Fram till 1978 var det i Sverige förbjudet för kvinnor att jobba som gruvarbetare under jord. Borraren Ing-Marie Lundmark var den första, här fotad 1979. Nedan en tråd om andelen kvinnor på LKAB. 📷: Börje Rönnberg
Läs gärna Ing-Marie Lundmarks egna minnen och reflektioner i en intervju gjord av min kollega @kajsalind i vår personaltidning 2015. ”Jag gjorde bara det jag själv tyckte lät spännande”.
Kvinnor hade jobbat i bolaget sedan tidigare, med tex städning och i restauranger. Här är Kirunaförvaltningens första kvinnliga chaufför, Terttu Immonen, i sin Volvo Duett 1962. Först 1963 fick LKAB dispens från förbudet så hon kunde köra även under jord. 📷: Kalevi Korpimäki.
Företagssköterskan Britta Vallin (senare Lindsköld) blev ”Syster Britta” med hela LKAB i Kiruna, eftersom hon träffade alla medarbetare vid hälsokontrollerna. Här på 586-metersnivån 1969.
📷: Börje Rönnberg
I produktionen ovan jord jobbade 1978 flera kvinnor. Här 6293 Pålsson, 6141 Sirkka och 6142 Vironen i Kirunas kulsinterverk. (Bara anställningsnumren finns noterade på bilden, inga förnamn.) 📷: Börje Rönnberg.
Man ska inte glömma det tunga arbete som utfördes i hemmen, speciellt de tidiga åren, som var en förutsättning för arbetet i gruvorna. Barn sköttes, ved och vatten bars, kläder tvättades för hand, mat lagades. I början i eländiga bostäder. 📷: Borg Mesch
För en större inblick i kvinnornas liv och arbete i vardagen i Kiruna rekommenderar jag Helen Doktares bok ”I bergets skugga”, med illustrationer av Sanne Sihm.
Kiruna var i början på 60-talet ”kvinnofattigt”, det gick 842 kvinnor på 1000 män. LKAB presenterade 1962 en rapport med förslag på yrken inom gruvnäringen som man då tyckte skulle passa kvinnor, bland annat kranförare, svetsare och borrmaskinsreparatör.
Det hände inte jättemycket, inte ens efter lagändringen 1978. Andelen kvinnor ökade väldigt långsamt. Kultur, värderingar och synen på gruvarbete spelade säkert roll (och vi är inte färdiga där). Men under 2000-talet har det gått bättre, se grafik (med kapad y-axel).
Fortfarande är andelen kvinnor i själva bergarbetet lägre, men de blir stadigt fler. Läs tex om Anita Ylivainio som bytte från jobb inom handeln till laddare i Svappavaara. lkab.com/sv/karriar/mot…
Slut tråd.
Jag måste korrigera mig lite. Förbudet mot kvinnor i gruvarbete kom 1900. I äldre tider hade så kallade gruvpigor arbetat länge och hårt i svenska gruvor. Matnyttig och intressant info om dem här: sverigesradio.se/artikel/4206290
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Frälsningsarméns gamla hus representerar såväl det tidiga 1900-talets frikyrkor som Kirunas rika föreningsliv och den tidiga centrumbebyggelsen som den gestaltade sig innan 1960- och 1970-talets saneringar i Kiruna.
Nu ska vi titta på ett arbetsmoment i gruvan som var mycket krävande och riskfyllt, av många ansett som det hårdaste och tuffaste jobbet under jord. Idag är det ersatt av maskiner, tack vare teknisk utveckling. Här kommer en tråd om stigortsdrivare.
📷: Skellefteå museum
En gruva kan drivas som dagbrott från markytan, enkelt uttryckt ett stort öppet hål där man spränger och lastar bort malmen. Eller så bryter man under jord, genom att driva tunnlar (ortar) och spränga loss malmen. Här en tidigare tråd om olika brytningsmetoder.
Utöver de horisontella ortarna behövs det schakt som går vertikalt, alltså uppåt och nedåt. De kan användas för ventilation, som hisschakt för att få upp malm eller som störtschakt där man kan dumpa bergmassor till lägre nivåer.
Ett av LKAB:s malmtåg har spårat ur på Malmbanan vid Vassijaure station nära norska gränsen på kvällen 17 december. Inga personskador, men omfattande skador på tåg och spår. Vad vet vi så här långt? Infotråd nedan.
Tåget var fullastat med järnmalmspellets, på väg från gruvan i Kiruna till Narviks hamn. Malmtågen har 68 vagnar, lastade med drygt 100 ton per vagn. Ett antal vagnar har spårat ur, men många står också kvar på spåret före och efter de urspårade vagnarna.
Urspårningen har skett delvis inne i ett snögalleri. Det är en överbyggnad på spåret som ska hålla de rikliga mängderna snö borta. Det försvårar både besiktning av skadorna och den kommande röjningen. Trafikverkets prognos för återupptagen trafik är tidigast slutet vecka 52.
”Bliv vid er läst!” Det är slutsatsen av den rapport som akademikern Magnus Henrekson beställt med hjälp av bidrag från finansiärer i södra Sverige.
Jo tack, vi vet hur det gick för Facit som blev vid sin läst med mekaniska räknemaskiner på 70-talet.
Tråd om rapporten nedan.
TLDR: Rapporten upprepar tidigare argument från den här gruppen kritiker. Den slår fast att det finns stora utmaningar (tack, det är dem vi jobbat med sen 2016). Man tycker alltså att LKAB ska göra det vi alltid har gjort. Ok, inget nytt så långt.
Men rapporten och argumenten missar helheten. Att sänka klimatutsläppen genom en fossilfri teknik är viktigt i sig, men den ökade omsättningen som järnsvampen ger behövs också för att LKAB ska kunna följa våra malmkroppar mot djupet, och kunna utvinna kritiska mineral.
Nedan en tråd om vad vi vet så här långt om urspårningen i Norge. Den inträffade strax efter 15 vid infarten till Narvik. Tåget var fullastat med järnmalm från Kiruna. Ett LKAB-malmtåg har 68 vagnar, varje vagn är lastad med drygt 100 ton.
📷: LKAB
Lokföraren mår bra och har fått hjälp och stöd enligt våra rutiner. Ingen annan är skadad.
Loket och några vagnar längst fram står kvar på spåret. 30 vagnar längst bak i tåget står också kvar på rälsen. Övriga vagnar, över 30, är urspårade.
Haverikommissionen beräknas vara på plats imorgon vid lunch, fram till dess är det totalstopp på banan. För oss innebär det minst 12 inställda malmtåg.