Sverige står mitt i en läskris! 24% av 15-åringarna förstår inte vad de läser och universitetsstuderande orkar, vill eller kan inte läsa kurslitteraturen!

Det går inte att understryka hur allvarlig situationen är.

Nu duger inga undanflykter. Här är mina tio budord:

>> ✅ Lärarutbildningarna måste handla om HANTVERKET!

LÅGSTADIELÄRARE: Hur man lär små barn läsa och skriva med vederhäftiga metoder.
LÄRARE: Hur man arbetar med textbaserad undervisning.

Arbetsgången på många skolor idag är att lärarna kallas till möten där de ska rapportera olika problem som deras elever har till elevhälsan. Elevhälsan dokumenterar noga. Sedan händer…INGENTING!

Processen rullar sedan på i all oändlighet och skapar stor frustration hos lärarna. I mina värsta stunder tror jag att man tänkt ut det så. När Skolinspektionen knackar på dörren kan man hiva fram all dokumentation som gjorts om eleverna och visa att elevers behov minsann ”varit uppe på agendan”. Att skolan har ”agerat”.

Fast man egentligen ingenting gjort.

Lärare och skolexperter har i ÅRATAL förklarat varför F-gränsen leder till sänkt kvalitet på undervisningen, ökad dokumentation och psykisk ohälsa bland unga.

Men det går bara inte IN hos politiker? De SKA ha kvar sin destruktiva F-gräns!!!

En förbannad tråd om F. 🧵👇😡 ”Åtgärdsplaner, anpassningar, dokumentation, krismöten. Lärare drunknar i administration när elever inte når upp till målen. Vissa sätter E av ren utmattning. Läraren Mathias från Falun fick nog och bytte karriär.”
@matsperspektiv
@davlin82
@henrekson

fokus.se/aktuellt/det-f…

För ett år sedan granskade @ProfIngvar & jag skolmyndigheternas specialpedagogiska storsatsning. Vi kom fram till att den brast i vetenskaplighet.

Skolmyndigheterna erkände inga fel men tog ned modulerna för revidering. Nu är de tillgängliga igen. Jag har tittat igenom dem. >👇 Det är rent ut sagt förjävligt att regeringen förlängt denna satsning. För även om skolmyndigheterna och deras specialpedagogiska ”forskare” putsat till materialet och tagit bort neuromyten lärstilar och UDL, vilar allt på en extremt skakig ovetenskaplig grund. @matsperspektiv

"Forskning pekar på att det är möjligt för i stort sett alla barn att lära sig läsa. Utvecklingen av läsförmåga är dock helt beroende av lästräning. Många barn behöver även extra stöd och hjälp för att ta sig över olika trösklar i den processen."
sits.nu/lasa-eller-lys… "Genom att lära oss läsa blir vi bättre på att tolka och ta in information i allmänhet, vi stärker vår koncentrationsförmåga och vi blir snabbare och precisare på att minnas. Som en följd av detta blir vi också bättre på att lösa problem och att tänka kritiskt."

Betyget F sänker nivån i svensk skola!

Istället för att fokusera på undervisningen, tvingas lärare idag lägga tid och energi på krismöten, dokumentation, åtgärdsplaner och nivåsänkande anpassningar.

Det här är tid vi kunde ha lagt på undervisningen.

vilarare.se/nyheter/kronik… Och på grund av alla nivåsänkande ”extra anpassningar” som lärare uppmanas att genomföra och på grund av pressen att sätta E för att inte riskera enorma mängder merjobb i en redan stressad arbetssituation, prånglas det idag ut mängder av ”snäll-E:n”.

Betyget F sänker nivån.

Du, @patrickreslow (SD), hävdar i Agenda att betyget F måste vara kvar för att hålla en hög nivå i skolan.

Du har fel.

Betyget F SÄNKER nivån i svensk skola. Var snäll och läs och ta in hur det ser ut i verkligheten.

gp.se/debatt/ta-av-s… Att placera ribban över många elevers huvuden och tro att det kommer att få dem att hoppa högre är pedagogisk galenskap. Det som händer är att vi lärare tvingas erbjuda stöttor och stegar och lyftsläpa eleverna upp på det hägrande E:t och skamset titta bort när vi sätter det.

