Regnar. Uttråkad. Slötittar i lite kommunala handlingar. Aha, Raoul Wallenbergskolan ansöker om att starta förskola i Sigtuna. Ja, de ploppar upp överallt nu. Koncernerna. I varje kommun. Inte konstigt för det finns ju enkla pengar att tjäna.
Hur? Ok, jag visar.
Detta skriver företaget i sin ansökan. 17-18 barn i snitt per avdelning vilket såklart är fler än rekommendationerna från Skolverket. "Ambitionen" är att ha en förskollärare per avdelning. Ok. Man satsar ganska lågt.
För att en förskola ska göra vinst är två saker viktiga.
1. Fler barn i barngrupperna 2. Lägre andel förskollärare eftersom de är dyrare än barnskötare.
Enkel matematik.
Genomsnittligt antal barn i barngrupperna i Sigtuna är 16. Utmärkt. 1-2 av barnen i Raoul Wallenbergskolans kommande förskola kommer att vara ren vinst. Kalkylen är redan hemma.
Så till andel förskollärare. Typ hälften av alla förskoleavdelningar i Sigtuna drivs redan av fristående huvudmän. Det skiljer fyra procent i förskollärartäthet. Inte massor men lägger sig Raoul Wallenbergskolans förskola på fristående snittet kommer de att kunna göra extra vinst
För det är detta det handlar om för förskole- och skolkoncernerna, att hela tiden lägga sig under kommunens ambitionsnivå och därigenom skapa marginal. Lite fler barn i barngrupperna och lite lägre behörighet. Utmärkt. Vinsten är garanterad.
Vad är kostnaden per barn i Sigtuna?
Nästan 150 000. Lägger sig det här gänget på 18 barn gör de en vinst på 300 000 per avdelning. Och så ett gäng tusingar för den billigare personalen.
Ja sedan gör de ju även vinst på maten förstås. De har ju ett snillerikt system där tillagningsköken är i separat bolag. Ett gäng tiotusingar till per avdelning kanske.
Men men några slutord om det här med vinst. Är det ideologiskt fel att tjäna pengar? Nä. Det är snarare något vi uppmuntrar i det här samhället. Men är det bra för landet att vinst i förskole- och skolverksamhet är så kopplad till minskad ambitionsnivå? Nja.
Eller. Om vi tror att det är oviktigt med antal barn/elever i barngrupp/klass och om vi tror att det är oviktigt med behöriga lärare är det ju inga problem.
Men Skolverkets riktlinjer finns väl där av en anledning?
Nåväl. Hej på ett tag.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Variabler att ta hänsyn till när vi ska klura ut hur vi bäst styr skolan.
- Kvalitet
- Likvärdighet
- Segregation
- Skolans betydelse för lokalsamhället
- Valfrihet mellan pedagogiska alternativ
- Effektivitet
- Rättssäkra betyg
Osv
Maximal möjlighet till vinst är inte en.
Men ändå är det den variabel vi låter vara viktigast.
- Skolstatistik blir hemligstämplad.
- Kommuners hyresavtal med koncernskolor blir hemligstämplade.
- Friskolors skolpeng är för hög givet uppdrag.
- Friskolor slipper kostnad för offentlighetsprincipen.
Vinsten först!
I alla andra länder än Sverige har man satt vinsten sist. Där kan inte aktiebolag driva skola och göra vinst finansierad av offentliga medel. I Sverige har vi istället satt vinsten först. Allt annat får ge vika, koncernernas vinst är viktigast. Aktiebolagslagen regerar.
Vad har boken "Att leka med elden" (som handlar om manipulativa sekter) med svensk skola och förskola att göra? Inte så mycket men sedan i somras har jag googlat skolkoncerner och granskat personerna bakom dem. Det visar sig att Dibber + Vineyard = sant. aftonbladet.se/nyheter/a/kaEy…
Dibber är den där koncernen som försöker att tvinga över elever i internationell profil. DN gjorde en bra granskning av det här för någon vecka sedan. dn.se/sverige/elever…
Något jag tweetade om i somras (när jag googlade koncerner pga vaknade för tidigt)
Ska skriva lite om en skillnad mellan offentligt och privat driven verksamhet som inte tagits upp så mycket i debatten om skolmarknaden. Det offentliga förväntas att ta beslut inte bara efter vad som är mest lönsamt utan också efter andra - fördyrande - parametrar.
Jag var en gång i tiden kommunpolitiker i Ale kommun. De flesta alebor bor i orterna längst Göta älv, norr om Göteborg. Ett pärlband av samhällen med typ 3000-7000 invånare.
Vi hade fyra högstadieskolor längst älven. Föräldrar ville ha nära till sin skola och det fanns en rädsla att den ort som blev av med sin skola skulle tappa i attraktivitet och somna in. En befogad rädsla skulle jag säga.
Det är så sjukt det som händer i kommunerna. Kommunpolitiker skyndar igenom utförsäljningar av kommunal verksamhet och nyetablering av fristående verksamhet KOSTA VAD DET KOSTA VILL. Ni har läst om IES etableringar men det är mycket mer utbrett än så. Häng med till SD:s Hörby.
Det finns misstankar om att den kommunal förskola behöver rivas och kommunledningen har bestämt sig för att sälja tomten till den den norska förskolekoncernen Norlandia.
Beslutet har försenats eftersom oppositionen återremitterat för att få mer information men någon mer information tycks inte har getts. Fastigheten ska nu alltså säljas till "A1002 Fastighets AB".
Jag skulle vilja komplettera bilden av varför AcadeMedias vinst ökar, trots pandemin. Den gör det nämligen delvis på grund av pandemin, men det berättar man inte. sverigesradio.se/artikel/7571488
Regeringen gick i våras in och tog över ansvaret för arbetsgivares sjuklöner. Syftet var främst att underlätta för det privata näringslivet där intäkterna kraftigt sjönk som konsekvens av pandemin samtidigt som många var hemma med olika typer av symptom.
Skolors resurser fördelas en gång om året i form av skolpeng. Rektorer (fristående och kommunala) med budgetansvar hade redan fått sina pengar när Corona kom. Deras intäkter påverkas inte av minskad konsumtion, men kostnaderna minskade eftersom staten tar sjuklönekostnader.
GP:s @EkstromAnna har intervjuat Göteborgs utbildningsnämnds ordförande (L) och utbildningsnämndens andre vice ordförande (V) och de tycker lite olika om gymnasieskolans budget. Jag ska hjälpa GP med att avgöra vem som har rätt. Det är nämligen ingen åsiktsfråga.
Ordföranden insinuerar att den förra majoriteten sparade på gymnasieskolan men att den nya majoriteten tillför resurser. Det där är ett fulspel och det vet han såklart om.
Till skillnad från en enorm majoritet av alla kommuners budgetar redovisades inte indexuppräkning (hur mycket mer nämnderna fick) i Göteborgs minoritetsmajoritets budget. Men när gymnasieförvaltningen räknade på det kom de fram till att ökningen var 1,1 %.