Okej. Ska vi prata lite vattenkraft och isläggning? Vattenkraften har ju gått med reducerad effekt en tid. Varför det? #eltwitter
Alla vattenkraftverk samlar upp vattnet uppströms i en damm. Därifrån får vattnet rinna genom tilloppstunneln ner till turbinerna. När kylan slår till blir vattnet kallare, inga konstigheter.
Eftersom ett vattenkraftverk har ett högt flöde av vatten rinner det ganska snabbt. Är det kyligt kan då fenomenet ”kravis” uppstå. Det är alltså små ispartiklar som bildas när vattnet är underkylt och strömmande. Ispartiklarna fastnar på olika saker och ställer till problem.
De bygger upp islager på tilloppsgrindarna, alltså gallret som ligger framför tilloppstunneln och ska fånga upp drivved, drunknade älgar och sånt. Det stör förstås flödet och måste tas bort.
Värre är dock om kravisen fastnar på löphjulen, alltså turbinbladen. Då kan obalanser uppstå som kan innebära haverier. Man vill inte stanna och ta bort is från ett löphjul i december. I’ll tell you that.
För att undvika kravis vill man ha varmare vatten ner genom kraftverket. Det får man om man har ett istäcke på kraftverksdammen. Det istäcket vill man ha så tidigt och så snabbt som möjligt. Istäcket gör att vattnet inte lika lätt blir underkylt.
Åker ni över en kraftverksdamm nån gång, till exempel i Boden eller i Sollefteå, så kan ni se något som ser ut som länsar ute i vattnet uppströms kraftverket. De ligger där för att underlätta isläggningen.
Varför går man ner i effekt då? Jo, det är helt enkelt för att få ner hastigheten på vattnet så att isläggningen gynnas. När isen lagt blåser man på för fullt igen.
Tack för ordet.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Dags för en ny #eltwitter -tråd från detta troll, som jag kallades för igår. Idag blir det vindkraft. Häng med!
Elektricitet produceras genom att något media får sätta snurr på en axel som sedan är kopplad till en generator som är ansluten till elnätet. Så långt är allt frid och fröjd. Men hur lirar det med den nyckfulla vinden?
Vatten och ånga går att koncentrera och reglera på sätt som inte funkar med vind. Lurigt.
De flesta vindkraftverk är uppbyggda som höga torn där vindturbinen sitter högst upp. Där finns generatorn och reglerutrustningen. Turbinen består av 1-3 vingar.
Elnätet är uppbyggd så att spänning och ström hela tiden byter riktning med frekvensen 50 Hertz. Varför det? Jo, den produceras av generatorer som snurrar. Det som får generatorerna att snurra är antingen vatten, ånga eller vind.
I vattenkraftverken får vatten falla från en hög höjd och sätta snurr på en turbin som sitter på en axel, kopplad till en generator.
Den här tweeten ger mig inspiration till en #eltwitter -tråd! Vet ni vad ett vattenkraftverk som går i synkrondrift är? Vill ni veta? Klart ni vill! Häng med.
Ett vattenkraftverk fungerar ju såhär: Vatten rinner från ett högre läge till ett lägre. Längst ner sitter en turbin, kallas ”löphjul”. Vattnet får snurr på löphjulet, som i en vattenkvarn.
Löphjulet är kopplat till en generator som alstrar en ström som går ut på elnätet. Inga konstigheter.
Okej. Då kör vi en #eltwitter om transformatorn, ställverkets drottning som alla svassar runt. Häng med!
Först, vad är egentligen ett ställverk? Jo, det är rent principiellt inget annat än ett jättelikt proppskåp. Ställverket fördelar strömmen till olika ledningar. Dessutom gör den om spänningar från en nivå till en annan.
Ställverk för transmissionsnätet är nästan alltid utomhus och mycket stora till ytan. Ett sånt ställverk kan vara flera hektar stort. Ser ni något utefter vägen som ser ut som ett virrvarr av ledningar, rör och stolpar, inhägnat med stängsel är det förmodligen ett ställverk.
Centerpartiet agerar som den där hopplöse elevrådsordföranden som gömmer sig bakom formalia och paragrafer för att slippa ta ansvar. Vämjeligt. aftonbladet.se/a/JxL678
Historiens dom kommer att bli hård mot C. Tror de väljarna är idioter?