Väldigt glad över Östersundspostens granskning av turerna kring IES etablering i Östersund. Jag vill bidra med lite fakta kring hur det brukar gå till när IES och kommunpolitiker gör affärer. Som källa har jag mail som begärts ut från Härryda. Hoppas ni orkar fast timmen är sen.
1. Kommunpolitiker vill att IES ska etablera sig. Den här önskan bygger ofta på ideologiska föreställningar om att det är bra för hela kommunen om konkurrensen mellan skolor ökar. Så här bjöds IES in till Härryda.
2. Innan det hade IES bjudit ner allianspolitikerna i Härryda och Lerum (Lerum är också på väg att locka till sig IES nu) på studiebesök hos IES skola i Landskrona.
3. I mailkonversationen finns en lång förklaring från IES om hur det brukar gå till när IES och kommuner gör upp om hyresnedsättning för nyproduktion. Något jag inte hittat mellan någon annan koncern och kommun.
4. I Landskrona har kommunpolitikerna givit IES en årlig extra kompensation för hyreskostnader på 7,9 miljoner kronor.
5. Men IES har inget kontrakt med kommunen utan med fastighetsägaren. Om Landskrona kommun skulle minska eller helt ta bort hyresnedsättningen kan IES säga upp kontraktet med fastighetsägaren.
6. Men kommer kommunen att minska hyresnedsättningen även om det skulle bli byte av majoritet? Nej, skriver IES själva, för då skulle ju kommunen bli ståendes med drift av en skola som till hälften består av utländska lärare som kommunen inte får tillsvidareanställa.
7. I Vallentuna försökte IES och kommunen (blev överklagat) att lösa det hela genom ett "etableringsbidrag". Detta skulle gälla i 4 år och efter det skulle nytt kontrakt göras som reglerar hyresnedsättning. Om det blev för dåligt skulle IES kunna säga upp avtalet. Men OBS!
Det tror IES inte att kommunen skulle göra eftersom då skulle kommunen - precis som i Landskrona - behöva hitta nya lärare till skolan. IES lärare kan ju inte användas.
8. I Upplands Bro finns principbeslut för att ge friskolor möjlighet att bygga nya skolor men till en lägre hyra än vad de borde få betala.
Men det finns andra sätt för kommunpolitiker och IES att trixa ner IES hyreskostnad. I Ängelholm planeras en IES-skola byggas med mindre friyta, dvs skolgård, än vad de kommunala skolorna byggs med.
Den här lilla manövern ger IES möjlighet att få ner lokalkostnaden per elev så att de inte behöver någon hyreskompensation. Att det går emot Boverkets riktlinjer om lekyta skiter kommunen och IES i.
Samma sak sker i Eskilstuna där IES bara behöver ha ynka 6 kvadratmeter per elev istället för rekommenderade 30. Klart det blir vinst på de lokalerna.
Det ohederligaste fenomenet i debatten om marknadsskolan är skolägarnas och vissa oinsatta/ljugande politikers påstående att friskoleetebleringar utgör komplement till den kommunala skolan, inte konkurrens.
Här kommer ett aktuellt exempel från IES etablering i Norrtälje *tråd*
Moderat ordförande i Kommunstyrelsen 2020: "IES kommer bidra till att komplettera Norrtäljes utbud av skolor och tillföra en efterfrågad samt eftertraktad internationell profil. Jag ser IES just som ett komplement och inte en konkurrent till våra skolor" engelska.se/sv/nyheter-pre…
Barn- och skolnämndens senaste protokoll: Elevminskning med 250 elever vilket innebär intäktsbortfall med 25 miljoner men samma behov som innan IES öppnade. forum.norrtalje.se/welcome-sv/nam…
@FMannerheim @henrekson @johanwennstrom AcadeMedias huvudägares VD sitter för övrigt i styrelsen för stiftelsen som driver tidningen.
@FMannerheim @henrekson @johanwennstrom AcadeMedias huvudägares ordförande anlitar Henrekson som rapportskrivare i en annan fråga. Sverige är litet. breakit.se/artikel/37932/…
@FMannerheim @henrekson @johanwennstrom Henrekson sitter själv i styrelsen för ett bolag som jobbar med analys och påverkan, inom bland annat betyg, friskolors påverkan och valfrihet och vinster i skolan.
När paret Bergström sålde IES lades en stor del av pengarna i en fond som årligen stöttar opinionsbildare som lobbar för skolägarna. 2023 års donationer, som nu finns redovisade, har två gemensamma nämnare: att lyfta IES och skolkoncernerna och att kritisera journalister som granskar skolkoncernerna. projects.propublica.org/nonprofits/org…
Svensk Mediegranskning AB fick 430 000 kronor. Bolaget driver Näringslivets Medieinstitut (NMI) vars verksamhet bygger på att ta betalt från näringslivet för att granska journalister som granskar näringslivet. I styrelsen sitter Göran Thorstensson, som äger herrgård ihop med statsministerparet och sitter i styrelsen för skolkoncern ägd av moderat statssekreterare som skrev friskolereformen.
2023 kritiserade NMI bland annat Dagens Nyheters ledarsida för att de problematiserade friskolor...
Det Skattebetalarnas rapport säger är att mindre effektiva kommuner ska säga upp förskollärare så att kostnaden för förskolan kan minska så att de kan använda pengarna de sparat till att anställa nya förskollärare.
Klickar man i sin kommun på Skattebetalarnas sida så kommer det upp björnar som berättar om hur många förskollärare som skulle kunna anställas om bara Göteborgs stad blev effektivare på att driva förskola, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg.
Skattebetalarnas mått på effektivitet i förskolan bygger på hur nöjda föräldrar är med förskolan (tveksamt mått, men ok) samt hur mycket förskolan kostat 2017-2019. Låg kostnad men hög nöjdhet = hög kvalitet.
Sveriges kommuner kastar bort skattepengar till privata skolhuvudmän och samhällsfastighetsbolag på ett sätt som behöver uppmärksammas av rikspolitiker. Senaste exemplet är Tierps kommun som vill att privata aktörer äger och driver verksamheten i den nya skola som behövs *tråd*
Att bygga skolan kräver en investering på 535,9 miljoner. Den politiska majoriteten anser inte att det går att nå upp till kravet på ekonomisk hushållning (tolkas ofta som driftsresultat på två procent per år) om kommunen står för driften.
Därför vill man "kroka arm med näringslivet för att få deras hjälp". Om man vet väldigt lite om hur skola organiseras kan man kanske tycka att det här är rimligt, kommunen slipper kostnaden för driften men kommunens barn får en skola. Men...
Runt om i landet görs nedskärningar på skolan. I debatten stöter man ibland på uppfattningen att det inte gör så mycket eftersom rektorer kan plocka bort onödiga arbetsuppgifter så att nedskärningar inte drabbar eleverna. Låt oss titta på ett konkret ex. från Sollentuna. *tråd*
Först och främst: NEJ, de senaste åren har det INTE varit ökade lärarlöner som skapat behovet av att skära ner. Det här är en ful argumentation. Lärarlönerna ökar inte mer än vad andra löner ökar. Problemet är att politiker inte kompenserar rektorer för ökade pensionskostnader.
Så till konsekvenserna av nedskärningar på just den här skolan.
* Förberedelseklassen tas bort och nyanlända elever får gå direkt in i en klass, oberoende av årskurs.
Det här är en fullständigt rubbad sak att göra. Hur ska ett barn kunna börja i en klass utan ett ord svenska?