Det har varit en matig webinarievecka! Här kommer en efter-tweet från ett forskningsnätverksmöte arrangerat av @surf4children.
Denna gång med den nederländske PEM-forskaren Bren Appelman vid Uni of Amsterdam, som bjöd på en riktigt snygg och stringent presentation. 🧵
@surf4children På postcovidkliniken i Amsterdam har man mött ca 11k patienter. Majoriteten har fatigue, PEM och POTS, och fokus ligger på symtomlindring med off-label-förskrivning. Nu 2025 öppnar man även en pediatrisk mottagning.
@surf4children PEM kan vara svårt att förstå, både för patient och kliniker. Det här är en bra bild som tydliggör hur olika typer av belastning kan utlösa, och hur olika typer av symtom har olika duration. PEM förekommer även vid cancer, MS och svår depression.
@surf4children Golden standard för att diagnostisera PEM är att göra cykeltest två dagar efter varandra (CPET), men A avråder från det, eftersom det kan utlösa PEM. ”Att prata med patienten och läsa ifyllda formulär är mycket bättre”, säger han. Det är inte är bra att provocera fram PEM.
@surf4children Det pågår sannolikt flera parallella processer vid PEM. I Amsterdam forskar man mest på autoimmunitet och ändringar i skelettmuskler, inklusive mitokondriedysfunktion och ändringar i halterna av ämnet kynurensyra, som skyddar nervcellerna. (Spännande men svårt område.)
@surf4children Ett stöd för autoimmunitetsteorin är att man kunnat utlösa PEM och ändrat smärtbeteende hos labbmöss efter tillförsel av autoantikroppar IgG från postcovidpatienter, men inte från friska kontroller. biorxiv.org/content/10.110…
@surf4children En tysk studie har även visat en långvarig symtomlindring efter att man låtit patienter genomgå immunoadsorptionsbehandling (att man dammsuger bort autoantikroppar, alltså). Upp till sex månader verkar det fungera.
@surf4children Mest fokus under webinariet låg dock på den skelettmuskelstudie som Appelmans grupp gjort. . 30 kontroller jämfördes med 25 pers med postcovid respektive ME.
Det var svårt att hitta kontroller som matchade de sjukas låga aktivitetsnivå.nature.com/articles/s4146…
@surf4children Man undersökte patienterna med muskelbiopsier och prover före och efter ansträngningstest på cykel.
Fynden som nämns gäller postcovidgruppen. Snart ska man även publicera resultat på ME-sjuka från samma studie.
@surf4children De fynd som gjordes var ansträngningsintolerans, lägre arbetsförmåga och minskad syreupptagningsförmåga. Det var det perifera syreupptaget som var dåligt, att syret inte togs upp i mitokondrierna. Felet satt inte i första hand i hjärta och lungor hos de undersökta personerna.
@surf4children Cellandningen (minns ni från biologilektionerna?) i musklerna var påverkad både före och efter ansträngning. Man såg även denna påverkan på mitokondrier i immuncellerna.
@surf4children När man undersökte muskelbiopsierna i mikroskop såg man myopati, sjuklig muskelskada, med döda muskelceller och inflammation. Särskilt efter ansträngning.
Men normala CK-nivåer. Vanligt blodprov med analys av CK utesluter alltså inte denna typ av muskelskada.
@surf4children Man såg också amyloid (sjukligt proteinklägg) både mellan muskelcellerna och i fascian (bindväven runt musklerna). Det var inte i anslutning till kapillärer eller lymfkärl.
Dessa fynd fanns inte hos de friska kontrollpersonerna.
@surf4children Man såg även att sammansättningen av muskelfiber var annorlunda i postcovidgruppen. Uthållighetsfibrerna var betydligt färre än i en vanlig muskel.
@surf4children Studien har fått kritik. ”Alla blir utmattade av träning” sa någon. ”De är ju i dålig form” sa en annan. Men en annan studie har visat att friska kontroller som tvingats till 60 dgr sängliggande innan test ändå hade andra resultat än postcovidgruppen. Så det är nog inte bara det.
@surf4children Sammanfattningsvis är detta vad som kan SES (ja, det syns!) vid PEM:
Metabola skillnader i syreupptag och cellandning, och strukturella skador i musklerna. Detta är det kroppsliga korrelatet till vad patienterna berättar, och det är alltså tveksamt etiskt att framkalla PEM.
@surf4children Sedan var det frågestund.
Q: Hittade man virusrester?
A: Nej.
Q: Fanns förändringarna hos alla undersökta?
A: Ja, typ. Man letade efter fenotyper, men det var för liten grupp för att göra sådana indelningar.
@surf4children Q: Har författarna av den svenska träningsstudien, där man funnit myopati men inte riktigt vetat varför, kontaktat er?
A: Nej. (Men jag vet nu att Tryfonos team har läst Appelmans studier. Det är bra.)
@surf4children Q: Finns koppling till sjukdomsduration eller mikrobiom?
A: Nej, man hade inte designat studien så.
Q: Kan Rapamycin hjälpa?
A: Vet ej.
