Nu är debatten om ”elbrist” igång igen. Det är mycket att hålla isär och många konstiga begrepp, så nu blir det lite #eltwitter och folkbildning. Häng med!
Först och främst måste vi ha klart för oss vad el egentligen är för något. Det som kommer ut ur de två hålen i väggen är i grund och botten en elektromagnetisk vågrörelse som svänger mellan ett positivt toppvärde,via noll,ner till ett negativt bottenvärde med en frekvens på 50 Hz
Varför är det så krångligt? Varför inte ett fast värde på säg 230 Volt?
Jo,det har att göra med att det systemet, som vi kallar växelström,har många fördelar.
-Det är väldigt enkelt att producera
-Det kan överföras över långa sträckor
-Det kan väldigt enkelt ändra spänning.
Växelström har dock en stor nackdel. Den kan inte lagras. Den ström du använder för att din lampa på sängbordet ska lysa måste produceras i exakt samma ögonblick som den används i din lampa.
Växelström produceras i roterande maskiner som är väldigt enkla konstruktioner. Uppbyggnaden är koppartrådar som är lindade runt en järnkärna som skapar ett magnetfält som i sin tur alstrar en ström, som i sin tur är kopplade till ledningar som går ut på nätet.
En genialisk, i grunden svensk konstruktion.
Alla dessa maskiner måste producera ström med exakt samma frekvens hela tiden. Principen är densamma som när man cyklar.
Vill man hålla exakt samma fart måste man trampa hårdare i uppförsbackar (många lampor som tänds samtidigt) och bromsa i nerförsbackar (få lampor som är tända samtidigt).
Slutar man trampa kommer cykeln att gå långsammare och långsammare (frekvensen går ner).
Därför måste den största delen av de kraftverk som producerar elen ha en kraftkälla som både kan gasa och bromsa så att frekvensen alltid ligger stabilt på 50 Hz.
De bästa kraftverken för detta är vattenkraftverken. De ligger hela tiden,varje sekund,dygnet runt och finreglerar så att kraftbalansen upprätthålls. Kärnkraft och oljeeldade kraftverk är inte alls lika enkla att reglera. De vill man köra på antingen fullt blås eller ha avstängda
Sämst i det avseendet är vind- och solkraft, som i praktiken inte går att styra alls.
De flesta vattenkraftverken ligger utefter norrlandsälvarna (men 2 st kraftverk ligger faktiskt i Trollhättan) vilket gör att det behövs kraftledningar som leder strömmen till södra sverige.
Men ju längre ledningarna blir,desto svårare blir det för vattenkraften att reglera frekvensen. Tänk att ni sitter långt bak i en bilkö vid ett trafikljus och ser att det slår om till grönt. Kommer hela kön att reagera direkt? Nej, det tar längre tid ju längre bak i kön man är.
Det behövs alltså kraftverk på närmare håll som kan hjälpa till att hålla frekvensen stabil.
Detta leder oss alltså in på kärnfrågan. Vad är ”elbrist”? Hur kan det komma sig att man behöver köra kraftverk i Skåne mitt i sommaren? Jo, det har att göra med att Skåne ligger långt bak i bilkön och får problem att hinna med när trafikljuset längst fram ändras.
Är kön tillräckligt lång spelar det ingen roll hur snabbt bilarna längre fram reagerar. Är vägen dessutom smal, med få filer (För få kraftledningar från norrland) så blir det ännu värre.
Det behövs alltså kraftverk som kan leverera den kraft som behövs för att, med god marginal, hålla uppe frekvensen.
Vissa kallar det ”stabilisatorer”, andra ”roterande svängmassa”.
Traditionellt är det kärnkraften som stått för det. Den har tuffat på med full effekt medan vattenkraften reglerat.
Problemet är att med en minskad andel kärnkraft, särskilt i södra Sverige (barsebäck), så minskar marginalerna för att kunna hålla frekvensen stabil.
Vi kan alltså komma till den paradoxala situationen att vi har gott om effekt i Skåne, kanske till och med så att vi kan exportera, men ändå tvingas starta reservenheter för att ha säkerhetsmarginaler.
Skåne ligger nära danmark, som har stora effektresurser i närheten. Det går alltid att importera därifrån. Problemet är att den produktionen ligger utanför Sveriges kontroll. Häromåret hade danmark en stor störning som höll på att ställa till det i Sverige.
Som om inte det vore nog behöver kraftledningarna byggas ut så att det går att överföra med el från kraftverken norröver. Det hjälper inte ett dugg om vi har överskott på el i norra Sverige, vilket vi har, om den inte går att överföra till områden där förbrukningen är som störst.
Så, elbrist kan alltså betyda många saker.
- Det är för liten producerad effekt i Sverige. Nej, iaf inte på nationell nivå.
– Det är för liten roterande svängmassa i delar av Sverige. Ja, och det är ett ökande problem.
– Det är för dålig överföringskapacitet. Ja,det stämmer.

