Väldigt glad över Östersundspostens granskning av turerna kring IES etablering i Östersund. Jag vill bidra med lite fakta kring hur det brukar gå till när IES och kommunpolitiker gör affärer. Som källa har jag mail som begärts ut från Härryda. Hoppas ni orkar fast timmen är sen.
1. Kommunpolitiker vill att IES ska etablera sig. Den här önskan bygger ofta på ideologiska föreställningar om att det är bra för hela kommunen om konkurrensen mellan skolor ökar. Så här bjöds IES in till Härryda.
2. Innan det hade IES bjudit ner allianspolitikerna i Härryda och Lerum (Lerum är också på väg att locka till sig IES nu) på studiebesök hos IES skola i Landskrona.
3. I mailkonversationen finns en lång förklaring från IES om hur det brukar gå till när IES och kommuner gör upp om hyresnedsättning för nyproduktion. Något jag inte hittat mellan någon annan koncern och kommun.
4. I Landskrona har kommunpolitikerna givit IES en årlig extra kompensation för hyreskostnader på 7,9 miljoner kronor.
5. Men IES har inget kontrakt med kommunen utan med fastighetsägaren. Om Landskrona kommun skulle minska eller helt ta bort hyresnedsättningen kan IES säga upp kontraktet med fastighetsägaren.
6. Men kommer kommunen att minska hyresnedsättningen även om det skulle bli byte av majoritet? Nej, skriver IES själva, för då skulle ju kommunen bli ståendes med drift av en skola som till hälften består av utländska lärare som kommunen inte får tillsvidareanställa.
7. I Vallentuna försökte IES och kommunen (blev överklagat) att lösa det hela genom ett "etableringsbidrag". Detta skulle gälla i 4 år och efter det skulle nytt kontrakt göras som reglerar hyresnedsättning. Om det blev för dåligt skulle IES kunna säga upp avtalet. Men OBS!
Det tror IES inte att kommunen skulle göra eftersom då skulle kommunen - precis som i Landskrona - behöva hitta nya lärare till skolan. IES lärare kan ju inte användas.
8. I Upplands Bro finns principbeslut för att ge friskolor möjlighet att bygga nya skolor men till en lägre hyra än vad de borde få betala.
Men det finns andra sätt för kommunpolitiker och IES att trixa ner IES hyreskostnad. I Ängelholm planeras en IES-skola byggas med mindre friyta, dvs skolgård, än vad de kommunala skolorna byggs med.
Den här lilla manövern ger IES möjlighet att få ner lokalkostnaden per elev så att de inte behöver någon hyreskompensation. Att det går emot Boverkets riktlinjer om lekyta skiter kommunen och IES i.
Samma sak sker i Eskilstuna där IES bara behöver ha ynka 6 kvadratmeter per elev istället för rekommenderade 30. Klart det blir vinst på de lokalerna.
Sveriges kommuner kastar bort skattepengar till privata skolhuvudmän och samhällsfastighetsbolag på ett sätt som behöver uppmärksammas av rikspolitiker. Senaste exemplet är Tierps kommun som vill att privata aktörer äger och driver verksamheten i den nya skola som behövs *tråd*
Att bygga skolan kräver en investering på 535,9 miljoner. Den politiska majoriteten anser inte att det går att nå upp till kravet på ekonomisk hushållning (tolkas ofta som driftsresultat på två procent per år) om kommunen står för driften.
Därför vill man "kroka arm med näringslivet för att få deras hjälp". Om man vet väldigt lite om hur skola organiseras kan man kanske tycka att det här är rimligt, kommunen slipper kostnaden för driften men kommunens barn får en skola. Men...
