Ett problem med många skolor idag är att ledning, rektor, elevhälsa och utvecklingsgrupper inte längre litar på lärarnas kompetens och arbete.

Det ska utvecklas, kompetenshöjas, fortbildas osv. Timmar efter timmar slösas bort i menlösa möten för att diskutera allt möjligt. Eftermiddagarna, ibland ett i veckan, ibland två, ägnas åt möten och utveckling.

Ena stunden är det lektionsdesign, andra stunden relationellt arbete, tredje bildstöd, fjärde inkludering, femte lektionsmall osv hela vägen fram till läsårets slut. Sedan börjar det om igen.

Under de senaste 4-5 veckorna har mina sexor läst om hur den svenska demokratin fungerar, om landets styrning, riksdag och regering. Vi har pratat en del om valet, valresultatet och vad ett politiskt parti är.

Hur lär man ut en så här viktig sak till 12-åringar? Nu har jag gjort det här ett tag och mycket sker per automatik. Med yrkeserfarenheten kommer även tryggheten och vetskapen om hur en god undervisning kan gå till.

Första lektionen:
- Vad är demokrati? frågar jag eleverna.
Vi pratar lite allmänt, öppet, fritt om vad det är.

En 16-åring i Gbg gör sina första dagar på gymnasiet.

På religionskursen visar läraren en Google Presentation på 20 min. Därefter kommer uppgiften.

Hur är de abrahamitiska religionernas relation till identitet, kön, etnicitet, sexualitet och socioekonomisk bakgrund? Resonera. Inlämning om 6 dagar. Inga läroböcker delas ut. Eleverna ska jobba självständigt på lektionerna och sedan slutföra arbetet hemma.

Läraren håller en genomgång om matriser. Visar vilka matriser som berörs och uppfylls.

Därefter några exempel på vad som är resonerande i flera led.

På dagens historielektion med klass 5A, 70 min lång. Vi läser om Gustav Vasa.

Jag började med den enkla meningen: "Idag ska vi gå igenom reformationen i Sverige!"

Jag skrev på tavlan:
REFORMATIONEN Eleverna antecknade fort. Det blev tyst och lugnt i klassrummet direkt. Alla förstod. Nu började det. Koncentration. Fokus.

Jag fortsatte skriva. Eleverna skrev av.
- Reformationen genomfördes 1527 och skrevs under i Västerås.

Eleverna antecknade. Fortfarande tyst.

Jag tänker på alla de insatser som görs för de skolor med långtgående låga resultat.

Först har vi Skolverkets "Samverkan för bästa skolan". Det är ett ambitiöst projekt där man helt enkelt vill höja resultaten.

Stöden kommer oftast i form av nån utomstående som ska föreläsa. Sist fick jag höra två universitetspersoner (på Teams) häva ur sig en massa floskler om hur man ska arbeta med lärstilar, tillgängliga lärmiljöer och relationellt lärande osv.

Är säker på att de flesta stängde av kameran och sysslade med annat under tiden.

Tänk dig ett sjukhus. Plötsligt märker man att allt fler patienter inte vårdas i tid och dödssiffrorna stiger.

Ledningen undrar varför det ser ut som det gör. De tillsätter en utredning. I utredningen framkommer att:

1. För lite personal
2. Personalen hinner inte med sitt jobb Utredningen avslöjar även att en stor del av personalen är överarbetade, trötta och slitna.

Det har gjorts besparingar år efter år. Och för varje år som går blir siffrorna allt mer dystra.

En fokusgrupp upprättas med syftet att minska på dödssiffrorna och förbättra resultaten.

Skoldebatten befinner sig i en evig, trött och tjatig loop, där den ena sidan presenterar argument efter argument och den andra sidan lägger upp motargument - mot något helt annat.

- Skolmarknaden är skadlig för Skolsverige.
- Rör inte valfriheten! - Friskolor sätter generellt högre betyg i relation till nationella provet än kommunala skolor.
- Vi måste införa central rättning av nationella prov.

