Men gör vissa förtydliganden kring bilderna tagna på sjukhuset på målsägaren.
- Syftet är att åskådliggöra hur min klient har upplevt den här situationen, säger Jovicic.
- Jag påstår att det min klient möts av är den situation då målsägaren ger sig på sin livvakt.
- Det är i det läget han kommer in i detta.
- De är aggressiva och orädda, säger advokaten.
- Han uppfattar också att livvakten är skadad och blöder.
- Jag hade hämtat mitt pass som jag lämnat till min gode man, sedan passerade jag Max med min kompis som jag träffade av en slump i stan.
- Jag minns inte, ärligt talat, kanske en halvtimme.
- Nej, jag hade inte tagit någonting.
- Jag frågade om de visste var min kompis var, han hade ställt en fråga till dem.
- Vad svarade de på det?
- De sa ingenting, utan han knuffade mig, den store killen.
- Ja, så fort jag ställde frågan sa han till mig att gå därifrån, och knuffade mig.
- Kände du till ASAP Rocky sedan tidigare?
- Nej, inte alls.
- Jag ställde bara frågan var min kompis var. Jag blev förvånad när han knuffade mig.
- Jag tror att han till mig att gå bara, vilket jag inte gjorde och han knuffade mig. Jag blev förvånad.
- Jag visste att jag inte hade gjort något fel. Han bara knuffade mig.
- Efter att jag blev knuffad flera gånger blev jag förvånad och undrade varför, utan att jag hade sagt något eller slagit eller något. Han bara tog tag om min hals och lyfte upp mig från marken.
- Det kändes jättedåligt. Det gjorde ont och man skäms inför alla andra.
- Vad gör du då?
- Jag blev chockad. Sen såg jag att mina hörlurar hade gått sönder.
- Fick han någon skada?
- Nej, inte vad jag såg.
- Kan du ha träffat honom med hörlurarna?
- Jag såg inte om de träffade, jag tror inte det.
- Jag ville fråga varför han gjort så mot mig, och sa att det var på grund av hörlurarna, så vi skulle ringa polisen.
- Jag kommer inte ihåg.
- Har någon av dem något i händerna, utanför Max?
- Nej, inte vad jag minns. Men det var en tjej som filmade.
- För att jag hade blivit slagen, när han tog det här greppet runt halsen.
- Varför ringde du inte polisen?
- Jag kunde inte numret, och gick efter dem, sedan blev det rörigt. Jag bad några tjejer som var där att ringa polisen.
- Jag följde efter för att kunna ringa polisen. Jag sa till killen att ge mig tillbaka mina hörlurar.
- Vad händer sen, frågar åklagaren.
- Det minns jag inte exakt vem det var. Jag höll för mitt ansikte och huvud.
- Det kommer jag inte ihåg.
- Så var inte fallet, vi ville inte alls bråka.
- Skulle de kunna ha uppfattat det så?
- Jag sa ju till dem att jag var en bra kille som bara ville ha mina hörlurar tillbaka.
- Läkare har ju inte hittat några skador där, säger åklagaren, vad har du för kommentar till det?
- De tog mig inte alls på allvar. Jag berättade vad som hänt, och skadorna i huvudet, men inte ens det tog de på allvar.
- Nej, det fanns inget jag kunde göra. De var fyra, jag bara skyddade mig.
- Hur kände du dig efteråt kände du smärta, var gjorde det ont?
- Jag hade ont i revbenet, jag kunde inte sova, och hade svårt att andas, kunde inte hosta.
- Det påverkar mig hela tiden, jag har inte kunnat arbeta, och så har de lagt ut filmer på mig, de har gett mig dåligt rykte.
- Självklart har det påverkat mig, inte minst med de redigerade filmerna de lagt upp. Den har blivit sedd av miljontals människor.
- Självklart, den har satt sina spår.
- De vara fyra personer som gav sig på en, jag trodde de skulle ta mitt liv.
- Mycket. På natten när jag ska sova, min rumskamrat berättar att jag vaknar mitt i natten, jag drömmer att jag blir jagad.
- Du skulle ha rest till Iran på ett bröllop, hur blev det med den resan?
- Jag hade köpt biljetter innan allt det här, jag åkte dit och var där en vecka, jag kände mig inte trygg här.
- Revbenet, och sedan armarna och handen. Och ena benet.
Därmed är ms-biträdet klart, och förhandlingen bryts för dagen. Tack alla som läst och delat! /Eric Tagesson