Idag presenterades statsbudgeten så det är den dagen på året det går att få lite uppmärksamhet för "produktivitetsavdraget". Det här är riksdagens eget effektiviseringskrav på sina myndigheter. Budget räknas upp med förväntade löneökningar och sedan dras 1,47 % bort. #NPM
Det här säger finansministern aldrig något om när hen pratar om "reformutrymmet". Det låter som att massa nya pengar uppstått som konsekvens av att ekonomin förbättrats men i själva verket kommer pengar till satsningar från effektiviseringskrav precis om i kommunerna.
I år finns även en ny sorts besparing. Ca 500 miljoner i besparing är intecknad i budget för minskade resor som konsekvens av Covid. Har egentligen ingen uppfattning om det, bara konstaterar.
Det är intressant med det där produktivitetsavdraget. Ingen vet om det är rimligt att ställa ett sådant krav på statlig verksamhet. I början av 1990-talets (NPM:s gyllene barndom) lyfte nån förslaget i riksdagen och så klubbades det, utan någon lång utredning.
Man bara bestämde sig för att alla statliga myndigheters lönekostnader kan minskas i samma takt som det konkurrensutsatta näringslivets lönekostnader för tjänstemän minskats. Ingen utredning. Bara beslut. Det måste gå.
Kan universiteten effektivisera sin undervisning med 1,47 % i år och med ungefär lika mycket varje år utan att kvaliteten försämras? Vi vet inte. Kanske, kanske inte. Prata fortare, mer sällan, via nätet? Rätta mindre, snabbare mer sällan?
Sveriges kommuner kastar bort skattepengar till privata skolhuvudmän och samhällsfastighetsbolag på ett sätt som behöver uppmärksammas av rikspolitiker. Senaste exemplet är Tierps kommun som vill att privata aktörer äger och driver verksamheten i den nya skola som behövs *tråd*
Att bygga skolan kräver en investering på 535,9 miljoner. Den politiska majoriteten anser inte att det går att nå upp till kravet på ekonomisk hushållning (tolkas ofta som driftsresultat på två procent per år) om kommunen står för driften.
Därför vill man "kroka arm med näringslivet för att få deras hjälp". Om man vet väldigt lite om hur skola organiseras kan man kanske tycka att det här är rimligt, kommunen slipper kostnaden för driften men kommunens barn får en skola. Men...
Runt om i landet görs nedskärningar på skolan. I debatten stöter man ibland på uppfattningen att det inte gör så mycket eftersom rektorer kan plocka bort onödiga arbetsuppgifter så att nedskärningar inte drabbar eleverna. Låt oss titta på ett konkret ex. från Sollentuna. *tråd*
Först och främst: NEJ, de senaste åren har det INTE varit ökade lärarlöner som skapat behovet av att skära ner. Det här är en ful argumentation. Lärarlönerna ökar inte mer än vad andra löner ökar. Problemet är att politiker inte kompenserar rektorer för ökade pensionskostnader.
Så till konsekvenserna av nedskärningar på just den här skolan.
* Förberedelseklassen tas bort och nyanlända elever får gå direkt in i en klass, oberoende av årskurs.
Det här är en fullständigt rubbad sak att göra. Hur ska ett barn kunna börja i en klass utan ett ord svenska?
Skolans resursfördelningssystem är konstruerat så att den enes död (i det här fallet kommunala skolan i Eskilstuna) blir den andres bröd (i det här fallet riskkapitalbolaget som äger IES). Kullarna går ner, kommunen kan inte skära så mycket som krävs, ägarna tjänar mer. *tråd*
Samma sak sker i många kommuner nu. Färre barn föds, invandringen är låg och inflyttningen till städerna har avstannat pga konjunktur och ändrat flyttmönster efter covid. Det började synas i handlingar för drygt tre år sedan. Det kommer att bli värre.
Jag vet att jag har en romantiserad bild av vad ett fackförbund bör vara som inte är uppdaterad med effekterna av trettio år av ökad individualism och karriärfokus, men jag skulle så gärna vilja att mitt fackförbund en enda gång sa NEJ!
Inte för att ett NEJ i form av konflikt ger några stora kortsiktiga framgångar, utan för att visa betalande medlemmar att det arbetsgivaren (av alla politiska färger) gör inte är ok och av självrespekt. Nej, det räcker. Nej, vi ställer inte upp på det här längre.
Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare är de yrkesgrupper där högst andel får besvär på grund av sitt arbete. Det kommer såklart inte att förändras om Sveriges Lärare går ut i strejk, men det är en signal till medlemmar, politiker och väljare att det här inte är ok.
Balans får många tips från medborgare om extra stora nedskärningar på skolan. Vi hinner inte hantera allt vilket stressar mig och gör mig ledsen. Nyss kom länk där Jimmy Jansson (S) i Eskilstuna pratar om hög skolpeng och att källkritik är viktigt *tråd*. ekuriren.se/debatt/artikel…
Jag kollade snabbt i Kolada (kommunens gemensamma statistikverktyg). Visst, Eskilstuna har 2500 kronor mer i kostnad/elev för grundskolan än genomsnittet i sin kommungrupp (större stad) men 1. man har 10 000 lägre kostnad/barn i fritidshem (kostnader som ofta slås ihop) och 2. man kan inte jämföra kostnader rakt av pga kommuner är olika.
Det mest rättvisa sättet att jämföra kommuners kostnader är "nettokostnadsavvikelse" för då tar man hänsyn till demografiska och geografiska skillnader mellan kommuner. Positiva tal innebär hög kostnad och negativa tal innebär låg kostnad. Eskilstuna har en större negativ nettokostnadsavvikelse för fritids, grundskola och gymnasieskola än kommungruppen. Man lägger alltså mindre än väntat på de här skolformerna.
Vi skulle behöva någon form av ansvarsutredning som tittar på hur det gick till när kommunpolitiker sålde ut förskolor, skolor och äldreboenden. Här kommer ett konkret exempel från Ale kommun. *tråd*
Äldreomsorgen i Ale kommun har ekonomiska problem som gör att man måste avvika från det politiska målet att äldre ska få bo kvar i hemmet så länge som möjligt, trots att det blir dyrare med hemtjänst än med särskilt boende. ale.se/download/18.78…
Enligt tjänsteskrivelsen beror underskottet bland annat på att kommunen hyr lokalerna där man driver de särskilda boendena av externa aktörer. Det här innebär en merkostnad på ca 29 miljoner. Man skriver även att inhyrda lokaler återfinns i samtliga verksamhetsområden.