Välgjord jättestudie undersöker förekomsten av diskriminering på den amerikanska arbetsmarknaden.

Syftet var att ta reda på om sannolikheten att få napp varierar beroende på den arbetssökandes kön och hudfärg. >

eml.berkeley.edu//~crwalters/pa… 83000 ansökningar skickades ut till 108 av USAs största arbetsgivare.
Samtliga CVn beskrev påhittade personer med randomiserade egenskaper som passade det utannonserade jobbet. Själva manipulationen bestod av att en del CVn undertecknats med ett manligt namn (ex Jamal, Scott)>

Här är ytterligare en studie som visar att det här med analytisk flexibilitet är en sak som vi inom akademin borde prata mer om. För vad händer egentligen när man ber 162 forskare från 73 forskarlag undersöka samma frågeställning med samma dataset?> osf.io/preprints/meta… Rådata kom från en välanvänd internationell enkät och forskarlagens uppgift var att utifrån svaren avgöra om det fanns stöd för påståendet att hög invandring är associerat med lågt stöd för den socialpolitiska inriktingen. En både aktuell och ganska typisk samhällsvetenskaplig>

Brittisk studie kaster nytt ljus över universitetsstudenters psykiska hälsa. När jag gick på psykologprogrammet hörde jag ofta folk prata om att riktade insatser kunde behövdes för att förebygga/behandla psykisk ohälsa bland just studenter.> link.springer.com/article/10.100… Anledningen påstods vara den långvariga stress som många upplever. Små icke-representativa studier utan jämförelsegrupp dök upp flera gånger som påstods stödja att universitetsstudenter faktiskt mår avvikande dåligt. >

En liten tråd om något det för närvarande går inflation i: beteendeinterventioner som påstås vara evidensbaserade. Aldrig förr har jag läst så många lågkvalitativa studier som nu. Och då får jag erkänna att jag även långt innan Corona tagit del av stora mängder forskning som av> ena eller andra anledningen knappt innehåller något bevisvärde alls. Inom det kliniska området vet vi att om man vill ta reda på om, och hur bra, någonting faktiskt fungerar behövs kontrollerade experiment. Vi skulle ex aldrig godkänna nya läkemedel som inte genomgått den typen>

Klart barn ska lära sig skriva för hand. Men det räcker kanske att säga att det är en väldigt användbar förmåga i dagens samhälle utan att dra in massa pseudovetenskaplig poppsykologi. > lararen.se/grundskollarar… Visst vet ni att den extremt uppmärksammade studien från 2014 som påstods visa att ”barn lär sig bäst om de antecknar för hand” inte har gått att replikera? Den i originalstudien påstådda fördelen med att skriva för hand återfanns alltså inte när oberoende forskare upprepade>

Bra att ⁦@SRvetenskap⁩ rapporterar om detta! 70 forskare fick i uppgift att analysera samma hjärnavbildningsdata. Bland de 70 analyserna fanns inte två stycken som var identiska vilket såklart resulterade i att slutsatserna spretade åt olika håll.> sverigesradio.se/sida/artikel.a… Den här typen av analytisk flexibilitet behöver egentligen inte vara ett så stort problem. Det finns inte bara ett korrekt sätt att analysera superkomplex data på, och slår man ihop resultaten från flera studier blir effekten av olika rätt analysbeslut liten. Men. >

”Varför vägrar FHM att använda komplexa modeller?” Ja nu kan man faktiskt utvärdera den opublicerade svenska modelleringsstudiern som i början av april predicerade ett peakande IVA-behov om 25k platser i början av maj.> medrxiv.org/content/10.110… Modellen var verkligen superkomplex och uppbyggd på samma sätt som den inflytelserika beräkningen från Imperial Collage. Rent konkret förutspådde forskarna att Sverige nu i början på maj skulle ha följande situation: >

Så de nya direktiven från Folkhälsomyndigheten är alltså att vi i Stockholm ska jobba hemifrån OM det går. Det jag hoppas också gick fram var den tydliga förklaringen till varför man inte gått ut med denna rekommendation tidigare. > Då utbrottet kan pågå i många månader gäller det att spara på krutet för att kunna sätta in drastiska åtgärder när de verkligen behövs. Syftet är att dämpa toppar för att hämma spridningstakten och underlätta vårdens arbete. >

Ny sammanställning av alla (~80) hittills publicerade systematiska översikter och metaanalyser ifrågasätter huruvida rädslan för skärmtidens påstådda effekter på ungas psykiska mående verkligen är befogad. > Fältet domineras av små tvärsnittsstudier av låg kvalitet. Resultaten visar som regel en liten-obetydlig negativ effekt som antyder att personer som tittar mycket på skärmar mår lite sämre än folk som tittar lite på skärmar. Men.>

Efter årtionden av frenetiskt sökande efter biomarkörer för komplexa psykologiska/psykiatriska fenomen borde varje påstående om ”biological roots of..” bemötas med: 1) är markören specifik? 2) hur stark är associationen? 3) fanns prereggad analysplan och vad var powern?> I ett försök att öka validitet hos det vi undersöker har psykologisk forskning upplevt en lång period som präglats av osäkert famlande efter biologiska korrelat. Sökande efter effektstarka kandidatgener och avvikande neurala aktiveringsmönster har kostat multum men de stora>

