aha.. Så "elbristen", som var så akut är nu, över en dag, löst genom att regeringen lovat nätföretagen att de ska kunna få del av mer av sin vinst. Det handlade alltså i slutändan bara om pengar. @svtnyheter#rapport#energipol.
Som genom ett trollslag klarar nu ledningarna in till pågens och polykemi av att hantera deras investeringar. Tänka sig.
Men okej. Det låter ju jättebra att regeringen, tillsammans med ellevio löst den "akuta, akuta krisen" som ellevios VD uttryckte det. Enligt honom kan nu stockholmarna slippa oroa sig för att det ska bli strömlöst i lägenheterna. Skönt! Nu när det lackar mot jul och allt.
Vad är de då som ellevio lovat regeringen, som ska lösa alla problem i stockholm? Konkret handlar det om att skjuta till pengar till stockholm exergi, som driver ett antal kraftvärmeverk i stockholm. 320 MW ny elproduktion ska tillföras i stockholmsområdet. Inte illa!
320 MW är alltså i storleksordningen Trängslets vattenkraftverk, eller drygt ett halvt kärnkraftblock i Barsebäck. Detta ska göras "genom en totalrenovering av ett kraftvärmeverk som byggs om för att drivas med bioolja" (citat: Stockholm exergi)
"samt genom reinvesteringar i ett par andra produktionsanläggningar som även de drivs med bioolja."
Alright. Inga nya kraftverk alltså. Man ska alltså renovera ett gammalt kraftverk så att det kan producera som idag, plus ytterligare 320 MW. Vilken grej!
Då blir man ju nyfiken på vilket kraftverk det kan handla om? Så, vilka kraftverk har stockholm exergi som kan vara aktuella? 1. Bristaverket i Märsta. Nja, det eldas redan i dag med träflis. Knappast. 2. Hässelbyverket. Nja, det drivs redan med biobränslen
Hässelbyverket har iofs en gammal avställd oljepanna som ligger i malpåse sedan 20 år tillbaks. Kanske ska den totalrenoveras. Det lär bli en sjujävla renovering isf.
3. Värtaverket. Där finns idag en oljeeldat panna för elproduktion, KVV1. Den kan idag producera 210 MW. Om den avses ska den alltså, efter renovering, producera 210+320 = 530 MW, alltså mer än dubbla kapaciteten. Det innebär i praktiken ett helt nytt kraftverk
och en investering på minst ett par miljarder. Vi snackar alltså ett projekt i samma storleksordning som nya kraftvärmeverket i Värtan. Är det möjligt, javisst? Men det finns, vad jag har sett, inte ens en förstudie om något av den kalibern.
En sån investering ska givetvis miljöprövas efter alla konstens regler. Det tar några år innan ens man kan börja bygga. Innan ett sånt projekt är i drift och kan börja leverera el till stockholmarna lär det ha gått åtminstone 5-10 år, minst.
Enligt Sthlm exergis egna uppgifter är deras totala elproduktion 660 MW. Nu ska de alltså, som en akut lösning, tillföra ytterligare halva den effekten på sina befintliga verk.
Hur det ska gå till borde någon titta på.
Högdalen då?! Det verket kanske kan leverera dessa nya, 320 MW? Där finns en oljepanna, P5, som redan idag drivs med bioolja. Tyvärr är den på bara runt 80 MW. Ska man hotta upp den är det även där detsamma som att anlägga ett nytt verk. Helt möjligt, men minst 15 år bort.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Överföringskapacitet handlar alltså om hur stor elektrisk effekt en ledning kan överföra mellan två punkter. Elektriskt effekt definieras som produkten av spänning, ström och den så kallade effektfaktorn. Sedan multiplicerar man alltihop med kvadratroten ur 3. P=U*I*cos fi*sqr3
Spänning är skillnaden i elektrisk potential mellan två punkter. I de här sammanhangen mellan de tre faserna i ledningarna. I Sverige är den nominella spänningen i transmissionsnätet, som tidigare kallades ”stamnätet”, antingen 220000 Volt eller 400000 Volt.
Dags för en ny #eltwitter -tråd från detta troll, som jag kallades för igår. Idag blir det vindkraft. Häng med!
Elektricitet produceras genom att något media får sätta snurr på en axel som sedan är kopplad till en generator som är ansluten till elnätet. Så långt är allt frid och fröjd. Men hur lirar det med den nyckfulla vinden?
Vatten och ånga går att koncentrera och reglera på sätt som inte funkar med vind. Lurigt.
De flesta vindkraftverk är uppbyggda som höga torn där vindturbinen sitter högst upp. Där finns generatorn och reglerutrustningen. Turbinen består av 1-3 vingar.
Elnätet är uppbyggd så att spänning och ström hela tiden byter riktning med frekvensen 50 Hertz. Varför det? Jo, den produceras av generatorer som snurrar. Det som får generatorerna att snurra är antingen vatten, ånga eller vind.
I vattenkraftverken får vatten falla från en hög höjd och sätta snurr på en turbin som sitter på en axel, kopplad till en generator.
Den här tweeten ger mig inspiration till en #eltwitter -tråd! Vet ni vad ett vattenkraftverk som går i synkrondrift är? Vill ni veta? Klart ni vill! Häng med.
Ett vattenkraftverk fungerar ju såhär: Vatten rinner från ett högre läge till ett lägre. Längst ner sitter en turbin, kallas ”löphjul”. Vattnet får snurr på löphjulet, som i en vattenkvarn.
Löphjulet är kopplat till en generator som alstrar en ström som går ut på elnätet. Inga konstigheter.
Okej. Ska vi prata lite vattenkraft och isläggning? Vattenkraften har ju gått med reducerad effekt en tid. Varför det? #eltwitter
Alla vattenkraftverk samlar upp vattnet uppströms i en damm. Därifrån får vattnet rinna genom tilloppstunneln ner till turbinerna. När kylan slår till blir vattnet kallare, inga konstigheter.
Eftersom ett vattenkraftverk har ett högt flöde av vatten rinner det ganska snabbt. Är det kyligt kan då fenomenet ”kravis” uppstå. Det är alltså små ispartiklar som bildas när vattnet är underkylt och strömmande. Ispartiklarna fastnar på olika saker och ställer till problem.