Runt om i landet görs nedskärningar på skolan. I debatten stöter man ibland på uppfattningen att det inte gör så mycket eftersom rektorer kan plocka bort onödiga arbetsuppgifter så att nedskärningar inte drabbar eleverna. Låt oss titta på ett konkret ex. från Sollentuna. *tråd*
Först och främst: NEJ, de senaste åren har det INTE varit ökade lärarlöner som skapat behovet av att skära ner. Det här är en ful argumentation. Lärarlönerna ökar inte mer än vad andra löner ökar. Problemet är att politiker inte kompenserar rektorer för ökade pensionskostnader.
Så till konsekvenserna av nedskärningar på just den här skolan.
* Förberedelseklassen tas bort och nyanlända elever får gå direkt in i en klass, oberoende av årskurs.
Det här är en fullständigt rubbad sak att göra. Hur ska ett barn kunna börja i en klass utan ett ord svenska?
Skolans resursfördelningssystem är konstruerat så att den enes död (i det här fallet kommunala skolan i Eskilstuna) blir den andres bröd (i det här fallet riskkapitalbolaget som äger IES). Kullarna går ner, kommunen kan inte skära så mycket som krävs, ägarna tjänar mer. *tråd*
Samma sak sker i många kommuner nu. Färre barn föds, invandringen är låg och inflyttningen till städerna har avstannat pga konjunktur och ändrat flyttmönster efter covid. Det började synas i handlingar för drygt tre år sedan. Det kommer att bli värre.
Jag vet att jag har en romantiserad bild av vad ett fackförbund bör vara som inte är uppdaterad med effekterna av trettio år av ökad individualism och karriärfokus, men jag skulle så gärna vilja att mitt fackförbund en enda gång sa NEJ!
Inte för att ett NEJ i form av konflikt ger några stora kortsiktiga framgångar, utan för att visa betalande medlemmar att det arbetsgivaren (av alla politiska färger) gör inte är ok och av självrespekt. Nej, det räcker. Nej, vi ställer inte upp på det här längre.
Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare är de yrkesgrupper där högst andel får besvär på grund av sitt arbete. Det kommer såklart inte att förändras om Sveriges Lärare går ut i strejk, men det är en signal till medlemmar, politiker och väljare att det här inte är ok.
Balans får många tips från medborgare om extra stora nedskärningar på skolan. Vi hinner inte hantera allt vilket stressar mig och gör mig ledsen. Nyss kom länk där Jimmy Jansson (S) i Eskilstuna pratar om hög skolpeng och att källkritik är viktigt *tråd*. ekuriren.se/debatt/artikel…
Jag kollade snabbt i Kolada (kommunens gemensamma statistikverktyg). Visst, Eskilstuna har 2500 kronor mer i kostnad/elev för grundskolan än genomsnittet i sin kommungrupp (större stad) men 1. man har 10 000 lägre kostnad/barn i fritidshem (kostnader som ofta slås ihop) och 2. man kan inte jämföra kostnader rakt av pga kommuner är olika.
Det mest rättvisa sättet att jämföra kommuners kostnader är "nettokostnadsavvikelse" för då tar man hänsyn till demografiska och geografiska skillnader mellan kommuner. Positiva tal innebär hög kostnad och negativa tal innebär låg kostnad. Eskilstuna har en större negativ nettokostnadsavvikelse för fritids, grundskola och gymnasieskola än kommungruppen. Man lägger alltså mindre än väntat på de här skolformerna.
Vi skulle behöva någon form av ansvarsutredning som tittar på hur det gick till när kommunpolitiker sålde ut förskolor, skolor och äldreboenden. Här kommer ett konkret exempel från Ale kommun. *tråd*
Äldreomsorgen i Ale kommun har ekonomiska problem som gör att man måste avvika från det politiska målet att äldre ska få bo kvar i hemmet så länge som möjligt, trots att det blir dyrare med hemtjänst än med särskilt boende. ale.se/download/18.78…
Enligt tjänsteskrivelsen beror underskottet bland annat på att kommunen hyr lokalerna där man driver de särskilda boendena av externa aktörer. Det här innebär en merkostnad på ca 29 miljoner. Man skriver även att inhyrda lokaler återfinns i samtliga verksamhetsområden.