Läs först det här kritiska resonemanget om extra anpassningar, skrivet av en lärare.

vilarare.se/nyheter/npf/la… Läs sedan den här texten med goda råd, skriven av en specialpedagog.

vilarare.se/nyheter/specia…

Hur hade politikerna reagerat om vi var på väg mot en situation där en majoritet av alla banker egentligen ägdes av samma koncern? Om man nu säger sig värna om valfriheten och konkurrensen hur kan man då inte reagera starkare när den minskar?

https://twitter.com/Skolinkvisition/status/1617799683744890882

Och det här med vertikal integrering där man äger inte bara ett led i kedjan utan flera (skolkoncerner som äger förskolor, grundskolor, gymnasium, vuxenutbildning och dessutom tjänster som hjälper till vid skolval) borde också ses som ett stort problem.

@KasperAvenbrand Det må vara en god tanke, men jag misstänker att pengarna du sparar inte kommer räcka särskilt långt om du faktiskt börjar räkna på det. Skolan är en så stor och omfattande verksamhet att det blir väldigt dyrt att göra kännbara satsningar. @KasperAvenbrand När det gäller administrationsbiten är det rektor som leder och fördelar arbetet så jag vet inte hur mycket kommunens politiker faktiskt kan minska administrationsbördan. En hel del av administrationen som uppstår drivs också fram av olika skolmyndigheters önskemål.

När vi tittar på regeringens skolpolitiska utspel är det några saker som vi behöver ha i åtanke: 1) Skolan har inte varit en viktig valfråga och det är inte skolpolitiska förslag som gett Ulf Kristersson regeringsmakten.

dn.se/sverige/regeri… 2) Eftersom skolan kommunaliserats och organiserats som någon form av marknad har regeringen mindre direkt makt över den än förr, något som man sällan är helt öppen med.

Jag ser i mitt flöde att en diskussion om elevernas läsande blossat upp igen och att den - som så ofta förr - kombineras med en diskussion om den egna skolgången och att skolan och lärarna borde ställa högre krav. Jag är inte själv svensklärare, men ändå mycket bekymrad över elevernas bristande läsförmåga och allt det för med sig i form av minskat ordförråd, mindre uthållighet och sämre förmåga att urskilja det väsentliga i en text.

Det finns en formel för hur en del debattörer, opinionsbildare och allmänna tyckare närmar sig skolan som är rätt tröttsam. Den ser ut ungefär såhär:

1. Börja med att skriva något banalt, onyanserat eller direkt felaktigt som får stor spridning. 2. Håll fast vid din ursprungliga ståndpunkt oavsett vilka motargument du möter och diskutera framförallt med de personer som håller med dig.
3. Sluta så småningom svara eller skriv bara några enstaka raljanta och sarkastiska svar.

Mycket av den kritik som riktas mot skolmarknaden är egentligen tämligen rimlig även om man tycker att IES är Sveriges bästa skola och vill behålla de vinstdrivande skolkoncernerna. Visst kan man tycka att andra skolfrågor är viktigare, men det gör inte kritiken ointressant. Det är till exempel inte rimligt att det tar åtta månader för Skolinspektionen att ta reda på vem som äger IES, att kriminella och religiösa extremister får äga och driva skolor och att det överhuvudtaget finns så få begränsningar när det gäller ägare.

Den svenska skolan är idag tänkt att styras mer eller mindre utifrån de principer som råder på marknaden: skolorna konkurrerar med varandra om elever och kvalitet är lika med att man får så många elever man vill ha och behöver för att gå runt. Alla skolor förväntas bli bättre av denna ädla tävlan och de skolor som inte håller måttet förväntas lägga ner, medan de skolor som är bäst blomstrar. Detta är ett system som de vinstdrivande skolkoncernerna gärna försvarar.

Vi hör titt som tätt olika politiker och opinionsbildare gå till storms mot resursslöseriet och ineffektiviteten inom offentlig sektor. Bilden är att allting som offentlig sektor gör är mycket mindre effektivt än den privata sektorn och det finns massor av utrymme för förbättring Exakt vad som ska förbättras och effektiviseras är dock ofta tämligen vagt beskrivet, men en handfull exempel på offentlig konst, olika tveksamma projekt, tjänster och bidrag brukar lyftas fram. Poängen är också att effektivisering och besparing är olika saker.

Min erfarenhet av snart 14 år som lärare och medlem i facket och drygt tio år som fritidspolitiker är att lärarfacken behöver arbeta mer med att bygga starkare och mer aktiva lokala organisationer. Jag har hela min yrkeskarriär arbetat i en av landets tio största kommuner och även om anslutningsgraden är hög består kontakten med facket framförallt av månatlig mailinformation, årsmötet och någon enstaka föreläsning.

Det är glädjande att diskussionen om de vinstdrivande skolkoncernernas villkor, storlek och agerande äntligen börjat synas även utanför skoltwitter. Det tackar vi bland annat @tsbalans @MisterMag1ster @FMannerheim och flera andra för. Bra jobbat! Det här är en diskussion som behövs om som borde påbörjat om inte när skolmarknaden skapades så i alla fall när stora vinstdrivande koncerner uppstod. Diskussionen är dock inte över och vunnen än på långa vägar.