Inom en snar framtid kommer vi att ha ett friskolebolag som kallar sig Internationella Kinesiska Skolan (IKS).

Skolan kommer att vara känd för sin stenhårda disciplin, tydliga regler och med utländska lärare från främst Östasien. Den första skolan kommer att öppna i Göteborg där man har köpt upp en gammal kommunal skola. Lokalerna är nyrenoverade och bolaget har fått hyresrabatt efter ett avtal med kommunen.

Skolgården är minimal då IKS inte tror på raster och därmed spar man på rastvärdskap.

Hur komvux distansundervisning (på burk) funkar idag:

1. Logga in i Plattformen. Bekräfta att du är registrerad.
2. Köp in/Låna studiematerial från litteraturlistan.
3. Genomför modul 1-6.
4. Titta på förinspelat videoklipp där läraren säger några peppande ord. 5. I varje modul finns läshänvisningar, självrättande tester på text och grammatik.
6. Efter avslutad modul finns ofta en inlämningsuppgift som ska göras och bedömas.
7. Repetera tills alla moduler är färdiga.
8. Läraren håller i ett videomöte med kunderna - förlåt, eleverna.

Blir svenska elever mycket bättre på engelska genom att gå i engelskspråkiga skolor som t ex IES, Nordic International School etc? Blir svenska språket lidande för dessa elever?

Vad säger forskningen?

Häng med så ska jag förklara vad jag själv har fått veta hittills! Den hittills största forskningsinsatsen i ämnet finns redovisad i en bok från 2019, "Investigating Content and Language Integrated Learning. Insights from Swedish High School", redigerad av Göteborgsprofessorn Liss Kersti Sylvén.

Här har man följt gymnasieelever under tre år.

Ett av mina favoritämnen att undervisa om har alltid varit religionskunskap. Speciellt undervisning om de abrahamitiska.

Extra känsligt och spännande blir det när jag kommer in på islam, speciellt för alla mina elever som kan ytterst lite om sin egen religion. Jag arbetar ute i en av Göteborgs förorter. Här finns många barn med annat modersmål än svenska och många bekänner sig till islam.

Några är mer troende, andra mindre, en del vet inte ännu, några söker fortfarande och vissa kan knappt något om sin egen religion.

Finns det antisemitism hos elever med muslimsk bakgrund i förorterna?

Ja.

Går det att förändra, motarbeta?

Ja.

I denna tråd vill jag dela med mig av mina erfarenheter kring antisemitism, judehat och homofobi i förortsskolorna. Det är ett känsligt ämne, men viktigt. För några år sedan hade jag en högstadieklass som jag följde hela vägen från åk 7 till åk 9.

Och när vi kom in på Israel-/Palestinakonflikten blev det ofta hätska debatter kryddat med starka, negativa, hatiska och rasistiska åsikter om judar.

Jag markerade alltid mot detta.

Jag hatar gängtöntarna som härjar i Göteborgs förorter. De lurar ständigt i hörnen i våra skolor och plockar upp våra svagaste, dummaste och mest socio-ekonomiskt utsatta ungar.

Vi hinner inte, orkar inte och har inte alla förutsättningar med oss för att stoppa rekryteringen. För om Göteborgs politiker, och landets politiker med för den delen, verkligen hade velat få bukt på gängkriminaliteten, drogförsäljning, misshandel osv, så hade de satsat så mycket mer på oss.

Istället skär de ner, effektiviserar, omorganiserar och lägger ner.

Titt som tätt så blossar det upp en massa reaktioner på att vi måste ha hårdare straff, tuffare tag, utvisning hit och utvisning dit, dödsstraff, tvångskastrering, skampåle och allehanda medeltida straffmetoder.

Och ja, hårdare straff kan vara en metod för att minska brott. Men. All forskning visar på att det nödvändigtvis, om inte alls, har någon större effekt för minskad brottslighet.

Det här får man lära sig redan i mellanstadiet där man i samhällskunskapen får veta att t ex dödsstraff inte nödvändigtvis har någon större effekt.