@jennywenzer Nu pratar vi om luftvägsvirus, såsom influensa, coronavirus, rinovirus (den vanligaste orsaken till vanlig förkylning). Vart och ett av dem kommer in med inandningsluften. Virus lever inte, utan är bara en partikel bestående av DNA eller RNA (det genetiska materialet), förpackat
@jennywenzer >i protein (som kallas kapsid). I vissa fall omges detta av ett hölje, vilket är ett cellmembran som viruset inte tillverkat själv, utan snott med sig när det trätt ut ur den cell det infekterat. På ytan av virus finns proteiner som bestämmer vilken/vilka typ(er) av celler som>
@jennywenzer >kan infekteras. De binder nämligen till en särskild struktur som finns på ytan av våra celler. Rhinovirus binder till proteinet ICAM som finns på luftvägsceller, exempelvis bakom näsan och ner mot svalget. Endast dessa celler kan infekteras. Influensaviruset binder till socker-
@jennywenzer -molekyler som innehåller sockret sialinsyra och som finns på cellerna i luftvägarna. Jag vet inte om man vet vad det nya coronaviruset binder till, men jag tror jag hörde på en pod att SARS (en annan variant av corona) binder till enzymet ACE som finns i lungan. Därför kommer>
@jennywenzer >SARS att infektera lungceller (och tydligen även njurceller som också har samma protein på sin yta, lärde jag mig av samma pod). Coronaviruset (det nya) binder säkert också till någon struktur på celler i de nedre luftvägarna. Man måste alltså andas in viruspartiklar så att de>
@jennywenzer >hamnar långt ned i luftvägarna. Vi har ett väldigt bra försvarssystem av ett tjockt slemlager som transporteras mot svalget (nedåt-bakåt från näsan, uppåt från de nedre luftvägarna) genom flimmerhårens koordinerade viftande. Därför får man anta att ett virus som hamnar ovanpå>
@jennywenzer >den tjocka slemfilten inte kan ta sig igenom slemmet (virus är inte levande och kan inte röra sig själva, till skillnader från bakterier och parasiter). I de mindre, nedre luftvägarna finns inget slemlager och det är förmodligen där viruset måste hamna på en cell för att >
@jennywenzer >infektera. Hur långt ned i luftvägarna saker och ting hamnar beror på deras storlek.
atsjournals.org/doi/full/10.15…
atsjournals.org/doi/full/10.15…
@jennywenzer Detta gäller även droppar som man andas in. Stora droppar hamnar i näsan, i slemlagret. Det transporteras mot svalget och sväljs ned och då händer ingenting (om det inte är ett kräk-virus, förstås, för då kan tarmcellerna infekteras). Små droppar hamnar längre ned. >
@jennywenzer >När viruset hamnat på rätt cell, så kommer det att tas in i cellen. Viruset klär av sig kapsiden och det genetiska materialet tar över cellen och instruerar den att bilda enorma mängder av nytt genetiskt virusmaterial, som förpackas i kapsid (som cellen också tvingats >
@jennywenzer >producera). Sedan lämnar viruset cellen. Höljeförsedda virus plockar med sig en bit av cellens membran som blir dess hölje. I detta hölje finns de molekyler som gör att viruset kan binda till sin målcell, för viruset har tvingat cellen att tillverka dessa. Viruset kommer ut i >
@jennywenzer >utandningsluften från den infekterade individen (som vid det här laget är rejält sjuk, eftersom celler som har virus inne sig reagerar med panik och drar igång ett mycket kraftigt inflammatoriskt svar). Det kommer ut mest partiklar när man nyser, näst mest när man hostar, >
@jennywenzer >mindre när man pratar och minst när man bara andas. Men det kommer alltid ut vätskedroppar från en virusinfekterad individ. Dessa droppar har olika storlek, vanligen finns en enorm variation i droppstorlek i luften från en infekterad individ. Ju mindre droppar, desto längre kan>
@jennywenzer >de hålla sig i luften innan de ramlar ned. De infektioner som ger upphov till partiklar av allra minsta storleken är: Mässling, vattkoppor och tuberkulos. De är så små att de kan sprida sig med ventilationen till angränsande rum och även sväva i luften i ett par timmar. Det är >
@jennywenzer >därför en person kan smittas av mässlingen genom att sitta i ett väntrum där en mässlingssmittad satt för en stund sedan. Influensa och corona och de flesta luftvägssjukdomar ger inte upphov till så små partiklar (de ultrasmå partiklarna benämns "aerosol") utan till lite större>
@jennywenzer >droppar. De största ramlar till golvet någon decimeter från den infekterade individen, medan de lite mindre kan spridas lite längre bort. När det är torrt i luften kommer vätska att avdunsta från dessa droppar som krymper. Ju mindre de blir, desto längre kan de sväva. Sådana >
@jennywenzer >krympta droppar kallas "dropplet nuclei" (droppkärnor). Influensa är en klassisk luftvägssjukdom som dyker upp i december och har sittt maximum jan-feb på våra breddgrader. Uppenbarligen är förhållandena vad gäller luftfuktighet och temperatur perfekta just vid den tiden för>
@jennywenzer >spridning av influensa. När det gäller luftsmitta via droppar (ej de ultrasmå dropparna som kallas aerosol) så är det förstås avståndet till en infekterad individ som är den viktigaste faktorn för smittsamhet. Är man 10 meter bort är risken mycket mindre än om man står 1 meter>
@jennywenzer >bort. Vanliga munskydd har ingen effekt mot luftvägssmitta, eftersom luften passerar ut helt fritt på sidan av munskyddet. Här en liten översiktsbild. Tropism=virusets preferens för cell att infektera. Virulens=sjukdomsframkallande egenskaper
