1/12 Jag är rasande över detta. Inte bara över de olovliga slagningarna på Migverket, utan över det långt grövre faktumet att svenska staten frivilligt överlät beslutskraft, insyn och makt i en säkerhetskritisk myndighet till personer som varken var svenska medborgare, säkerhetsklassade eller tydligt bundna till svensk rättsordning.
2/12 Detta handlar inte om kompetens, hudfärg eller bakgrund. Det handlar om något mer grundläggande: vem staten anser sig kunna anförtro utövandet av offentlig makt över människors liv, skydd och rättsliga ställning.
3/12 Asylbeslut är inte administration. Det är myndighetsutövning med direkt påverkan på individers frihet, säkerhet, familjer och i vissa fall liv eller död. Sådan makt förutsätter ovillkorlig lojalitet till svensk lag, svensk rättspraxis och svenska institutioner.
4/12 Ändå valde Sverige, från 2014 och framåt, att bemanna Migrationsverket i stor skala med personer som inte var svenska medborgare och som därför inte omfattades av samma lojalitetskrav, ansvarskedjor eller säkerhetsprövning som staten normalt kräver i känslig verksamhet.
5/12 Hur kan ett land acceptera detta? Hur kan man överlåta beslut om skydd, avslag, familjeåterförening och sekretess till personer som inte är fullt rättsligt, kulturellt och normativt förankrade i svensk rättsstat?
6/12 Detta är kärnan. I stora delar av världen är lojalitet inte primärt individuell och lagbunden, utan knuten till familj, klan, religion eller informella nätverk. I Sverige är det tvärtom – lagen står över relationer. Det är detta som är rättsstaten.
7/12 När staten inte längre kräver att dess företrädare delar denna grundläggande norm, när man inte säkerställer att den som fattar beslut följer svensk rätt även när den kolliderar med personliga övertygelser eller externa lojaliteter, då upphör staten att fungera som stat.
8/12 Mot den bakgrunden är de olovliga slagningarna inte förvånande. De är ett symtom. Ett uttryck för att gränsen mellan offentlig makt och privata lojaliteter har suddats ut.
9/12 Att detta dessutom sker utan konsekvenser – att avskedanden stoppas och skadestånd betalas – visar att systemet inte längre kan korrigera sig självt. Det skyddar överträdaren, inte rättsordningen.
10/12 Detta är inte en personalfråga. Det är inte en integrationsfråga. Det är en konstitutionell fråga om vem som tillåts utöva statlig makt i Sverige.
11/12 En stat som inte säkerställer att dess tjänstemän är säkerhetsklassade, rättsligt bundna och normativt förankrade i den egna rättsordningen har abdikerat från sitt mest grundläggande ansvar: att upprätthålla lagen lika för alla.
12/12 Detta är inte bara en total skandal. Det är ett fullständigt styrningshaveri. När Sverige överlåter sin mest känsliga myndighetsutövning till personer som inte entydigt står under svensk rätt, svensk lojalitet och svenska konsekvenser har staten i praktiken gett upp sin suveränitet.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
