Internationella Skolor ploppar upp som svampar efter ett sommarregn. Vad kommer det sig? I dagens granskning av koncernernas ökade marknadsandelar ska jag försöka förklara det samt introducera en ny företagsform på skolmarknaden - investmentbolagen. Välkommen till Futuraskolan! 
Futuraskolan har valt samma koncept som Internationella Engelska Skolan - tvåspråkighet. Hälften av undervisningen sker på engelska och hälften av undervisningen sker på svenska. Målgruppen är familjer som vill att deras barn blir "internationally minded". stockholm.futuraskolan.se
Det slumpar sig som så att den här målgruppen tycks bo i de välbärgade delarna av Storstockholm. Täby, Lidingö, Danderyd, Vasastan, Östermalm, Sollentuna.
Det går bra för företaget som driver Futuraskolorna. Sju grundskolor och nio förskolor genererade 2019 en vinst på ca 22 miljoner kronor.
Men det företaget ägs i sig av ett annat företag, investmentbolaget Tisenhult-gruppen AB. tisenhult.se/vara-innehav/
Det här företaget går JÄTTEBRA. Tack vare bland annat Futuraskolans elevers skolpeng gjorde Tisenhult-gruppen en vinst på nästan 142 miljoner 2019.
Det här är intressant. Kolla in de gröna staplarna nedan. 2015 gjorde Futuraskolan en vinst på ca 4 miljoner. Trots att inte omsättningen ökat jättemycket fram till 2019 har vinsten ökat till 22 miljoner.
Jag ska nu förklara varför.
Jag ska nu förklara varför.
Det här är Futuraskolans förskola Myrlejonet som skulle behöva en fasadtvätt. Myrlejonet hamnade för några år sedan i blåsväder när rektor försökte få personalen att prata engelska med förskolebarnen.
Personalomsättningen hade ökat och man hade börjat införa det där arbetssättet med att vara tvåspråkiga. Så som bolaget bestämt att Futuraskolorna ska jobba. Och misstanken fanns att det var för att tjäna pengar.
stockholmdirekt.se/nyheter/kritis…
stockholmdirekt.se/nyheter/kritis…
Nu blir det intressant. Myrlejonet hade börjat anställa personal med utbildning utomlands. Kritik riktades för att man inte uppfyller skollagens krav på legitimerade förskollärare. Men se Futuraskolan "tolkar det annorlunda".
Att det är engelska som ska pratas på Myrlejonet anser förskolechef Marx (skratta inte) inte är ett problem. för precis som internationella skolor ploppar upp som svampar nu är barn svampar och de kommer snart prata engelska som de aldrig gjort annat.
aftonbladet.se/ledare/a/zpXQb…
aftonbladet.se/ledare/a/zpXQb…
Och här träffar Aftonbladets ledare helt rätt. Futuraskolans ledning har studerat kundunderlaget i Täby och sett att här finns en intressant nisch.
En annan av Futuraskolans verksamheter i Täby - Bergtorpsskolan - hamnade också i blåsväder av ungefär motsatt skäl. Rektor fick gå för att han inte tvingat igenom tvåspråkigheten tillräckligt snabbt. Och för att vinsten var för låg.
mitti.se/nyheter/vara-s…
mitti.se/nyheter/vara-s…
Och det finns ett tydligt samband mellan tvåspråkighet och vinst. Engelskspråkiga lärare från andra länder är billigare än svenska lärare. Utländska lärare får inte tillsvidareanställas i vanliga kommunala skolor. De kan inte använda lärarbrist till att pressa upp lönen.
Så det är inte så konstigt att internationella skolor (som IES och Futuraskolan) ökat sina vinster de senaste åren. Lärarlönerna i kommunala skolor har skjutit i höjden. Även om de inte kompenseras fullt ut i budget ökar de skolpengen med en hel del.
De internationella skolorna får samma grundpeng trots att deras lärares löner inte ökat lika mycket som de kommunala skolornas lärare ökat. Det skapar självklart förbättrade marginaler och det skapar självklart ett intresse för fler koncerner att etablera internationella skolor.
Läs gärna gårdagens granskning om en av dessa koncerner.
Billiga lärare är den ena vinsten med internationell profil. Nu till den andra (som @danielswedin var inne på i sin ledare) - kundunderlaget.
Det som mer än något avgör hur mycket resurser en skola behöver lägga på lärare är "andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning". Detta är de flesta som vet något som skola överens om. Ju lägre andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning desto mer resurser behövs
Studera den här tabellen från Skolverket NOGA. Titta på kolumnen längst till höger. Jämför Futuraskolans siffra (78 %) med "riket kommunal huvudman" (58 %). Den här skillnaden i föräldrars utbildningsnivå är enorm och sen skapar vinst.
En vinst som blir ännu större tack vare undantaget från krav på svensk lärarlegitimation.
Man kan även mäta utbildningsnivå genom att indexera båda föräldrarnas utbildningsnivå. Eftergymnasial utbildning ger tre poäng. Gymnasial utbildning två poäng. Ej gymnasial utbildning ett poäng. Max är alltså tre poäng för båda föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå.
På Futuraskolan International Råda är föräldrars genomsnittliga utbildningsnivå 2,73. Nästan alla elever har två föräldrar med eftergymnasial utbildning. Snittet i riket är 2,3. Det här kan verka lite komplicerat för oinsatta men den här skillnaden är mycket stor.
Eleverna på Rådan fick ett av landets högsta meritvärden förra året. När rektorn berättar om varför nämns visserligen att eleverna är ambitiösa men inget om den här strukturella skillnaden mellan Rådans elever och andra elever.
Det jag nu gör är resonerar om skolan utifrån ett likvärdighetsperspektiv. Allt fler gör det, något som Futuraskolans VD tycker är beklagligt. Jag förstår det. Det får nämligen hans verksamhet att framstå i en lite annan dager än vad han vill. futuraskolan.se/sv/vd-brev-jan…
Det var allt för mig och sista granskningen av skolkoncernerna. Jag hoppas att ni tyckt att det varit lärorikt och jag hoppas att förståelsen för varför ersättningen till friskolor måste ändras har växt lite. Kommunen har ett mer omfattande uppdrag än koncernskolorna.
Tack alla som delat, kommenterat och gillat.
Trevlig sommar!
Trevlig sommar!
