Thread by @Skolinkvisition

Ska skriva lite om en skillnad mellan offentligt och privat driven verksamhet som inte tagits upp så mycket i debatten om skolmarknaden. Det offentliga förväntas att ta beslut inte bara efter vad som är mest lönsamt utan också efter andra - fördyrande - parametrar.

Jag var en gång i tiden kommunpolitiker i Ale kommun. De flesta alebor bor i orterna längst Göta älv, norr om Göteborg. Ett pärlband av samhällen med typ 3000-7000 invånare.

Vi hade fyra högstadieskolor längst älven. Föräldrar ville ha nära till sin skola och det fanns en rädsla att den ort som blev av med sin skola skulle tappa i attraktivitet och somna in. En befogad rädsla skulle jag säga.

Så politiken behöll de fyra kommunala skolorna trots att elevunderlaget var sådant att det egentligen inte gick att klara de årliga effektiviseringskraven med den skolorganisationen. Det gick förr, men det gick inte när tumskruvarna drogs åt.

Så kommer friskolan till kommunen. En ganska vänligt sinnad sådan men konsekvenserna är lika hur snälla de än är (som tex de jag jobbat på). Friskolan flyttade in mitt i kommunen. Såklart. Elever sökte från alla kommunens orter för bussarna gick tätt och avstånden var ganska små.

Om vi politiker utgått enbart från lönsamhet hade vi stängt en (eller kanske två) högstadieskolor redan innan friskolan kom till byn. Men befolkningen värderade närheten så det fanns en acceptans för att skolorna inte alltid gick noll så de blev kvar trots "olönsamhet".

Men så plötsligt skedde två saker som konsekvens av friskolans etablering.

1. De kommunala skolorna tappade elever - främst mindre resurskrävande - till friskolan.

2. Om de kommunala skolorna drog över budget pga inte lönsamma ökade friskolans skolpeng.

Vi betalade det här straffet några år men till slut gick det inte längre. Den kommunala högstadieskolan i orten där friskolan etablerade sig fick stänga och de kommunala eleverna pytsas ut på de två närmaste skolorna.

Om en kommun ska kunna klara att hålla samma grundpeng som friskolor måste man inte bara hantera överkapacitet pga in och utflyttningar, upp och nedgångar i elevkullar och eventuella friskolekonkurser, man måste också helt skita i andra värden än lönsamhet.

Men det är inte befolkningen redo att låta politiker göra. Marknadsskolan bygger på att lönsamhet styr organisation (annars ökar friskolors grundpeng) men väljare prioriterar geografiska önskemål högre än lönsamhet. Man vill inte bli av med sin skola.

Det här blir så oerhört tydligt i kommuner där IES etablerar sig. Skellefteå och Östersund är redan där: kommunala skolor behöver egentligen (och kommer) läggas ner. I Värmdö och Norrtälje är IES inte igång än men man kan se hur politiker börjar prata nedläggningar.

Och så startas uppror i de orter där de kommunala skolorna hotas av nedläggning och så måste politiker välja mellan två värden som inte kan kombineras: lönsamhet och ansvar för att hela kommunen ska leva.

Det är ödets ironi, men den önskan att underlätta för att byskolor skulle kunna leva kvar som ledde fram till friskolereformen kommer nu åter och biter byskolorna i svansen. Friskolereformen har lett till marknadsanpassning och där måste lönsamhet gå först. Så nu ryker skolorna.

Eller så blir de kvar och leder till att friskolekoncernernas skolpeng ökar, trots att de valt var de ska etablera sig med enbart lönsamhet i åtanke.

Ingen kommer någonsin att skriva en tidningsartikel om det här och folk som röstar för friskolereformspartier kommer aldrig att tänka tanken att när de gör det röstar de emot sin egen önskan att ha kvar mindre skolenheter, men det är så det är.

Om kommunpolitiker skulle resonera som friskolekoncerner skulle vi ha en enorm kommunal skola i varje kommun. Men det går inte heller. Nyköping testade. Effekten blev att de mindre resurskrävande eleverna sökte till friskolor för att få en liten skola utan alla jobbiga elever.

Detta är bara en av de saker som gör att det är fullständigt orimligt att förvänta sig att kommunala skolor ska klara sig på samma grundpeng som fristående skolor. Det går inte. Inte så länge väljare har andra önskemål för skolan än att den ska vara lönsam.