Gomorron. Jag ska skriva några ord om skolans styrning som kanske förklarar lite av lärarbrist och att saker å ting går ständig kräftgång på området ”lärares arbetsmiljö”. Jag tänkte ta min utgångspunkt i frågan ”vilka ska jag rösta på för att den ska bli bättre”. Häng gärna med.
Att rösta för bättre arbetsmiljö och minskad lärarbrist är nämligen komplicerat. Väljare förväntar sig nog att det är rikspolitiker som ska fixa detta. Men rikspolitiker styr väldigt lite av de saker som gjort att lärarbristen uppstått och har således också svårt att åtgärda.
Om vi tar det här inlägget som exempel. Snart har 300 000 personer läst det. Hur ska man lägga sin röst för att de förslag på förändringar som listas här ska bli verklighet? tankesmedjanbalans.se/10-punkter-for…
Riksdagsvalet är inte intressant. Det här är saker som styrs på huvudmannanivå. Kommunerna är största huvudman för skolan. Således är det kommunalvalet som är aktuellt för den som vill påverka lärares arbetsbelastning och minska lärarbristen.
Här stöter vi på nästa problem. Lärares arbetsuppgifter och vilka förutsättningar som finns för att säkerställa en rimlig arbetsbelastning är frågor som till stor del styrs av kollektivavtal. Tex den kanske känsligaste frågan av alla: Hur mycket lärare ska undervisa. USK:en.
Avtalen skrivs av SKL och lärarfacken. SKL är en politiskt styrd organisation men man kan inte välja direkt till SKL. Den politiska sammansättningen där påverkas av hur det går i samtliga val till kommuner och landsting.
Det här blir krångligt. Väljare som vill minska lärarbrist måste alltså kolla med sina kommunpolitiker vad de tycker om SKL:s politik i skolfrågan och ställa krav på att hens kommunpolitiker driver tex frågan om en reglerad undervisningstid för lärare.
De flesta kommuner har dock ingen representation i de politiska delar av SKL som bestämmer sådan politik. Så det går inte att påverka. Och i de kommuner där representation finns är det långt mellan kommunpolitik och SKL:s avtalsdelegation. Jag skulle vilja påstå att det inte går.
Vanliga väljare känner inte till det här så de ställer frågan till rikspolitiker. Vad gör ni för att minska lärarbrist? Rikspolitiker vill bli valda så de hittar på grejer som de säger kommer att minska lärarbristen. Men inom de begränsade områden rikspolitiken kontrollerar.
Det är då vi landar i grejer som Förstelärare, LLL, lärarassistenter, ökat intag på lärarhögskolor (platser som ändå inte fylls), professionsprogram och liknande. Grejer rikspolitiker pratar om men som inte har någon egentlig påverkan alls på lärarbristen (möjligen negativ).
Ok men förstatliga skolan då!
Ja det hade förbättrat förutsättningarna att lösa det här problemet med lärarbrist. Men det hade inte varit lösningen allena. Se på polisen tex. De älskar inte staten som huvudman. Men det hade varit ett sätt att möjliggöra politiskt ansvar.
Ja det hade förbättrat förutsättningarna att lösa det här problemet med lärarbrist. Men det hade inte varit lösningen allena. Se på polisen tex. De älskar inte staten som huvudman. Men det hade varit ett sätt att möjliggöra politiskt ansvar.
En rikspolitiker som jag respekterar frågar mig ”vad tycker du vi ska göra för satsningar på skolan”. Jag kan egentligen inte svara på frågan. Jag tror inte på ”satsningar”. Rikspolitiken kan inte lösa skolans problem för de har inte mandatet att ändra de saker som måste ändras.
Det staten kan göra inom nuvarande styrning är att minska kraven i styrdokumenten. Minska kraven på skolan i skollagen och kraven på lärare i läroplanen. Det vinner man inga val på. Man vinner val på att öka kraven. Så det gör man.
Rikspolitiker beslutar om åtgärdsgaranti, mer idrott, mer matte, krav på bättre sex och samlevnadsundervisning, krav på ditten och krav på datten. Saker rikspolitiker kan göra för att visa handlingskraft men som bara förstärker problemet med ständigt ökad arbetsbelastning.
Det här är priset vi får betala för NPM. Det är gött i kommunernas budgetar och i skolföretagens årsredovisningar men det är värdelöst som styrning för att minska lärarbristen.
Rikspolitiker ställer krav. Kommunpolitiker sätter mål. Kraven och målen blir hela tiden högre. Allt ska hela tiden fixas billigare och billigare. Och det finns inget sätt för väljare att påverka styrkedjan för det är alltid någon annan som har ansvaret för det som är fel.
Se på den nu aktuella avtalsrörelsen mellan lärarförbunden och SKL. Den har strandat pga TURORDNINGSREGLER! När har väljare informerats om att deras samlade kommunpolitiker har ansvaret för den här kollapsen?
En månad kvar till valet. Lita på att det kommer att lovas satsningar på än det ena och än det andra. Men klarar något parti eller någon enskild politiker av att ta tillfället i akt att prata om styrningen av skolan och hur deras parti eventuellt vill ändra den?
Och kommer lärarfacken att orka lyfta näsorna över ”högre lön och minskad arbetsbelastning” och hjälpa till med den nästan omöjliga pedagogiska uppgiften att förklara styrningens brister? (Nej LR, det räcker inte med att skrika ”förstatligande” även om det nog ingår i lösningen).
Och finns det journalister som har tid i sitt uppdrag för att grotta ner sig tillräckligt djupt i problematiken?
Det blev långt. Jag måste packa träsjuan och dra till Fjällbacka. Tack ni som tog er tid att läsa och god morgon.
