Thread by @MrWaternooze

Okej. Då kör vi en #eltwitter om transformatorn, ställverkets drottning som alla svassar runt. Häng med!

Först, vad är egentligen ett ställverk? Jo, det är rent principiellt inget annat än ett jättelikt proppskåp. Ställverket fördelar strömmen till olika ledningar. Dessutom gör den om spänningar från en nivå till en annan.

Ställverk för transmissionsnätet är nästan alltid utomhus och mycket stora till ytan. Ett sånt ställverk kan vara flera hektar stort. Ser ni något utefter vägen som ser ut som ett virrvarr av ledningar, rör och stolpar, inhägnat med stängsel är det förmodligen ett ställverk.

Det som ser ut som rör kallas "skenor", eller "samlingsskenor". De leder strömmen mellan olika delar av ställverket. De där bruna grejorna som syns på bilden är brytarna. De bryter eller kopplar till strömmen.

Men om brytarna är bönderna på schackbordet är Transformatorn definitivt drottningen. En trafo, som den ofta kallas, är ett hiskeligt muskedunder som väger upp till 100 ton.

I ena änden, de tre spröten, kommer det ström med en viss spänning, i den andra kommer det ut ström med en annan spänning. Hur går det till?

Allt bygger på växelström. Likström kan inte alls hanteras på det här sättet. Trafon består av en "kärna" av järn. Runt ena änden av den kärnan lindar man en kopparledning ett visst antal varv. I den andra gör man samma sak.

Lindar man exakt samma antal varv på bägge ställena blir spänningen densamma på Us och Up. Men finessen är att ha olika antal varv. Då får man en annan spänning i den andra änden.

Jag ska inte gå in på fysiken här. Men det handlar om att strömmen i den ena lindningen magnetiserar järnkärnan. Den magnetiserade järnkärnan inducerar sen en ström i den andra lindningen. Spänningen beror på antalet varv. Enkelt och genialiskt.

Men... Varför blir inte hela skiten kortsluten? Det är ju koppar och järn? Jo, koppartrådarna är isolerade från järnkärnan och har dessutom en tunn isolering runt sig. Dessutom är transformatorlindningarna och kärnan nedsänkt i isolerande olja.

Oljan isolerar transformatorkärnan från till exempel själva transformatortanken, men även från annan som man inte vill ska bli strömförande inne i transformatorn. Oljan kyls med stora kylaggregat. Tunnan på toppen av trafon är expansionskärlet.

En transformator har flera olika slags skydd som reagerar om något oönskat händer inne i trafon. Differentialskyddet mäter så att strömmen in och strömmen ut ur trafon alltid matchar varandra. Gör de inte det bryter det skyddet blixtsnabbt strömmen till trafon.

Om det blir ett fel inne i trafon så kommer det ofta att orsaka en gnista. Den gnistan värmer oljan så att gaser bildas. Därför finns det en gasvakt, eller Buchholzrelä, som larmar och/eller bryter strömmen om det bildas gas.

Dessutom finns jordfelsskydd, som märker om ström som inte ska gå ner till jord går fel väg, lite slarvigt uttryckt. Oljetemperaturen mäts förstås också.

Alla dessa skydd är viktiga av flera orsaker.
- Transformatorer är jätteviktiga för elsystemet. Ett haveri kan få enorma konsekvenser.
- De är tunga, dyra och har mkt lång leveranstid. En havererad trafo på 100 ton är inget någon har på hyllan precis.

Leveranstiden är i regel flera år.
- Skulle det värsta hända, och en transformator i en viktig tryckpunkt i transmissionsnätet får ett fel så det börjar brinna kommer det att bli en närmast explosionsartad, förödande brand. Det vore ett skräckscenario på riktigt.

Det är därför vi skyddar drottningen i ställverket och ser till att hon har det bra. Oljan kollas regelbundet, alla skydd testas regelbundet och hon underhålls regelbundet.

Tack för ordet.