Poängen är: när militären senast försökte ta makten i Turkiet senast misslyckades de fatalt. Det var ändå militären. Djupa staten. Är det verkligen vad vi ser i USA i dag? En del säger det. Jag tvivlar. Det är illa nog ändå.
Att USA sjunkit till en nivå när den avgående amerikanska presidenten inte kan lämna över makten fredligt är skrämmande. Att det finns tillräckligt många motiverade extremister för att genomföra det som skett i dag likaså. Undrar om det blir bättre eller värre de närmaste 4 åren.
Helt uppenbart att de som gör revolt nu underkänner valresultatet och vill fördröja överlämnandet av makten. De har visat att de kan, men kommer inte lyckas ta någon makt själva. Frågan är om det är ideologisk overreach. Hur många som röstade på Trump det gillande på detta?
De här buntbanden kan ha varit avsedda för att ta gisslan. Så beter sig en terrorist. Otroligt viktigt att kartlägga dessa människors kopplingar.
Samtidigt är detta inte hur ett kuppförsök brukar se ut. Deras mål är att sabotera demokratin, snarare än att ta makten över institutionerna. Jag kan ha fel förstås, men tror inte polisorganisationen, militären, domstolarna mm står redo att förkasta valresultatet.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Väljarna valde inte Joe Biden för hans politik, utan för att han inte är Donald Trump. De som röstade på Trump röstade dock på honom trots hans (djupt störda) person, och för hans politik. Ett val som mer handlade om vad man är emot än vad man är för.
Med andra ord är mycket av den politik som Trump ändå torgförde, mellan sina osammanhängande tirader, fortfarande populär i USA. Innan valet 2016 skrev Peggy Noonan en krönika med rubriken: ”Imagine a sane Donald Trump”. Och det hade verkligen varit något som USA förtjänade.
Republikanerna hade nått vägs ände rent ideologiskt innan Trump, och behövde en nystart. Tyvärr var Trumps personliga tillkortakommanden så stora att han aldrig förmådde bli det alla hoppades på innan 2016. Det blev en narcissist med storhetsvansinne.
För några år sedan i en offentlig tråd på Facebook diskuterade SR-medarbetare mångfald. @adamcwejman skildrar detta i vår bok Så blev vi alla rasister, eftersom det gav en intressant inblick. Några nedslag:
Alexandra Pascalidou återgav en anekdot som illustrerar att skilje- linjen mellan att prata om mångfaldskompetens och att kvotera (även i formellt) är hårfin eller till och med illusorisk: "Träffade en tjej på radion för en tid sen. Med chilenskt namn. ->
<- ’Var kommer du ifrån?’ undrade jag. ’Västerås’, svarade hon. ’Min mamma kom till Sverige när hon var ung. Jag tog hennes efternamn förra året för att min chef på lokal radiokanal behövde anställa en blatte. För att snygga till mångfaldsstatistiken. Så jag bytte namn.’"
Kommer ni ihåg när Walking Dead fortfarande var bra? Jävlar va bra det va då! Rick med hatt, Rick utan skägg, Rick utan hatt, Rick med skägg.
Följande är en av de bästa tv-scenerna någonsin, tror jag. Överdriver bara lite. Innan det här har Rick slagit fast att man aldrig får döda levande, bara zombies. Herschel har vägrat acceptera att världen bortom hans bondgård har fallit. Att allt är förändrat.
Och Glen har aldrig sett någon bli skjuten. När de nu konfronteras med ett motiverat, yttre hot, så krossa illusionerna de alla har byggt upp. Världen är som den är.
Lyssna på senaste avsnittet God Ton med @lindgren_p och @hanifbali! Det är faktiskt häpnadsväckande hur ensidig rapportering om migrationsfrågan som @alicepetren har ägnat sig åt under åratal. Lite chockartat att höra hur hon säger att Charliee Hebdo "attackerat" med nidbilder.
En journalist ska inte vara megafon för särintressen eller ett enda perspektiv. Man ska vara balanserad, neutral och saklig. Visst, man kanske inte lyckas varje gång, men över tid bör alla sträva mot det. Reagerar ingen på SR när migrationsrapporteringen blir så ensidig?
Jag vet att @alicepetren offentligt ändrade sig om hur hon formulerade sig om Charlie Hebdo. Alla kan göra misstag.
Omedelbarhetsprincipen skyddar kriminella från rättvisan. Så varför finns denna ålderdomliga princip kvar oförändrad när en utredning redan 2017 föreslog förändring? svd.se/avskaffa-aven-… via @SvDledare
Redan 2017 presenterade regeringen alltså en utredning där en uppluckring av omedelbarhetsprincipen föreslogs. Vad hände? Ingenting.
Förslaget drabbades nämligen av den svenska omständlighetsprincipen. Den går ut på att allt tar mycket längre tid än det borde göra.
Om någon är förutseende när det gäller systembrister och oönskade konsekvenser får denne kritik, väl sedan i det akuta läget tillsätter man en flerårig utredning, och när utredningen väl är klar har det redan gått för långt. Då tvår man sina händer.
Var är kändisuppropet mot gängvåldet? Mot förnedringsrånen av våra barn och ungdomar? Var är ni: Henrik Schyffert, Malena Ernman, Niklas Strömstedt och alla ni andra? Varför är Mikael Wiehe så tyst? Var är hashtaggarna, debattartiklarna, fackeltågen? Varför är Sergels torg tomt?
Det kostade två quattro stagionis, en stor Fanta och ett Netflix-abonnemang att lösa migrationskrisen 2015. Borde kosta ungefär fyra bugg och en coca-cola att bekämpa gängen, få ned ungdomsrånen och bort förnedringsvåldtäktstortyren.
Jag har tydligen ensam fått tyst på alla vänsterkändisar, enligt Aftonbladets ledarsida.
Eller så kan det vara något annat som får dem att hålla tyst nu. Vid en kritisk tidpunkt tog de ställning för oreglerad migration till Sverige. Nu vägrar de höja rösten mot konsekvenserna.