Thread by @Skolinkvisition

Sitt ner i klassen. Magister Larsson ska köra katederundervisning om hur kommuner gör när de sparar på skolan. Det här blir årets stora budgettråd där jag förklarar hur @tsbalans går till väga när vi gör skolnedskärningskartan. Läs och dela gärna. google.com/maps/d/u/0/edi…

Förra året gjorde @asaplsnr ett enormt arbete när vi undersökte hur många kommuner som lägger besparingskrav på vård, skola och omsorg (260 av 290). I år tar jag hand om det mesta och ambitionen är lite lägre eftersom vi fokuserar på skolan. tankesmedjanbalans.se/9-av-10-kommun…

Inför varje år tar kommunfullmäktige beslut om nämndernas ramar, dvs hur mycket pengar varje nämnd har att röra sig med under nästa år. Kommunerna har lite olika räknesätt men det vanliga är att man utgår från årets budget och ökar med volymförändringar och pris- och löneäkningar

SKL räknar hela tiden på hur mycket kostnaderna i kommunerna förväntas öka. Detta är en hjälp till kommuner när de ska lägg budget för nästa år. Man kollar hur mycket inflationen förväntas bli (prisökningar) och lägger till hur mycket löner förväntas att öka.

Just nu (det ändras hela tiden) ser beräkningen av index för tidigare år, för i år, och för kommande år ut så här. Under 2019 förväntas inflationen/prisökningen bli 2,6 % och löneökningarna bli 3,1 %. Eftersom löner är större del av kostnaden än pris blir indexet 3,0.

Det här är ett genomsnittligt värde för hela landet och för hela den kommunala sektorn. Det vi vet är att löner ökar mer i storstäder och att lönerna för lärare ökar mer än lönerna för andra kommunala yrkesgrupper. Vi har ändå utgått från 3,0 % när vi gjort undersökningen.

Det SKL säger till sina kommuner, och det vi säger i vår undersökning, är att kompenserar man skolnämnden med 3,0 % plus volymförändringar (fler elever) då har man varken satsat eller skurit ner

Ökar man budget med mer än 3,0 % plus kompensation för volymförändring satsar man. Ökar man budget med mindre än 3,0 % plus kompensation för volymförändringar skär man ner. Enkel matematik (men svår att räkna ut).

Tyvärr är resurser begränsade och behoven just nu och för lång tid fram i tiden ökande (ökande andel unga och gamla jämfört skattebetalare). Plus att kommunerna tolkar kommunallagen så att de behöver ungefär 2 % överskott. Så många kommuner får inte sina kalkyler att gå ihop.

Det är då som kommunpolitikers och kommunekonomers bokföringskreativitet kommer in i bilden. Politiker vill fortfarande säga att de satsar på skolan men de vill inte höja skatten eller prioritera bort i andra kommunala nämnders budgetar. Så de gör något av följande.

1. De lägger effektiviseringskrav (kan ha olika namn). Effektiviseringskrav innebär att man först räknar upp budgeten men sedan drar av allt från pyttelite till ganska mycket. Nedan ett exempel på en skolbudget med olika uppräkningar och sedan 3,9 % i effektivisering.

Summan anges i tusentals kronor. Alltså. Först räknar man ut vad skolan borde få, sedan drar man av 3,9 % vilket motsvarar nästan 15 miljoner kronor. De pengarna behöver skolnämnden på något sätt spara in under 2019 genom att jobba "effektivare".

Om detta är möjligt i skolans värld får ni själva fundera över. Den här lektionen tar inte upp centrala innehållet "rimlighet" utan beskriver bara fakta. Faktum är att den här skolnämnden ska spara nästan 15 miljoner men att det inte ska leda till minskad kvalitet.

Här har vi ett exempel från en förskolenämnd (@Forskoleuppror). Effektiviseringen är dubbelt så stor som kompensationen för löneökningar. Kul år det blir för de förskollärarna.

Här har vi ytterligare ett skräckexempel. Fem procent effektivare under 2019. Lycka till ända in i väggen.

Ett annat sätt politikerna kan använda är att inte kompensera för pris- och löneökning. Som ni minns beräknar SKL att lönerna borde kompenseras med 3,0 % för att det ska gå jämt ut. Här har vi en kommun som ökar med en procent. Ja då blir det "verksamhetsförändringar" på 24 mille

Verksamhetsförändringar är ett annat namn för besparing. Men det är såklart ett lite mindre laddat namn. Leder dock i samma riktning för de som jobbar. Mot väggen. Det finns kommuner som kompenserar för lön men inte inflation. Det blir också nedskärning.

Om inflationen är på 2,5 % men man inte kompenserar för den vad händer då?

Jo en lärobok som kostar hundra kronor år 0 kommer kosta 102,5 år ett. Men skolan får bara 100 kronor att köpa den för. Så det blir inte en hel bok.

Vidare kan man strunta i eller bara till viss del kompensera för volymökningar. Den här kommunen kompenserar för 80% av volymökningarna. Varje ny elev ger 80 % av en skolpeng. Lugnt så länge man kan trycka in en till unge i klassen. Katastrof om man måste starta en till klass.

Här har vi ett skolboksexemplar. Först en för liten kompensation för lön- och prisökning (ska ju vara 3,0 %), sedan opreciserat rationaliseringskrav (samma som effektiviseringskrav).

Ett sista (av de jag kommer redogöra för, finns fler) sätt att göra besparingar i budget för skolan är att utgå från skolpeng och sedan öka den mindre än de tre procent som skolpengen borde öka. Utgå från 3 % och dra av summan (blir fem för fritids) nedan så får du nedskärningen.

Vad ännu värre är. I de flesta kommuner (inte i exemplen ovan) ökar effektiviseringskraven under 2020 och 2021. We aint seen nothing yet.

Så eftersom det här var en faktagenomgång slutar jag här. Finns såklart massor att säga om vilka konsekvenser det här ger för skolan och om vi kanske borde försöka att få stopp på ständiga kravökningar i kombination med besparingskrav (förlåt effektiviseringskrav). Nån annan gång

Det var allt. Ni kan gå på lunch.

Hej @Lararforbundet och @lararnas istället för att slåss om varandras medlemmar hade ni kunnat skriva något om det här.

Unroll @threadreaderapp

Men hur funkar detta @asaplsnr