Dags för en ny #eltwitter -tråd från detta troll, som jag kallades för igår. Idag blir det vindkraft. Häng med!
Elektricitet produceras genom att något media får sätta snurr på en axel som sedan är kopplad till en generator som är ansluten till elnätet. Så långt är allt frid och fröjd. Men hur lirar det med den nyckfulla vinden?
Vatten och ånga går att koncentrera och reglera på sätt som inte funkar med vind. Lurigt.
De flesta vindkraftverk är uppbyggda som höga torn där vindturbinen sitter högst upp. Där finns generatorn och reglerutrustningen. Turbinen består av 1-3 vingar.
De är kopplade till ett centralt nav där utrustning för att reglera bladvinkeln finns. Ungefär som en flygplanspropeller.
1 blad skrev jag. What? Det finns faktiskt såna verk. Då krävs en motvikt i andra änden så att rotationen blir jämn.
Ett problem med tornvindkraftverk är att det blad som passerar tornet hamnar i lä för vinden. Det är en av anledningarna till att man oftast har tre blad på vindkraftverk.
Blåser det mer än kraftverkets märkvind måste man flöjla bladen och stanna produktionen för att undvika haveri.
En generator är ju normalt utförd som en synkronmaskin, som alltid vill hålla exakt 50 Hz. I vindkraftverk blir det en utmaning av flera skäl.
Om det inte blåser tillräckligt för produktion kommer maskinen ändå att driva turbinen som motor. Vi har alltså fått en flygplanspropeller som förbrukar ström. Synkronmaskiner blir dessutom snabbt stora och tunga om varvtalet är lågt.
Ni minns att generatorn i ett vattenkraftverk har flera meters diameter och kan väga 100 ton? Det går inte i ett vindkraftverk. Där har vi en av anledningarna till att vindkraftverk ofta haft blygsam effekt.
Det krävs dessutom en tung och underhållskrävande växellåda som omvandlar turbinens 10-50 varv/minut till 1500 varv/minut, som är det synkrona varvtalet för en 4-polig synkronmaskin.
Den verkliga boomen för vindkraften kom därför när man utvecklade en teknisk lösning där generatorn är kopplad till en frekvensomformare. Då sköter kraftelektroniken jobbet och kan skapa 50 Hz oavsett vilket varvtal turbinen snurrar med.
Den lösningen ger dessutom helt andra möjligheter till reglering som kan göra vindkraftsparker ganska smarta.
Eftersom vinden är nyckfull och inte låter sig styras har taktiken hittills varit att överdimensionera vindkraften och sedan reglera effekten nedåt.
Det är därför det ofta diskuteras och problematiseras att vi behöver så mkt mer effekt från vindkraft, jämfört med tex kärnkraft. Det finns flera twittrare som räknat på det härinne.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Elnätet är uppbyggd så att spänning och ström hela tiden byter riktning med frekvensen 50 Hertz. Varför det? Jo, den produceras av generatorer som snurrar. Det som får generatorerna att snurra är antingen vatten, ånga eller vind.
I vattenkraftverken får vatten falla från en hög höjd och sätta snurr på en turbin som sitter på en axel, kopplad till en generator.
Den här tweeten ger mig inspiration till en #eltwitter -tråd! Vet ni vad ett vattenkraftverk som går i synkrondrift är? Vill ni veta? Klart ni vill! Häng med.
Ett vattenkraftverk fungerar ju såhär: Vatten rinner från ett högre läge till ett lägre. Längst ner sitter en turbin, kallas ”löphjul”. Vattnet får snurr på löphjulet, som i en vattenkvarn.
Löphjulet är kopplat till en generator som alstrar en ström som går ut på elnätet. Inga konstigheter.
Okej. Då kör vi en #eltwitter om transformatorn, ställverkets drottning som alla svassar runt. Häng med!
Först, vad är egentligen ett ställverk? Jo, det är rent principiellt inget annat än ett jättelikt proppskåp. Ställverket fördelar strömmen till olika ledningar. Dessutom gör den om spänningar från en nivå till en annan.
Ställverk för transmissionsnätet är nästan alltid utomhus och mycket stora till ytan. Ett sånt ställverk kan vara flera hektar stort. Ser ni något utefter vägen som ser ut som ett virrvarr av ledningar, rör och stolpar, inhägnat med stängsel är det förmodligen ett ställverk.
Centerpartiet agerar som den där hopplöse elevrådsordföranden som gömmer sig bakom formalia och paragrafer för att slippa ta ansvar. Vämjeligt. aftonbladet.se/a/JxL678
Historiens dom kommer att bli hård mot C. Tror de väljarna är idioter?