I annan tråd pågår diskussion om huruvida kommunala skolor har ett kostnadsdrivande ansvar för elevtalsförändringar som inte friskolor har. Jag har gjort en tabell över hur antalet niondeklassare förändrats på den friskola jag jobbade på i många år och på närmaste kommunala skola 
Det här är bara ett exempel och ett exempel bevisar såklart ingenting men det funkar för att förklara argumenten bakom att den kommunala skolan är klurigare att organisera och varför kommunen därför borde få högre skolpeng.
Antalet niondeklassare i den kommunala skolan har pendlat mellan 118 som lägst och 192 som högst. Antalet niondeklassare i den fristående skolan har pendlat mellan 23 som lägst och 27 som högst. 23 var ett år då två elever slutade under så 9. 27 var ett år då extra elev togs in.
Min skola hade alltid kö till högstadiet. Det var aldrig några som helst problem att fylla sjuan men när elever slutade i nian kunde det bli någon elev färre än målet som först var 25 elever men sedan efter "effektiviseringar" 26 elever.
En friskola kan tacka nej till att ta in fler elever än vad det finns elever i kö. Det kan inte den kommunala skolan. Den kommunala skolan måste alltid se till att en elev som vill gå i kommunal skola får en plats.
Den kommunala organisationen måste klara elevtoppar vilket kostar pengar när antalet elever inte är i topp. Lokalerna står där de står. Friskolor som inte väljer att ta in så många elever som möjligt utan istället ha en kö har inte det problemet.
För populära skolor som IES är risken närmare noll. De kan sitta med sina 32-elevklasser och hoppas att den kommunala skolan drabbas av stora elevtalsförändringar eftersom det innebär stor chans att kommunens skolors grundpeng per elev ökar vilket kommer IES till del.
Nej, ett exempel ger ingen fullständig sanning men ja, det rimliga vore att det här ansvaret som kommuner har också avspeglar sig på grundpengen.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