Andelen som får diagnosen depression ökar stadigt. Inom psykiatrin behandlas 9/10 patienter med antidepressiva läkemedel (ADL), och förra året fick över 1 miljon patienter ADL. Detta trots den väldigt begränsade effekt som dessa läkemedel på gruppnivå visat sig ha på sjukdomen.> På den vanligaste depressionsskalan som går mellan 0-52 förbättras patienterna som får ADL i genomsnitt med max 2 poäng mer än patienter som bara får placebo. En effekt som knappt borde vara märkbar varken för patient eller kliniker. Samtidigt vet vi att både biverkningar >

Intuitiv intervention (vårdsamordnare i PV, vem vill inte ha det?) med vad som ser ut att vara mycket fina resultat. Men siffrorna ser friserade ut så läser artikeln+preregistreringen och mycket riktigt, här har vi ett riktigt praktexempel på tveksam resultatrapportering.>

https://twitter.com/lakartidn/status/1191250364844036096

För skillnaden mellan de planerade analyserna och de resultat som rapporterats i artikeln är enorm. Utgår man från preregistreringen är detta resultatet: det primära utfallsmåttet (BDI, 6 mån) är inte signifikant, >

Psykiater: Effekten av optimism på livslängd är jämförbar med effekten av diabetes och rökning. Jag tycker därför att socialstyrelsen borde lansera kliniska riktlinjer för optimism.

Det finns som ni säkert förstår inget vetenskapligt stöd för detta.>

tv4.se/nyhetsmorgon/k… Studien som psykiatern refererar till är icke-experimentell och kan därför inte besvara frågor om kausalitet. En grupp män och en grupp kvinnor fyllde i ett formulär om optimism. Deras resultat användes sedan för att predicera 10/30-års överlevnad. >

Eberhards källa till detta tvärsäkra påstående är alltså ”socialstyrelsen”. Konstigt tänker jag med tanke på att deras uppdrag är att sammanställa kunskapsunderlag till VÅRD OCH OMSORG. Inte till SKOLAN. Det enda jag hittar på socialstyrelsens hemsida är mycket riktigt en >

https://twitter.com/EberhardDavid/status/1187667361006080001

rekommendation till kliniker inom LSS som lyder ”Lågaffektivt bemötande kan användas i bemötandet av personer med bristande förmåga till affektreglering för att i stunden förebygga eller minska utmanande beteende”. Denna länk utelämnade Eberhard när folk i hans kommentarsfält >

Så vad vet vi då egentligen om ungas skärmtid? Det har forskats massor på effekten av skärmanvändning på allt från akademisk framgång, kardiovaskulär risk, sömn och ensamhet, till depression och livskvalitet. > jamanetwork.com/journals/jamap… Sammanfattningsvis kan man konstatera att resultaten spreta åt alla håll vilket inte är inte det man förväntar sig om sambanden är robusta och studierna håller hög metodologisk kvalitet. De effekter som rapporteras är små (positiva eller negativa) till obefintliga. >

Ny meta-analys visar att skillnaden mellan personer med och utan autism har minskat kraftigt över tid. Detta förklaras av att tröskeln för att få diagnos successivt har sänkts. Mycket av det som vi idag kallar för autism hade alltså bedömts helt annorlunda på 90-talet.> Autistiska drag verkar vara normalfördelade i befolkningen. Det ställer till det för psykologer som ska utreda och diagnosticera eftersom det saknas en skarp gräns mellan vad som kan anses ”normalt” och vad som är tillräckligt avvikande för att resultera i en diagnos. >

Apropå relationen mellan intelligens och skolresultat, ett område inom psykologin där vi för ovanlighetens skull är ganska säkra på att våra resultat faktiskt är tillförlitliga. Metaanalyser med data från 100-tals studier visar på en stark och positiv korrelation.> Longitudinella studier visar dessutom att hög intelligens ger bättre betyg snarare än att bättre betyg ger högre intelligens. (Positiva) korrelationer går mellan 0 (=inget samband) och 1 (=perfekt samband). Korrelationer runt 0.1 tolkas som svaga, runt 0.3 som medelstarka och>

Nu blev det allt lite tokigt @SRvetenskap. Vet ni att studien ni refererar till inte ger något som helst stöd för att vårdstudenters empatiska förmåga skulle minska nämnvärt under utbildningen? Studien handlade i själva verket om något helt annat och testade inte ens om det>

https://twitter.com/SRvetenskap/status/1161131795083157504

fanns något samband mellan antal utbildningsår och empati. Det enda studien gör är att presentera referensvärden för en ny empatiskala. Är man intresserad av effekten av utbildningsår får man beräkna den själv baserat på presenterad rådata. >

Triggervarning för känsligt innehåll. Nu kommer en rant om kopplingen mellan skärmtid och fysisk och psykisk ohälsa bland barn. Den engelska barnläkarföreningen RCPCH har givet rådande samhällsdebatt, och som ett stöd till föräldrar, velat ta fram rekommendationer >> gällande skärmtid baserat på rådande forskning. Här kommer ett försök att sammanfatta hur de bedömt forskningsläget. Ny teknik som TV, datorer, mobiltelefoner och surfplattor används idag både för underhållning, social interaktion och utbildning. >>