Jag har ju tjatat lite om hur våra nedärvda tankemönster får oss att tänka fel om risk gör att vi offrar fler liv än vi räddar. Ett sätta att justera för det är att använda sk cost/benefit-analys. Låter boring, jag vet, men det är helt nödvändigt att vi pratar om det nu. ->
Som jag skrivit om innan så gör våra inbyggda bias att vi av blir blinda. Vi blir mer rädda för något vi läser mycket om än vi borde vara, vi missförstår intuitivt fara och sannolikhet, certainty bias leder till confirmation bias. Mest av allt hatar vi att inte veta. ->
Det är fine, vi är bara människor. Men att bygga policy på sådana helt mänskliga missförstånd är katastrofalt, vilket visats av många, bl a Aaron Wildawsky i Searching for Safety och Stephen Breyer i Breaking the Vicious Circle. Varför? ->
Att lita till sin instinkt leder till att resurser allokeras fel, vilket leder till fler liv offras. För att komma till rätta med med vår instinkter måste vi hitta något som skär igenom dem. Cost/benefit-analys är en sådan sak. ->
(På svenska säger man eventuellt kostnads- nyttoanalys, men det låter så klumpigt och jag vet inte om det har en annan implicit betydelse. Jag menar denna analys i bredast tänkbara definition och fortsätter på min svengelska.)
Cost/benefit-analys är ett sätt att objektivt få all information upp på bordet. Inte bara information om den aktuella risken (i detta fall Corona), utan alla andra risker också. Och alla kostnader. ->
Det finns massor av olika modeller för hur man gör detta. En sak att bära med sig är att ju osäkrare och större en risk är, desto svårare är det att sätta ett värde på den. Det kan verka krasst och cyniskt att göra den här typen av analys. Att sätta värde på människoliv. ->
I verkligheten är det motsatsen till cyniskt. Vad som verkligen är krasst är att offra andras liv för att man tror att ens instinkter är rätt. Detta handlar om att rädda fler liv, att minska lidande så mycket det bara går. ->
För att göra en ordentlig analys sätter man normalt ekonomiska värden på risk och liv. Det är inte för att spara pengar eller för att man är psykopat. Det är för att kunna göra jämförelser alls. ->
Ofta pratar man inte om liv specifikt, utan om livsår. Hur mycket är ett år av livet värt? Det beror kanske på. Ett sjukt liv i slutet av livet kan kanske vara mindre värt en ett hälsosamt liv mitt i detsamma? Så anses det ofta och man gör kvalitetsjusteringar. ->
Man pratar därför ibland om "quality adjusted life years" (QUALYs), en abstraktion för att kunna prata om det som nästan är omöjligt att prata om men som är ett måste att tänka på i tider av omedelbar risk som den vi befinner oss i nu. ->
Syftet är att kunna modellera och jämföra strategier för att se vilken som är effektivast. Vilken strategi räddar flest QUALYs till ett pris vi klarar av? Vi måste minnas att resurserna inte är ändlösa. Ibland i debatten får man intryck av att så är fallet. ->
Om de vore det behövde vi inte göra val alls. Då kunde vi stänga världen i 18 månader och se Corona dö ut. Vi gör det inte för att risken med den strategin är oerhört mycket högre än risken med Corona. Vi skulle offra fler liv än vi räddade. Vi måste hitta en balans. ->
När vi hör Tegnell och andra prata om saker som låter som cost-benefit-avvägningar reagerar folk ofta negativt. "Vad har detta med virus att göra?" sägs det. "De ska skydda oss mot viruset, inget annat!" Men det är fel. Om man känner så har man inte tänkt långt nog. ->
Varje riskstrategi skapar nya risker. Jonathan Weiner skrev om det bra i Risk Vs. Risk. Cass Sunstein har tjatat om det i bl a The Cost/benefit State. Många andra. För att välja mellan strategierna måste vi välja mellan kostnaderna och mellan hur många liv de räddar. ->
Så, mitt tips här är att höja blicken. Var glad att det finns de som inte är översvämmade av risken med Corona, utan har ett bredare fokus på total risk. Var glad att folk tänker på kostnader och på vad ett liv är värt. Det får oss alla som helhet att leva längre och lida mindre.
Ah, några slarviga, jävla skrivfel i de första tweetsen här, det får ni leva med, men det STÖR MIG.
