Thread by @pholmgren

Så har @Naturskyddsf släppt en rapport om "Skogen, klimatet & den biologiska mångfalden". Mångfalden har dock en underordnad roll - fokus är på klimatet. Innehållet är relativt anpassat för den politiska mittfåran men på en del områden blir det helt fel /1
naturskyddsforeningen.se/sites/default/…

Först korrekta inslag:
- Klart skogsskötseln anpassas där så är motiverat - naturvårdande skötsel, skydd av våtmarker, tätortsnära kontinuitetsskogsbruk
- Skogens produkter är nödvändiga i klimatomställningen
- Effektivisering & innovation ger ännu större klimatnyttor /2

Tyvärr överväger dock argument som lutar sig kraftigt mot en tro på fördelar med hyggesfri skogsskötsel och avgränsade analyser om klimateffekter, uppbackat av ett mycket selektivt urval av vetenskapsartiklar. /3

Man försöker vända Parisavtalet mot det aktiva skogsbruket som ju i Sverige tvärtom exakt gör vad §5.1 säger - öka förråd (lager) och öka sänkan (tillväxt). Dessutom "in the context of sustainable development" (§2.1). Vi är mao ett föregångsland. /4

unfccc.int/sites/default/…

Rapporten teoretiserar om att fördubbla kolförrådet i svensk skog om skogsbruk upphör. Förutom att det skulle bli ett brutalt uppvaknande till skogsbränder, kapitalförstöring och fossila utsläpp är detta kanske ett exempel på hur alltför trångt synsätt förblindar budbäraren. /5

Med ett systemperspektiv har vi tvärtom en enorm klimatnytta av den cirkulära bioekonomin, där långsiktig skogsskötsel (med naturvård) ingår. Att spekulera i att krascha det systemet är ganska oansvarigt. /6

På ett mer resonabelt plan anges två metoder för att "anpassa" skogsbruket att göra mer klimatnytta och samtidigt gynna mångfalden. Dels kontinuitetsskogsbruk, dels att avverka bestånd vid högre ålder. /7

Med kontinuitetsskogsbruk menas avverkning utan hyggen.  Det kan vara bra ibland enl ovan. Men som generellt bättre lösning för klimat och mångfald vilar det på svag & smal vetenskaplig grund. Att ge en förenklad rosenskimrande bild av metoden är även det ganska oansvarigt. /8

Att spara kol i skogen och avverka senare tillhör en av de mer inkörda klimatmyterna om skogsbruk, nämligen att en klimatskuld uppstår vid avverkning som tar lång tid att "betala tillbaka". Denna modell konstruerades för tropisk avskogning med efterföljande biobränsleodling. /9

När man applicerar skuldmodellen på ett långsiktigt brukat skogslandskap leder det helt fel. Tvärtom sker en uppbyggnad av kollager, samtidigt som förnybart virke används för klimatsmarta produkter. /10

Klimatanpassning i skogen är ett viktigt ämne men tyvärr får det begränsat utrymme i rapporten och utgår från en adapterad (sic) användning av begreppet "resiliens". Klimatanpassning handlar om förflyttning till ny situation, inte återgång till den gamla (=resiliens). /11

Därför är också det långsiktiga skogsbruket en viktig faktor för klimatanpassning. Genom adaptiva skötselmetoder, aktiva trädslagsval mm kan vi klara anpassningen med goda resultat - liknande hur utvecklingen sett ut under mycket lång tid. /12

I avsnittet om skogens produkter går man återigen fel med begreppet "återbetalningstid". Detta ämne kommer jag tillbaka till inom kort i ett annat forum. Felresonemanget driver tyvärr mycket av debatten mot aktivt skogsbruk för närvarande. /13

En sådan är slutsatsen att "ökade kolsänkor i ekosystemen och framför allt skogarna den enda strategi som relativt snabbt skulle kunna binda in och lagra betydande mängder kol". Då har man isolerat frågeställningen alltför mycket och riskerar istället ökade fossila utsläpp. /14

Detta är tom att skjuta sig i tre fötter samtidigt. Man avslutar aktivt skogsbruk som genererar den stora sänkan. Man accepterar mer fossila utsläpp. Istället gör man sig beroende av ett mer instabilt kollager i skogen /15

Således är en politisk rekommendation att "Anta ett mål om att fördubbla den naturliga kolsänkan i Sverige till 2030 jämfört med 2017" direkt kontraproduktivt för klimatet. /16

Däremot är ambitionen för värdekedjan att stimulera "ökad energieffektivitet i skogsindustrin, fjärrvärmesektorn och transportsektorn" i rätt riktning, om än också att slå in öppna dörrar. Detta händer redan och takten är hög. /17

Sammanfattningsvis verkar rapporten vara besläktad med den traditionella diskussionen mellan naturvård och skogsnäring. Det vore bra att istället acceptera att åtgärder för naturvård (som vi alla vill se) inte har särskilt hög korrelation med åtgärder för klimatet. /18

Slutligen ber jag om ursäkt för att referenser i stort saknas i denna tråd. Jag ser dock fram emot att fortsätta debatten i forum där sedvanlig evidens kan presenteras effektivt. /19