Thread by @Skolinkvisition

06:53 och fel tid att föra fram ett budskap. Har dock grubblat på den tuffa tonen på skoltwitter och att många känner sig påhoppade när de bara vill väl. Fenomenet ”Employer branding” tror kan förklara slitningarna mellan systemkritiker och de som vill förmedla positivt budskap.

I en troligen för lång radda tweets ska jag förklara vad Employer branding är, ge exempel på hur det används av kommuner och avslutningsvis resonera om varför det här blir problematiskt. Det finns ett kapitel om Employer Branding i boken De effektiva pga att det här är viktigt.

Få kommer läsa men jag kanske kommer kunna somna om. Här är en länk till SKL:s sidan om Employer Branding där de dokument finns som jag kommer att tweeta klipp från. skl.se/arbetsgivareko…

Employer branding kallas ofta arbetsgivarevarumärke och handlar om att attrahera och behålla medarbetare. Det är väl bra? Ok men hur går det till och vilka konsekvenser får det? Det är kritiska frågor jag tror att det är bra att ställa.

EB handlar om att arbetsgivaren ska formulera någon slags bild av sig själv som medarbetare ska förmedla och att styra medarbetarna. ”En emotionell bindning mellan arbetstagare och arbetsgivare, som säkerställer att arbetaren leverera det som kunden eller marknaden förväntar sig”

Om man lyckas bra med att skapa det här varumärket underlättas en massa saker. Tex kan man betala lägre lön till sina medarbetare. Även andra arbetsvillkor som arbetsmiljö lär påverkas. Om arbetsgivarevarumärket är starkt kan man öka arbetsbelastning.

Employer branding handlar om att på olika sätt skapa intresse för en arbetsgivare och att göra reklam för den. Lyckas man blir det lättare att få folk att vilja jobba där.

Men man vill inte ha ett arbetsgivarevarumärke som signalerar att här söker vi kreti och pleti. När folk kommunicerar goda berättelser om sin arbetsgivare är det viktigt att signalera vilka som passar på den här arbetsplatsen, och vilka som inte platsar.

Med rätt medarbetare är det lätt att leva upp till krav på effektivitet. Positiva, framåt, CV:byggande, yngre medarbetare.

Det gäller att undvika att bygga varumärken som grundar sig i otidsenliga saker som kollektivavtal, kända och accepterade fasta förhållanden, ”lika för alla”. Individen är viktig. Kollektivet är mindre viktigt.

Med fokus på ett attraktivt arbetsgivarevarumärke och ”rätt individer” blir det viktigt att uppmärksamma individen. Individuell lön och olika typer av jämförelser. Ett annat exempel är priser. Många kommuner har tex börjat med olika typer av ”årets lärare”, ”årets skolledare”.

Det är viktigt att organisationen gör klart för alla att employer brandingstrategin ska genomsyra hela organisationen. Medarbetarna är viktigaste kommunikationskanalen.

På SKL:s hemsida finns ett konkret exempel på en kommun som lyckats med sitt arbetsgivarvarumärke. Helsingborg. Här är visionen allt arbete i Helsingborg med employer branding grundar sig i.

”Här är allt möjligt”. ”Staden för dig som vill något”. ”Magnet för kreativitet och kompetens”. Osv.

Vilket förhållningssätt ska förmedlas till blivande medarbetare? Jo i Helsingborg ska man vilja lyckas, skapa värde, samspela och leda sig själv.

Tydligt vilken sorts individer man är ute efter.

Ett officiellt konto för att sprida det goda budskapet om att jobba i staden finns på de största sociala medierna där medarbetare berättar om hur bra de har på jobbet.

Kommunen har ambassadörer och söker ovanligt härliga bibliotekarier som vill något, som får saker gjorda och som drar åt samma håll.

Kolla vad party det är i vård och omsorgsyrken i Helsingborg.

Men det finns en annan sida av att jobba i Helsingborgs kommun som inte syns i det utåtriktade arbetet med att skapa ett attraktivt varumärke. Den sidan handlar om stora nedskärningar i tex skolan. @tsbalans skrev det här inlägget i våras. tankesmedjanbalans.se/statsbidraget-…

Här kommer några klipp från kommunala dokument som finns länkade i det där inlägget. Bara en procent uppräkning. Det stramas åt. Stor påverkan på verksamheten.

Kostnadsökningarna överstiger kostnadsuppräkningen. Besparingar kommer behöva göras. Personaltätheten kommer att minska.

Statsbidrag kan ryka pga de här besparingarna vilket kommer att leda till ytterligare besparingar.

Och detta från ett utgångsläge där man i år inte ökat skolformernas budget med mer än lite drygt halva den förväntade kostnadsökningen. Så besparingar sker redan.

Helsingborgs arbete med Employer branding handlar om att få tar i medarbetare som kan fixa de här tuffare och tuffare ekonomiska omständigheterna. Men det är inte så man formulerar sig. Istället är det bara positiva värdeord när arbetsgivarevarumärket kommuniceras.

Nedskärningarna blir en möjlighet. Rätt person på rätt plats som också bidrar till arbetet med employer branding kan få bra löneökning och vinna priser. Men alla andra som inte är rätt person på rätt plats utan bara är vanliga människor anställs billigare och får mer att göra.

Är de här människorna som är på rätt plats och som skördar frukterna av det dåliga människor med tveksam moral och bara egen vinning i sikte?

NEJ DE ÄR HÅRT KÄMPANDE MÄNNISKOR SOM VILL GÖRA SKILLNAD

Ofta vet de nog inte ens om att det finns en strategi bakom att lyfta dem.

Så möter systemkritiker med perspektivet att granska och belysa välfärdens styrning människor som vill väl och som lyckats men som kanske omedvetet faktiskt är en del av det systemkritikerna belyser och kritiserar...

Och så blir allt fel

Inte ett enda klipp ovan är mina egna ord. Det är inget påhitt. Ingen konspiration för att måla upp en hemsk och cynisk verklighet som inte finns bara för att få folk att tro att systemet är kass. Det är texter från SKL:s egna hemsida och klipp från Helsingborg.se.

Och för att avsluta med det allra känsligaste. Läs det här klippet från Sveriges kommunikatörer om employer branding och kopplingen mellan arbetsgivarens varumärke och medarbetare som ambassadörers personliga varumärke. sverigeskommunikatorer.se/kunskap/nyhete…

Det kvittar lixom om man själv inte har en aning om att det finns ett systematiskt tänk i att arbetsgivare hjälper till att bygga medarbetares personliga varumärken eller om man själv inte har en aning om att man ens har ett personligt varumärke.

Effekterna gäller ändå.

Skrev jag ”lixom”?

Herregud!

Nåväl. I takt med att personalbristen i skolan ökar men budget minskar kommer den här slitningen mellan oss som kritiserar styrningen och de som mer verkar inom den (med goda intentioner) att öka. Orsaken till det är ”Employer branding”.

Läser du bara tweeten ovan och tror att det är Marcushittepå, kolla gärna de 250 tweetsen innan med källor.

Nu vill jag somna om