Väldigt glad över Östersundspostens granskning av turerna kring IES etablering i Östersund. Jag vill bidra med lite fakta kring hur det brukar gå till när IES och kommunpolitiker gör affärer. Som källa har jag mail som begärts ut från Härryda. Hoppas ni orkar fast timmen är sen.
1. Kommunpolitiker vill att IES ska etablera sig. Den här önskan bygger ofta på ideologiska föreställningar om att det är bra för hela kommunen om konkurrensen mellan skolor ökar. Så här bjöds IES in till Härryda.
2. Innan det hade IES bjudit ner allianspolitikerna i Härryda och Lerum (Lerum är också på väg att locka till sig IES nu) på studiebesök hos IES skola i Landskrona.
3. I mailkonversationen finns en lång förklaring från IES om hur det brukar gå till när IES och kommuner gör upp om hyresnedsättning för nyproduktion. Något jag inte hittat mellan någon annan koncern och kommun.
4. I Landskrona har kommunpolitikerna givit IES en årlig extra kompensation för hyreskostnader på 7,9 miljoner kronor.
5. Men IES har inget kontrakt med kommunen utan med fastighetsägaren. Om Landskrona kommun skulle minska eller helt ta bort hyresnedsättningen kan IES säga upp kontraktet med fastighetsägaren.
6. Men kommer kommunen att minska hyresnedsättningen även om det skulle bli byte av majoritet? Nej, skriver IES själva, för då skulle ju kommunen bli ståendes med drift av en skola som till hälften består av utländska lärare som kommunen inte får tillsvidareanställa.
7. I Vallentuna försökte IES och kommunen (blev överklagat) att lösa det hela genom ett "etableringsbidrag". Detta skulle gälla i 4 år och efter det skulle nytt kontrakt göras som reglerar hyresnedsättning. Om det blev för dåligt skulle IES kunna säga upp avtalet. Men OBS!
Det tror IES inte att kommunen skulle göra eftersom då skulle kommunen - precis som i Landskrona - behöva hitta nya lärare till skolan. IES lärare kan ju inte användas.
8. I Upplands Bro finns principbeslut för att ge friskolor möjlighet att bygga nya skolor men till en lägre hyra än vad de borde få betala.
Men det finns andra sätt för kommunpolitiker och IES att trixa ner IES hyreskostnad. I Ängelholm planeras en IES-skola byggas med mindre friyta, dvs skolgård, än vad de kommunala skolorna byggs med.
Den här lilla manövern ger IES möjlighet att få ner lokalkostnaden per elev så att de inte behöver någon hyreskompensation. Att det går emot Boverkets riktlinjer om lekyta skiter kommunen och IES i.
Samma sak sker i Eskilstuna där IES bara behöver ha ynka 6 kvadratmeter per elev istället för rekommenderade 30. Klart det blir vinst på de lokalerna.
Åsa och jag skrev innan jul ett par artiklar om aktuell forskning/rapporter om vinstdrivande skolor. Idag publicerar Timbro en text till de vinstdrivande skolornas försvar med titeln "Skolforskningen som försvann i debatten". Lite källkritik då... *tråd* timbro.se/smedjan/skolfo…
Extremt vinklad (direkt felaktig) text från politiker i Upplands-Bro om friskolors ansvar för att finansiera lokaler. I veckan ska samma politiker klubba igenom att kommunen tar över JENSENS elever då de saknar tillstånd att driva skola i sin fastighet. expressen.se/ledare/replik/…
Idag kom del två Norrtelje tidnings granskning av Academedias Innovitaskola. Mammors ord står mot ledningens angående elevers stöd. Går inte att veta vad som är "sanning", men det går att jämföra statistik. Understrukna skolor är koncernägda. *tråd* norrteljetidning.se/2026-01-27/mam…
Koncernexpansion sker ofta genom uppköp. Uppköpen finansieras delvis med lån (vilket skapar ökade räntekostnader som ska betalas med skolpeng) och delvis med kassan (vilken skapas av vinst). Koncernskolor har därför nästan alltid lägre lärartäthet än alla andra huvudmän.
Lägg till det att Academedia har en vinstmarginal på 7,2 % på sitt "grundskolesegment", något som såklart ytterligare spär på behovet av att hålla nere lärartätheten. Självklart påverkar detta möjligheten att erbjuda hjälp för elever som behöver stöd.
Jag tror inte att ledartexter beställs av NMT-media (som äger Corren) men jag kan konstatera att Corrren är en av de mest skolkoncernpositiva tidningarna i landet och att det finns makalösa kopplingar mellan bolagsstyrelsen och skolkoncernerna.
Det här är samtliga styrelseledamöter. Kika igenom själva vetta och se om ni känner igen några namn.
Odd Eiken ses om en av arkitekterna bakom friskolereformen. Enligt Peje Emilsson var det Eiken och Anders Hultin (som äger skolkoncernen Watma, som omnämns positivt i artikeln som länkas i trådstarten) som satt med pennan 1991 och författade lagstiftningen.
Almega Utbildning har skapat "Skolfakta" som "är till för dig som vill ha mer klarhet och mindre retorik". Jag ska bidra med en tråd om hur en skolkoncern först överkompenserats för att förstöra den kommunala skolan och sedan räddas av samma politiker som skapat problemet.
Skolinspektionen har beslutat att Jensen Upplands-Bro bedriver skola i lokaler som de inte har tillstånd att bedriva skola i. Senast 16/2 ska verksamheten upphöra, annars måste Jensen betala 8,5 miljoner. Det vill de inte. Så nu ska kommunen rycka in. drive.google.com/file/d/1de8wzx…
Jensens undervisning är uppdelad på två lokaler där de yngre eleverna mestadels går i en lokal 800 meter bort som inte på något sätt hör ihop med huvudlokalen. Det tar barnen 8 minuter att gå mellan lokalerna. Detta är inte tillåtet.
Det här är en jäkligt bra text som skulle kunna skrivas om all välfärd. Finns bara ett ”men” och det är att dagens fackliga sitter fast i en målstyrning av arbetet/avtal som deras företrädare på nittiotalet accepterade utan motstånd. gp.se/fria-ord/det-s…
Svenska välfärdsfack kan krångla och förhala arbetsgivarens tokerier men nästan aldrig sätta hårt mot hårt, med möjlighet att vinna. New Public Management måste bort! Det välfärdsfacken skulle kunna göra är att informera medlemmarna och väljarna om detta.
Synen på välfärdens medarbetare från politiskt håll är inte väsensskild från hur brukspatronerna såg på sina arbetare. Men det är inte ”profit” som pressas fram utan ”effektivisering i budget”.
"Idag tillträder Helena Walentowicz tjänsten som kommunikationschef på Raoul Wallenbergskolan. Helena har tidigare arbetat som pressekreterare åt statsminister Ulf Kristersson."
RWS ägs av fd KD-politiker. Här kommer några ex på skolkoncerner som rekryterat från politiken.
Denise Cassel är lobbychef på norskägda skolkoncernen Dibber. Hon har tidigare varit kommunalråd för KD.
Maria Angell-Dupont är presschef hos Academedia (utländsk aktiemajoritet). Hon har tidigare varit politiker för Höyre och pressekreterare åt moderat minister.