Thread by @MrWaternooze

Dags för del 3 i Fredriks elbristskola. Tidigare har vi gått igenom skillnaden mellan elproduktion och överföring, samt vad reaktiv effekt är och vad det har för betydelse för elnätet. Nu blir det skillnaden mellan elnät och elhandel. Häng med, för nu blir det #eltwitter

Sverige började elektrifieras i under senare delen av 1800-talet. Som vanligt i Sverige var staten tvåa på bollen och ärligt talat rätt ointresserade till en början. Det var industrin som drev på och började bygga kraftverk och elnät för att försörja sina industrier.

Det började byggas kraftverk och elnät runt om i Sverige. Vid sekelskiftet 1900 vaknade till slut staten och insåg att detta behövde regleras. Det man gjorde var att man delade upp Sverige i olika områden, beroende på vilka som byggt upp elnäten.

Ett enda företag inom respektive område fick monopol på att bygga kraftverk och elnät. Företagen fick så kallad koncession på området. Hur nätföretaget, som koncessionsinnehavaren kallades, skulle ta betalt för produktion och överföring av el reglerades i lag.

Lagen fick heta ellagen och kom 1902. Där reglerades allt som hade med elektricitet att göra. Intäktsmodeller, elsäkerhet, tariffer, mätning etc. Från och med nu hade Sverige alltså ett system där ett enda företag, nätföretaget, hade ensamrätt

på att producera, överföra och installera el inom sitt koncessionsområde. Systemet med koncessionsområden lever kvar än i dag. Det är på grund av den regleringen som ni inte kan välja vilket företag som ska skicka fakturan på nätkostnaden.

Nätföretaget äger alltså elnätet inom sitt område. Det är inte staten som äger elnäten. Dock finns det vissa nätföretag som är ägda av staten, Vattenfall och Svenska Kraftnät. Men de allra flesta är privatägda eller ägda av kommuner.

Några kommuner har genom åren valt att sälja sitt elnät och sina kraftverk. Stockholm är ett sådant exempel.

Detta system levde kvar i princip orört fram till 1990-talet. Då ansåg man att att elmarknaden borde öppnas upp.

I den så kallade elmarknadsreformen delades produktion och överföring upp så att produktionen och därmed handeln av el avreglerades. Hade man ett kraftverk kunde man nu sälja el till vem man ville. Elnätet, förblev ett monopol.

En viktig detalj i den reformen var att samma företag inte fick handla med el samtidigt som man hade koncession på ett elnät. I praktiken innebar det att det gamla kraftbolaget delade upp sig i ett nätföretag och ett elhandelsföretag.

Hur handlar man med el? Minns ni i min första tråd att jag skrev att växelström, som elnäten består av, inte kan lagras, utan måste produceras i samma sekund som den konsumeras? Handel med el bygger på den principen.

Nätföretaget ansvarar för att det finns mätning hos alla konsumenter, stora som små. Dessutom ansvarar de för att mätvärdena samlas ihop och räknas av så att konsumtionen överensstämmer med produktionen.

Elhandelsföretaget måste producera eller köpa exakt samma mängd el som den säljer till sina konsumenter. Om avräkningen inte stämmer kommer den myndighet som är balansansvarig, svenska kraftnät, att valla upp så att avräkningen stämmer och sen debitera elhandelsföretaget.

"konsumenter" är inte enbart slutkonsumenter som dig och mig, utan kan lika väl vara andra elhandelsbolag. Handeln sker på öppna marknaden, precis som vilka varor som helst. Den stora skillnaden är att tillgången och konsumtionen hela tiden måste balansera.

Så, idag har vi alltså ett system med en avreglerad elhandelsmarknad och en genomreglerad "nätmarknad" där intäkterna är reglerade i lag genom olika tariffer.

Vad är det då man handlar med? Jo, det är det här mystiska begreppet "energi".

Om effekt är prestandan på ett kraftverk är energi hur mycket kraftverket producerar under en timme. Enheten är "wattimme", Wh. För att enheten ska bli mer lätthanterlig multiplicerar man den med 1000 så att det blir kilowattimmar, kWh.

Ett kraftverk på 100 kW som producerar under ett helt år utan avbrott, 8760 timmar, producerar alltså 876000 kWh energi. Alla dessa kWh måste säljas till någon. Det gäller alltså att skilja på effekt och energi.

Om kraftverket är litet, till exempel en solcellsanläggning på en villa, tar nätföretaget hand om den el som överproduceras. Större producenter måste handla upp ett elhandelsbolag att sälja till, eller själva vara ett elhandelsbolag.

Okej, nätföretaget har monopol och äger sitt elnät. Det är deras egendom som de bygger om och ut enligt deras planering. De är skyldiga enligt lag att ansluta konsumenter som vill ha el till sin anläggning. Om det är en stor konsument, typ en datahall, kan det bli problem.

Nätföretaget måste kunna överföra den effekt (inte energi) som konsumenten vill ha. Räcker inte ledningarna till måste de bygga ut nätet. Det måste någon såklart betala. Normalt debiteras det konsumenten genom att tariffen ändras.

Men är det stora summor brukar nätföretaget vilja debitera konsumenten. Det blir alltså lite speciellt att en konsument får bekosta en investering som den sedan inte kommer att äga.

Dessutom är det en långdragen process rent byråkratiskt. Nätföretaget måste kanske i sin tur begära att få öka sitt effektuttag gentemot det överliggande nätet. Massor med tillstånd av alla möjliga slag ska beviljas. Det kan ta lång tid, tid som konsumenten ofta inte har.

Detta gäller även på stamnätsnivån, ledningsnätet som förbinder norra och södra sverige. Den el som behövs i södra sverige ska upphandlas från antingen svenska producenter eller genom import. Sedan ska den överföras, vilket vi vet är ett problem.

För att kraftbalansen ska hållas upphandlar därför svenska kraftnät reserveffekt som ska kunna avropas om så behövs. Kraftbolaget som vinner upphandlingen ska kunna leverera en viss effekt med kort varsel. Hur den gör det är upp till dem. Ni minns väl att elhandeln är avreglerad?

Är det mest lönsamt att producera den avropade effekten genom att elda olja så gör man det. Även om det är mitt i sommaren i Blekinge i 25 graders värme. Anledningen till att effekten avropades beror sannolikt på en mix av det jag beskrivit tidigare.

- Behov av aktiv effekt.
Inte särskilt sannolikt.
- Behov av aktiv och reaktiv effekt för att med marginal upprätthålla spännings- och frekvensstabilitet.
Mer sannolikt.

Ber om ursäkt för skrivfelet. Det ska givetvis vara ”divideras med 1000”. Skyller på den sena timmen.