• • •

Missing some Tweet in this thread? You can try to force a refresh
 

Keep Current with Fredrik Sjödin

Fredrik Sjödin Profile picture

Stay in touch and get notified when new unrolls are available from this author!

Read all threads

This Thread may be Removed Anytime!

PDF

Twitter may remove this content at anytime! Save it as PDF for later use!

Try unrolling a thread yourself!

how to unroll video
  1. Follow @ThreadReaderApp to mention us!

  2. From a Twitter thread mention us with a keyword "unroll"
@threadreaderapp unroll

Practice here first or read more on our help page!

More from @MrWaternooze

Feb 21
Tror det dags för en #eltwitter igen. Hur är det med överföringskapacitet, ”tryckpunkter” och reaktiv effekt egentligen? Häng med!
Överföringskapacitet handlar alltså om hur stor elektrisk effekt en ledning kan överföra mellan två punkter. Elektriskt effekt definieras som produkten av spänning, ström och den så kallade effektfaktorn. Sedan multiplicerar man alltihop med kvadratroten ur 3. P=U*I*cos fi*sqr3
Spänning är skillnaden i elektrisk potential mellan två punkter. I de här sammanhangen mellan de tre faserna i ledningarna. I Sverige är den nominella spänningen i transmissionsnätet, som tidigare kallades ”stamnätet”, antingen 220000 Volt eller 400000 Volt.
Read 24 tweets
Jan 4
Dags för en ny #eltwitter -tråd från detta troll, som jag kallades för igår. Idag blir det vindkraft. Häng med!
Elektricitet produceras genom att något media får sätta snurr på en axel som sedan är kopplad till en generator som är ansluten till elnätet. Så långt är allt frid och fröjd. Men hur lirar det med den nyckfulla vinden?
Vatten och ånga går att koncentrera och reglera på sätt som inte funkar med vind. Lurigt.

De flesta vindkraftverk är uppbyggda som höga torn där vindturbinen sitter högst upp. Där finns generatorn och reglerutrustningen. Turbinen består av 1-3 vingar.
Read 13 tweets
Jan 1
Infasning förresten. Ska vi inleda #eltwitter -året med en tråd om vad det innebär?

Häng med!
Elnätet är uppbyggd så att spänning och ström hela tiden byter riktning med frekvensen 50 Hertz. Varför det? Jo, den produceras av generatorer som snurrar. Det som får generatorerna att snurra är antingen vatten, ånga eller vind.
I vattenkraftverken får vatten falla från en hög höjd och sätta snurr på en turbin som sitter på en axel, kopplad till en generator.
Read 18 tweets
Dec 31, 2021
Nytt försök. Nyårsmiddag på gång. Dryck till förrätten blir en Nicolas Feuillatte cuvee palmes d’or brut av den utmärkta årgången 2008. #gottnyttaar
Förrätten?
En carpaccio på hälleflundra med kapris och löjrom.
Till varmrätten serveras en nyhet på bolaget. Louis Jadot, Pernand-Vergelesses, årgång 2018.
Read 5 tweets
Dec 8, 2021
Den här tweeten ger mig inspiration till en #eltwitter -tråd! Vet ni vad ett vattenkraftverk som går i synkrondrift är? Vill ni veta? Klart ni vill! Häng med.
Ett vattenkraftverk fungerar ju såhär: Vatten rinner från ett högre läge till ett lägre. Längst ner sitter en turbin, kallas ”löphjul”. Vattnet får snurr på löphjulet, som i en vattenkvarn.
Löphjulet är kopplat till en generator som alstrar en ström som går ut på elnätet. Inga konstigheter.
Read 18 tweets
Nov 30, 2021
Okej. Ska vi prata lite vattenkraft och isläggning? Vattenkraften har ju gått med reducerad effekt en tid. Varför det? #eltwitter
Alla vattenkraftverk samlar upp vattnet uppströms i en damm. Därifrån får vattnet rinna genom tilloppstunneln ner till turbinerna. När kylan slår till blir vattnet kallare, inga konstigheter.
Eftersom ett vattenkraftverk har ett högt flöde av vatten rinner det ganska snabbt. Är det kyligt kan då fenomenet ”kravis” uppstå. Det är alltså små ispartiklar som bildas när vattnet är underkylt och strömmande. Ispartiklarna fastnar på olika saker och ställer till problem.
Read 8 tweets

Did Thread Reader help you today?

Support us! We are indie developers!


This site is made by just two indie developers on a laptop doing marketing, support and development! Read more about the story.

Become a Premium Member ($3/month or $30/year) and get exclusive features!

Become Premium

Don't want to be a Premium member but still want to support us?

Make a small donation by buying us coffee ($5) or help with server cost ($10)

Donate via Paypal

Or Donate anonymously using crypto!

Ethereum

0xfe58350B80634f60Fa6Dc149a72b4DFbc17D341E copy

Bitcoin

3ATGMxNzCUFzxpMCHL5sWSt4DVtS8UqXpi copy

Thank you for your support!

Follow Us on Twitter!

:(