Thread by @Skolinkvisition

Utan @tsbalans granskningar hade kommuner som bara skär ner lite på skolan framstått som kommuner som satsar på skolan eftersom alla skoljämförelser sätter kommunernas skolbudgetar i relation till varandra. Det är därför man måste läsa varje kommuns budget.

Detta är en av anledningarna till att det så länge inte förts en korrekt diskussion om skolans resurser (jo jag vet att andra har varit inne och berört det - jag överdriver lite). Man har utgått från kommunernas egna statistik och jämför kommunerna.

Kommuner har klättrat fast de kanske inte alls har kompenserat förskolan och skolan för kostnadsökningar. Politiker har sagt "vi satsar" men det har varit satsningar som skapats genom generella besparingar/effektiviseringar. De som hänger med i debatten vet det nu. Bra.

Nästa steg bör vara att fundera över om det här är ett rimligt sätt att styra förskolan och skolan. Med en stat som ser som sin uppgift att hela tiden öka kraven (tex läsa-, skriva-, räknagaranti, mer idrott, mer matte, med ryggen fri osv) och kommun som lägger krav på besparing.

Man kan komma fram till att det är rimligt och då är det bara att köra på. Både stat och kommuner har lång träning på detta och kan ånga på i många år till. Men kommer man fram till att nej det är dåligt pga olika saker ja då bör vi väl sluta?

Dåliga saker kan vara tex
- Ökad obalans krav och resurser gör elever och vuxna som finns i förskolan och skolan sjuka
- Minskade resurser leder till sämre kvalitet eftersom effektivisering genom nya arbetsmetoder är en önskedröm.

Jag ser mycket "satsa pengar på skolan" (som vi VET betyder spara lite mindre på skolan) men väldigt lite funderingar om vi kan fortsätta på den här sedan länge inslagna linjen eller om vi måste tänka om.

OBS att regeringen skjuter till några miljarder är samma linje.

Fortsätta eller tänka om?

Det är frågan. Och de som kommer fram till "tänka om" måste inte alls som många hävdar komma med egna färdiga förslag till lösning. Det räcker faktiskt med att konstatera att vi behöver en annan lösning. Det är ett första steg på vägen mot ny styrning

Det här är inget praktiskt problem. Det handlar inte om hur man mekar med skattesystemet för att få loss mer pengar eller vem som ska vara huvudman och leva upp till statens mål. Det är ett filosofiskt problem. Klarar vi att ge upp tanken om ständig utveckling och förbättring?

För där har vi sammanfattningen av dagens styrning. Målstyrning och marknadsstyrning och effektiviseringskrav o fan å hans moster. Det är knep politiker tar till för att lyckas med ständig utveckling och förbättring.

Bättre och billigare.

De gör det de ska.

Det är bara den här lilla detaljen att den här styrningen leder till att folk som jobbar i den blir sjuka och att resultaten försämras och att färre och färre vill bli lärare och rektorer. Det blir inte bättre men det blir kanske på kort sikt billigare. Men på lång sikt svindyrt

Klarar vi av att lämna tron på ständig utveckling och förbättring och istället gå tillbaka till tron att det behövs vissa givna förutsättningar, regler, för att lärare och rektorer ska få barn och elever att lära sig tillräckligt?

Vet inte. Men ingen testtänker ju på riktigt.

Jo men säkert gör man det på masterutbildningar som @asaplsnr går på eller på universitetsinstitutioner med många smartareänmigmänniskor men vi testar inte den tanken alla vi som jobbar i verksamheten och som "drabbas" av nuvarande styrning.

Vad vill vi med Balans?

Vi vill att ni ska tycka att det finns skäl att testa att tänka lite annorlunda om välfärden (skolan mest pga.... ja vi är skolfolk och har inte hunnit det andra än). Vi anser att skälen är mycket goda och att de finns i alla våra granskningar.

Sedan kan man komma fram till att nej vi klarar inte av att tänka så eller vi vill inte tänka så men då har vi iaf testat. För det gör vi inte nu. Inga fackliga ska nu komma dragandes med "jo men vi är visst kritiska till styrningen" lägg ner det direkt, inte på det här sättet.

När det gäller att ställa sig den där frågan finns det inget höger eller vänster. Däremot blir det förstås viktigt när man pratar om hur tusan man ska fixa till det på det sätt man kommer fram till att man vill att det ska vara. Vi lägger oss inte så mycket i det. Bråka ni.

Jag tror att rätt många i välfärden skulle vinna på att vi fortsätter med det arbetet vi satt igång. Tack ni som stöttar det!

Gonatt