Detta är vad våra skolmyndigheter rekommenderar lärare att jobba efter. Skolmyndigheterna länkar till denna UDL-guide i sitt material på "Lärportalen".

"Vissa elever lär sig bäst genom att lyssna, medan andra behöver göra saker i praktiken".

Lärstilar. "Tryckta läromedel begränsar elevers möjlighet att ta sig an innehållet på olika sätt och ställer krav på fysisk aktivitet till exempel att skriva för hand."

Istället rekommenderas datorer, lärplattor och telefoner. Detta står våra skolmyndigheter bakom.

Jag delar upp nya klasser i grupper, sitter med en grupp i taget och arbetar med studieteknik inför prov. Vi läser ett stycke, håller för och tränar oss på att återupprepa det ur minnet tills det sitter. Testmetoden.

Varje gång:

Elev: VARFÖR HAR INGEN visat det för mig förut? Elever har alltså gått nio år i svensk skola utan att ha fått effektiva metoder för att lära in faktakunskaper inför prov. Många har gjort tankekartor men sedan är det stopp.

De flesta läser igenom kapitlet tre gånger och hoppas att det fastnar - en usel metod för inlärning.

Om man "varierar" sina bedömningsuppgifter och ger eleverna alternativ (istället för att skriva prov) kan man höja måluppfyllelsen.

Ursäkta, Skolvärk och skolledare men det ni förespråkar är bara ett fult sätt att sänka nivån - så att betygen, snarare än kunskaperna blir högre. För det ÄR lättare att spela in en podd (med manus framför sig eller där man svamlar litet) än att lära in 50 sidor i historieboken och svara skriftligt på lärarens frågor.

Det ÄR en lägre nivå att göra ett kollage eller ha ett seminarium än att göra ett prov på det du lärt in.

"Lärarna väntade med digitala verktyg och lät de yngre barnen lära sig använda penna och papper först. Då fick de kritik från Skolinspektionen.

–Nu är det tveksamt om vi lever upp till bestämmelserna om vetenskaplig grund, säger rektor Kalle Edeus."

dn.se/sverige/skola-… "Rektor Kalle Edeus ville höra vad det fanns för vetenskaplig grund för att införa digitala verktyg i undervisningen i lågstadiet. Han kontaktade Skolverket.

Men i skolmyndighetens svar, fanns inget som visade att kunskapsutvecklingen blev bättre."

Politiker: Det är allvar nu! Vi är i en situation där man kräver att lärare ska kunna trolla!

Bara ”lärare undervisar på rätt sätt” kan elever som saknar förkunskaper, inte orkar jobba, inte har intresset ändå bli godkända.

Om eleven får F måste läraren ”ändra sina metoder”. De direktiv lärare får uppifrån är fullkomligt verklighetsfrånvända.

Påståendet att ”bara läraren undervisar på rätt sätt” så kan alla elever ”klara alla utbildningar på alla nivåer” skapar en förtyckt och korrumperad lärarkår - och fuskbetyg.

Det dränerar hela skolsystemet!

Lärarkollega på annan skola berättar:

- Eleven som inte kunde forma bokstäver i åk 1 på gymnasiet skriver nu i åk 2 av allt jag skriver på tavlan i sin anteckningsbok.

Vilken tur att vi inte anpassade bort handskriften som det stod i åtgärdsprogrammet att vi skulle göra. Lärarkollega på annan skola berättar:

- Eleven som vägrade läsa högt i 1:an läser nu två meningar högt under varje högläsning. Vår gemensamma överenskommelse.

Vilken tur att vi inte anpassade bort högläsningen helt som det stod i åtgärdsprogrammet att vi skulle göra.

Högkompetenta ämneslärare som drar sig fram på vikariat och visstidstjänster. Rektorer och lärare som saknar utbildning och behörighet. Zarembas reportageserie om den svenska skolan. Här om hur läraryrket avprofessionaliseras.

