex neurofilament light i plasma kan finnas, pre-inflammatoriska cytokiner tyder på en inflammation. *Men normala prover utesluter inte skada.*
Radiologiska metoder också viktiga.
@DaniBeckman @goteborgsuni Nu är tiden ute.
Slutorden från arrangören blir "Be careful out there". Kloka ord.
Awesome presentation, @DaniBeckman! Thanks! 👏
THE END
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Varför JO-anmäler Covidföreningen Socialstyrelsen?
Jo, för att de brutit mot lagen och inte diariefört skrivelser från oss. Därmed blir det svårt att granska myndighetens ställningstaganden och resonemang.
Vilken slump att just våra texter försvann.
Januari 2024:
Denna text är inskickad av undergruppen Läkare till läkare och innehåller tämligen rimliga medskick, till exempel om vikten av snabba uppdateringar.
Med en blinkning till Uffe-Puffe, 75 idag, säger jag:
En inställd livetweet om WHO-webinariet är också en livetweet. Fast i efterhand. 😉
Materialet finns på för den som vill läsa mer. iECHO.org
Hannah Davies sammanfattade studien Long Covid Science Research and Policy, som hon är en av medförfattarna till, tillsammans med bland annat Ziyad Al-Aly.
Lite om sense of urgency:
400 miljoner beräknas drabbade i världen. I USA beräknar man att det kostar 1,3 triljoner USD. 1 % av BNP!
Men många goda nyheter har kommit under 2024, många spännande studier som sprider ljus. Och här gick det undan!
Del 2 från mötet med OECD/EU/WHO: Nu om High level policy address: The lingering effects of Long COVID on society and the healthcare system.
Först ut är belgaren Pedro FACON. Tidigt sågs en ideologisk strid. En del såg det som påhittat. Ett belgiskt projekt som följt stor kohort
har varit upplysande. 10% hade inte tillfrisknat alls eller bara lite. 60% av dessa har haft nedsatt arbetsfömåga. 37% upplever ekonomiska konsekvenser.
Man behöver förstå hur postcovid påverkar både primärvård och sekundärvård.
Policyproblem: 1. Den specialistvård som finns var sällan känd i primärvården. 2. Diskussioner om postcovid verkligen var så allvarligt förekom. 3. Det var dyrt med multidisciplinär vård, många utförare lät bli att skicka patienter dit. (Då fick det bli separata specialister.)
Nu börjar mötet "Supporting Long COVID patients: insights and action" - möte med OECD, EU-kommissionen och WHO. Det är en kickoff för ett tvåårigt projekt om postcovid.
Första talaren nämner att det är fel att tro att pandemin är slut. Hon är tacksam över dagens talare, det är
inte självklart att gå emot andan att pandemin är över. Det är en stor social, mänsklig och ekonomisk utmaning. Mycket återstår vetenskapligt, diagnostiskt mm. Hon uppskattar prevalens till minst 10%.
Arbetet med postcovid kräver samma typ av samarbeten som klimatarbetet.
Alla EU-medlemsstater är inte med i projektet, några har inte resurser för att de är för små. (Undrar om Sverige är med? Socialstyrelsen fick iaf en inbjudan.)
Punkter för projektet: Utveckla
* case definition
* uppföljning - hur vanligt är det? koder, användning mm
Det verkar som att en del kollegor blandar ihop postcovid (och ME) med depression och utmattning i något slags luddig kökkenmödding.
Låt mig dagen till ära få lära er två viktiga frågor att ställa, som kan bringa klarhet! 🧵 >>
#LongCovidAwarenessDay
Fråga 1)
Hur blir det när du anstränger dig?
Vid depression ger fysisk aktivitet ofta symtomlindring. Ev andnöd, bröstsmärta, ångest eller trötthet avtar.
Vid postcovid blir de flestas symtom sämre, och många beskriver sjukdomskänsla, feber, köld efter ansträngning. >>
Det är det som kallas PEM = postexertional malaise. Patienter kanske kallar det bakslag, eller krasch. Lyssna efter beskrivningar av detta. Det är en viktig ledtråd!
PEM har beskrivits i många år av ME-patienter. Vi i vården har inte lärt oss det då, men vi kan göra det nu.
Hearing om postcovid i amerikanska senaten. Jag testar att livetweta en stund. Rumemt är fullt och många tittar på tv och livestream. Många har en känsla av att ngt är på gång, något vi inte uppmärksammat, säger Sanders. Vi vill lyssna på er.
16 milj amerikaner bedöms drabbade.
Två patienter, inkl en atlet, kommer tala, liksom en förälder till ett sjukt barn. Sedan kommer expertpanelen med läkare & forskare
Allvarliga kardiologiska och neuropsykiatriska symptom förekommer, som kan förekomma flera år. Fatigue, brain fog mm. Alla mkt funktionsbegränsande.
Varje ny infektion innebär en risk. Att du kalrade dig första gången betyder inte att du kommer klara dig framöver, säger han. Postcovid påverkar inte bara hälsa utan också ekonomi. 170 bilj dollar per år beräknas det kosta. (Dela alla siffror med 27 för Sverige)