@surf4children Q: Varför undersöks inte barnen förrän nu?
A: Det har varit svårt med funding, andra har sagt att det kan vara oetiskt, och svårare att undersöka och forska på barn.
@surf4children ”Det som är oetiskt är att utesluta barnen i forskning”, sa en deltagare. ”Pandemins stora kostnad är barnen. Ingen skola, inga stipendier, inga framgångar. ” Vi behöver fortsätta prata om detta.”
Detta får bli slutorden i denna rapportering. PEM finns och syns. Lyssna efter det.
@threadreaderapp unroll s'il vous plaît
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Live-tweet från @DaniBeckman på @goteborgsuni!
Hon är verksam i Kalifornien och kombinerar högresonansmikroskopi med olika markörer för att synliggöra bl a covids effekter på hjärnans vävnader.
Häng med!
@DaniBeckman @goteborgsuni Hennes bakgrund är inom neuroinflammation och Alzheimers, men har nu mer fokus på virologi. Olika virus skadar celltyper i hjärnan på olika sätt.
@DaniBeckman @goteborgsuni Blodhjärnbarriären är inget självklart skydd mot infektion. Covid kan "kapa" olika celltyper (immunologiska, kärl etc) och är värre än influensavirus. Coronavirus är effektiva i att infektera hjärnceller.
Varför JO-anmäler Covidföreningen Socialstyrelsen?
Jo, för att de brutit mot lagen och inte diariefört skrivelser från oss. Därmed blir det svårt att granska myndighetens ställningstaganden och resonemang.
Vilken slump att just våra texter försvann.
Januari 2024:
Denna text är inskickad av undergruppen Läkare till läkare och innehåller tämligen rimliga medskick, till exempel om vikten av snabba uppdateringar.
Med en blinkning till Uffe-Puffe, 75 idag, säger jag:
En inställd livetweet om WHO-webinariet är också en livetweet. Fast i efterhand. 😉
Materialet finns på för den som vill läsa mer. iECHO.org
Hannah Davies sammanfattade studien Long Covid Science Research and Policy, som hon är en av medförfattarna till, tillsammans med bland annat Ziyad Al-Aly.
Lite om sense of urgency:
400 miljoner beräknas drabbade i världen. I USA beräknar man att det kostar 1,3 triljoner USD. 1 % av BNP!
Men många goda nyheter har kommit under 2024, många spännande studier som sprider ljus. Och här gick det undan!
Del 2 från mötet med OECD/EU/WHO: Nu om High level policy address: The lingering effects of Long COVID on society and the healthcare system.
Först ut är belgaren Pedro FACON. Tidigt sågs en ideologisk strid. En del såg det som påhittat. Ett belgiskt projekt som följt stor kohort
har varit upplysande. 10% hade inte tillfrisknat alls eller bara lite. 60% av dessa har haft nedsatt arbetsfömåga. 37% upplever ekonomiska konsekvenser.
Man behöver förstå hur postcovid påverkar både primärvård och sekundärvård.
Policyproblem: 1. Den specialistvård som finns var sällan känd i primärvården. 2. Diskussioner om postcovid verkligen var så allvarligt förekom. 3. Det var dyrt med multidisciplinär vård, många utförare lät bli att skicka patienter dit. (Då fick det bli separata specialister.)
Nu börjar mötet "Supporting Long COVID patients: insights and action" - möte med OECD, EU-kommissionen och WHO. Det är en kickoff för ett tvåårigt projekt om postcovid.
Första talaren nämner att det är fel att tro att pandemin är slut. Hon är tacksam över dagens talare, det är
inte självklart att gå emot andan att pandemin är över. Det är en stor social, mänsklig och ekonomisk utmaning. Mycket återstår vetenskapligt, diagnostiskt mm. Hon uppskattar prevalens till minst 10%.
Arbetet med postcovid kräver samma typ av samarbeten som klimatarbetet.
Alla EU-medlemsstater är inte med i projektet, några har inte resurser för att de är för små. (Undrar om Sverige är med? Socialstyrelsen fick iaf en inbjudan.)
Punkter för projektet: Utveckla
* case definition
* uppföljning - hur vanligt är det? koder, användning mm
Det verkar som att en del kollegor blandar ihop postcovid (och ME) med depression och utmattning i något slags luddig kökkenmödding.
Låt mig dagen till ära få lära er två viktiga frågor att ställa, som kan bringa klarhet! 🧵 >>
#LongCovidAwarenessDay
Fråga 1)
Hur blir det när du anstränger dig?
Vid depression ger fysisk aktivitet ofta symtomlindring. Ev andnöd, bröstsmärta, ångest eller trötthet avtar.
Vid postcovid blir de flestas symtom sämre, och många beskriver sjukdomskänsla, feber, köld efter ansträngning. >>
Det är det som kallas PEM = postexertional malaise. Patienter kanske kallar det bakslag, eller krasch. Lyssna efter beskrivningar av detta. Det är en viktig ledtråd!
PEM har beskrivits i många år av ME-patienter. Vi i vården har inte lärt oss det då, men vi kan göra det nu.