Detta var 2011.💔

dn.se/kultur-noje/sv… "Som rektor såg han att det var de svagaste lärarna som var mest roade av nymodigheter. Det lät fint med lagarbete. Ja, i ett lag är det lättare för den late att dölja sin okunnighet. Lärare är inte utbytbara hur som helst. Det är ett konstnärligt yrke."

zaremba.se/hem-till-skola…

Jag föreläser aldrig om Balzac under momentet om Realismen. Istället högläser vi i läroboken och diskuterar läroboksförfattarens dråpliga beskrivningar och värderande ton och hur detta påverkar vår bild av hans författarskap.

Ungefär så jobbar jag med källkritik numera. Källkritik på grundskola och gymnasium ser jag mer som en "fördjupad läsförståelse", snarare än som pladdriga resonemang om "källors avsändare och tillförlitlighet".

17-åringar kan inte jobba som en akademiker!

Min roll är att utveckla och utmana tänkandet om det de läser.

Malmös unga kan inte svenska tillräckligt väl för att lyckas bra skolan och möter för få svenskar för att utveckla det svenska språket.

Sveriges lösning: De ska utbildas på sina hemspråk istället.

Det här är mycket, mycket allvarligt.
>> Jag önskar att någon journalist ville granska metoden
”translanguaging” som nämns som lösning i artikeln och som går ut på att ”bjuda in elevernas flerspråkighet som resurs och låta eleverna använda alla sina språk som resurs i lärandet.”

Vilket forskningsstöd har metoden?

En icke politisk korrekt synpunkt här: Lärare förr hade inga personliga relationer till sina elever. Relationerna som skapades var mer av ett vänligt, professionellt slag i synnerhet i högre åk.

Idag har vi börjat ersätta kunskaper och lärande med fokus på personliga relationer. Vi tror att en tonåring mår bättre av att lärare "vet allt om dem" och knyter personliga kontakter till dem. Det som förr var förälderns eller mormoders roll har blivit lärarens. Tänk om detta skuggar kunskapsuppdraget och skapar en förvirrad lärarkår som tappar sitt kärnuppdrag?

Lärare uppmanas att ”differentiera” undervisningen efter elevernas olika behov.”

Vad är det för ”behov”? Att eleverna är på olika nivåer? Att de har ”olika sätt att lära”?

Varför accepteras det i så fall? Varför ska UNDERVISNINGEN anpassas efter eleverna? Vilka risker finns? Jag måste få erkänna att jag inte riktigt förstår det här. Antingen befinner man väl sig på rätt nivå för kursens innehåll och svårighetsgrad - eller så gör man det INTE. Och då är det väl snarare elevens kunskapsbrister som ska åtgärdas - inte undervisningen som ska förenklas?

Betygskriterier är formulerade som mål. Det skapar en situation där jag som lärare måste välja mellan att:

a) träna och öva mina elever på alla de små stegen mot målet t.ex ordkunskap och läsförståelse

eller

b) testa mina elever direkt mot målet för att få betygsunderlag. Jag skulle nog säga att de allra flesta lärare väljer b. Vi måste helt enkelt samla på oss ”bevis” för ett visst betygssteg och då får inlärandet och träningen - i alla små steg - stå tillbaka.

Det här är något som jag ÖNSKAR att våra politiker och skolmyndigheter förstod.

TILL ELEVEN:
"Det finns bara ett sätt att lära sig läsa och skriva bra och det är - att läsa och skriva -ofta. Därför behövs skönlitteraturen i skolan. Om du läser mycket skönlitteratur övar du inte bara upp din läsförmåga. Hela ditt språk utvecklas genom läsning av bra texter." "I skönlitteraturen finns ju hela människans brokiga och äventyrliga historia samlad. Historia är livskunskap och den behövs nu och i framtiden."

10 - 15% av eleverna KAN inte nå kunskapskraven ens med extrastöd. De är inte utformade efter vad alla elever - inom normalspannet - kan klara av.

När detta uppdagas borde våra politiker givetvis riva upp hela skiten och göra om.

Men ingenting görs.

Skolverket tittar bort. Psykologer och psykiatriker larmar. Men svenska beslutsfattare och skolmyndigheter ba:

-Asså vi tycker att alla ska klara E.

- Fast en stor grupp elever KAN ju inte det, rent kognitivt, ens om de får stöd.

-Jo fast vi tycker det faktiskt…

Det här är ren och skär sadism.