Lyssnar på debatten i P1 Morgon nu mellan @MisterMag1ster och en representant för vinstdrivande friskolekoncerner och vill tillägga att hur vinsten uppstår också är intressant. Att en verksamhet går med vinst - oavsett huvudman - behöver i sig inte vara ett kvalitetstecken. Färre anställda ger lägre kostnader och högre vinst, men inte nödvändigtvis bättre kvalitet. Mindre lokaler, sämre utrustning, obehöriga lärare och inga läroböcker ger lägre kostnader och högre vinst, men inte nödvändigtvis bättre kvalitet.

Som kund hos Avanza har jag nu möjlighet att köpa aktier i friskolekoncernen Atvexa till rabatterat pris. Vad jag har förstått från debatten så har friskolekoncernerna urusla vinstmarginaler och en helt obetydlig roll i samhället, men så beskrivs det inte i prospektet. Eftersom jag inte riktigt förstår huruvida jag faktiskt får dela mer detaljerad information ifrån erbjudandet eller inte så är det säkrast att avstå, men det framställs som en bra investering. I stort sett sägs samma saker som i senaste årsredovisningen, men mindre inlindat.

Jag tycker inte att regeringen behandlat Ann-Marie Begler särskilt väl och hon har all anledning att vara arg på dem, men den här intervjun med henne med anledning av hennes nya uppdrag för Academedia innehåller en del märkliga resonemang:
svd.se/begler-sager-u… "En del har beskrivit det som att jag har bytt sida. För mig är inte stat och näringsliv några motpoler i samhället. Trots att jag alltid själv har jobbat i stat och kommun i hela mitt yrkesliv har jag alltid tyckt att det är positivt att enskilda personer rör sig mellan stat...

Nu när jag ändå ligger i sängen, hostar sporadiskt och hoppas bli frisk till början av nästa vecka kan jag passa på att säga några ord om mitt perspektiv på hur elever med stora behov ofta hanteras av skolsystemet. Först en bakgrund: jag är gymnasielärare på en liten men växande skola som under lång tid fått hantera ett stort antal elever med stora behov. Jag använder stora behov både för att fånga upp den stora bredd som finns och för att inte hänga ut någon enskild grupp.

Låt mig komplettera denna tråd med ytterligare resonemang. I varje kommun finns det elever som av olika skäl har större behov än andra av någon form av stöd. Flera av våra kommuner är också ganska segregerade.

https://twitter.com/rektor_linnea/status/1299587748727271426

När vi diskuterar segregering och åtgärder för att hantera den är det ganska ofta någon som påpekar att det är boendesegregeringen som är det stora problemet och som vi borde fokusera på. Och det är säkert sant att det spelar en större roll, men det är också svårare att åtgärda.

Intressant, men inte överraskande om lärarlönerna skolvarlden.se/artiklar/larar… Några intressanta citat från artikeln:

Den här känslan av att mycket av det som vi förknippar med Sverige och svensk välfärd tillhör en svunnen tid är inte bara en generationsfråga utan något som jag tror att fler av oss kan känna igen oss i.

vf.se/2020/08/15/min… Jag upplever att stora delar av politiken och fackförbunden mest ägnar sig åt att förvalta ett krympande välfärdsmaskineri istället för att stärka och utveckla det. Gapet mellan bilden av vad välfärden och Sverige står för och den verklighet man möter vidgas hela tiden.

Låt oss prata lite om drivkrafter och inte minst lust. Vi människor är komplexa varelser och lever komplexa liv och ändå verkar vi ha en ganska förenklad bild av barn och ungdomars lärande. Kanske bottnar detta i en önskan om att till varje pris bespara dem obehag? Och en bild av att tvång är synonymt med slavdrivarens piska som viner över den förslavades rygg? Samtidigt är det väldigt lite och relativt begränsade aktiviteter som vi vuxna gör av lust: har sex, äter och annat i den stilen.

Jag vet inte om det bara är vår tid som till viss del präglas av en ganska cynisk relativistisk egoism eller om det är en del av vår mänskliga natur - oavsett är det ett problem när vi ska konstruera och leva i ett samhälle tillsammans. Jag tycker det är särskilt påtagligt i sociala medier där folk är mindre hämmade än i vanliga fall, men det märks även utanför och i synnerhet när människor kommer i kontakt med information som krockar med deras värderingar och världsbild.

Debatten om lovläxa och läsning har gått het den senaste tiden och något som återkommer i kritiken mot att läraren bestämmer vad och när eleverna ska läsa är olika berättelser om hur detta beteende dödat människors intresse för litteratur och läsning. Som lärare har vi ett stort ansvar och möjligheter att påverka formbara barn och ungdomars liv. Vi kan komma nära dem och få förtroenden och insyn i deras tillvaro. Därmed får vi också möjlighet att påverka dem på sätt som andra vuxna ofta inte kan.