Thread by @Skolinkvisition

Under tiden potatisen kokar (inte färsk-, den är fortfarande för dyr) ska jag skriva några tweets om friskolereformen, skolpengen och skolkoncernen Internationella Engelska Skola. Kanske blir lärorikt för några. Kanske blir trist för andra.

När friskolereformen kom 1992 var Sveriges ekonomi ordentligt på dekis. Politikerna sökte desperat efter sätt att minska kostnaderna för skolan. Att konkurrensutsätta/avreglera var ett sådant sätt. Det hade ju bevisligen fungerat i näringslivet. Varför inte i skolan?

På ekonomspråk kallas minskade kostnader i det offentliga - samtidigt som kvaliteten förblir densamma eller bättre - för effektivisering. Genom att aktiebolagsdrivna skolor fick komma in på skolmarknaden skulle skolan effektiviseras.

Vinst skulle skapas genom att aktiebolagen hittade effektivare arbetsmetoder för att lära ut. Metoder som kräver färre lärare, mindre lokaler, mindre resurser till läromedel osv. Kostnaderna skulle minska och kommunerna skulle lära sig av de aktiebolagsdrivna skolorna.

Metoden för att locka fram de här effektiviseringarna var skolpengen. När varje elev blir värd en slant kommer de olika huvudmännen att tävla om elever och de bästa skolorna få många elever och de billigaste och bästa aktiebolagsdrivna skolorna även göra vinst.

Ser man det på det här sättet blir ju inte det faktum att det försvinner resurser till aktieägare något egentligt problem. Samhället hämtar hem vinsten i minskad kostnad för ALLA skolor, även de kommunala.

Win - win för elever, skattebetalare och aktieägare. Bra reform!

Låt oss ta en titt på hur den här effektiviseringen kan göras hos den största fristående aktören på grundskolemarknaden - Internationella Engelska Skolan.

Om styrningen fungerar ska IES ha lägre kostnader än kommunerna och det ska bero på att de har en effektivare undervisning (men med samma råvara/elever) än de kommunala skolorna. Kommunerna ska sedan kunna kopiera IES och så ska det där tillståndet när alla tjänar uppstå.

Det här är vad Skolverkets statistik berättar för oss om IES personalkostnader. Titta på bilden först så ska jag sammanfatta i nästa tweet.

Behöriga lärare
IES: 37,2 %
Kommun: 80,9

IES anställer ca 50 % lärare med utländsk examen. Dessa lärare är billigare pga kan inte söka jobb hos kommunen. Kommunen kan inte anställa dessa pga de har inte IES undantag från behörighetsreformen.

Behöriga specialpedagoger
IES: 1,1 %
Riket: 5,0 %

Specialpedagoger är dyrare än vanliga lärare samt har väldigt kostsamma tjänster eftersom de inte tar elever i helklass, eller kanske inte elever alls. IES har knappt några. Kommunen har.

Elever per lärare
IES: 15,1
Riket: 12,2

IES har inte bara lägre behörighet, färre specialpedagoger utan även lägre lärartäthet. Tre elever per lärare i skillnad är väldigt mycket. Här minskas snabbt IES kostnader jämfört med kommunernas kostnader.

När det gäller elever per SYV kan man väl säga att det jämnar ut sig. IES har färre elever per syv på låg/mellan men fler på hög där den mesta suv-verksamheten finns.

Tillsvidareanställda lärare
IES: 63,5
Riket: 85,7

Tillsvidareanställda lärare är lite otympliga eftersom de är svåra att göra sig av med om kostnadsminskningar plötsligt måste göras på en skola. De är även krångliga på det sättet att deras anställningstrygghet ger makt.

Sammanfattningsvis kan man säga att den här delen av friskolereformen fungerar. IES har hittat arbetsmetoder för att minska kostnaderna för personal. Utöver de utländska lärarna som inte kommunen får anställa skulle nu kommunen kunna kopiera IES arbetssätt och SPARA pengar!

Men det där synsättet förutsätter förstås att de elever kommunerna har är ungefär lika de elever som IES har. För det vet vi med bestämdhet att olika elever är olika resurskrävande.

Saker som Skolverket mäter som indikerar hur mycket resurser en elevgrupp behöver är:

* Föräldrars utbildningsnivå
* Andel nyinvandrade elever
* Andel pojkar

Så låt oss kolla in hur det ser ut på IES skolor jämfört rikets genomsnitt när det gäller de här tre variablerna.

Föräldrars utbildningsnivå graderas i en skala från 1-3 där 3 är högst utbildade och 1 är lägst utbildade. Här är en tabell över alla IES-skolor med högstadium. Längst ner hittar ni rikets snitt. samtliga IES-skolor utom en har föräldrar med högre utbildningsnivå än rikssnittet.

Här är en tabell över andelen nyinvandrade elever. Även i den här tabellen hamnar riksgenomsnittet (6 %) längst ner. Samtliga IES-skolor utom en har lägre andel nyinvandrade elever än rikssnittet.

Avslutningsvis andel pojkar. Här skiljer inte lika mycket men en majoritet av IES-skolorna har en andel pojkar än rikssnittet.

IES har billigare arbetsmetoder än de kommunala skolorna vilket avspeglas i billigare och färre lärare. Detta skulle innebära att arbetsmetoderna är effektivare och att kommunens skolor skulle kunna kopiera dem men hade man kunnat ha IES billiga metoder med kommunernas elever?

Högst tveksamt eftersom de elever kommunerna har i sina skolor faktiskt kräver högre lärartäthet, högre andel behöriga (svensktalande) lärare och fler specialpedagoger än de elever som IES har i sina skolor.

Allmänhetens uppfattning: IES är så bra kolla meritvärdena, då gör det ju inget att ägarna tar ut vinst!

Kunskap som saknas hos allmänheten: IES elever är MYCKET mindre resurskrävande. IES vinst skapas av att man hittat ett sätt att skumma de eleverna från kommunerna.

Lägg då till de dränerande effekterna av skolpengssystemet som innebär att när kommunen tvingas lägga mycket pengar på sina i jämförelse mer resurskrävande elever ökar skolpengen och iom det även IES skolpeng och IES vinst.

Och när hål uppstår i de kommunala skolorna pga elever går till IES (och andra friskolor som etablerar sig) så ökar lokalkostnad och lärarkostnad i de kommunala skolorna vilket leder till att IES skolpeng ökar trots att de inte har kostnaderna pga de har inga tomma platser.

Om all information i den här tråden hade funnits hos allmänheten - hade fortfarande uppfattningen varit att IES är mycket bättre skolor än kommunernas skolor? Och om allmänheten hade känt till hur skolpengssystemet fungerat hade vi haft kvar det då?

Tveksamt. Men potatisen är klar.