Lokalpolitiker som fixar nya skollokaler och ger hyressubventioner till IES brukar försvara sig med att det kan vara praktiskt för kommunen att koncerner kommer in och löser lokalfrågan när antalet elever ökar. Idag ska vi kolla på ett motsatt exempel - Härryda kommun (rant).
Om kommunikationen mellan IES och kommunen finns massor att berätta men det finns inte ork för det idag. Kolla in den här ranten om ni vill veta mer. Det är faktiskt helt sjukt.
Nåväl. Senaste två veckorna har det blivit klart med tomt för IES-skola i Partille och Lerum, två grannkommuner till IES. I Härryda har det bråkats lite eftersom många som bor i huvudorten Mölnlycke inte gillar kommunens förslag men nu är det på G med beslut.
Nästa kommunstyrelsemöte ska beslut i frågan: "Lokalersättning till fristående verksamhet". Det blir som vanligt en aktuell fråga när IES ska in. Gamla regler funkar inte när IES vinst ska säkras. thttps://www.harryda.se/download/18.1ed957041759290336a8cc4b/1605273058110/17.pdf
Men idag ska jag inte tjata om hyresrabatter. Det kommer nån annan dag. Idag ska jag visa en tabell över lokalbehov i Mölnlycke. Kolla längst ner till höger. Det kommer att uppstå ett överskott på 770 platser när IES etablerat sig.
Kommunpolitikerna vill så gärna ha IES till kommunen att de är beredda att sätta sig i en situation där man måste betala oskäligt hög lokalkostnad eller lägga ner en kommunal skola.
Det är precis som i Tumba där Botkyrkas politiska majoritet bjöd in JENSEN trots att det kommunala överskottet av platser i Tumba var på 547 elever.
Jag vet att jag låter som en gammal gråsosse från mitten av sextiotalet nu men en effektiv skolorganisation är bland det viktigaste men svåraste en kommun pysslar med. Dyra lokalkostnader är pengar i sjön, eller som det kommer att bli i Härryda pengar till IES ägare.
Vi kan prata i hur positiva toner som helst om valfrihet och om pedagogisk mångfald. Den kostar. Jag tycker att det är rimligt att den finns men det ska inte vara koncernägare som berikar sig på den extra kostnad samhället lägger på skola som konsekvens av valfrihet.
Nuvarande styrning i kombination med kommunpolitikers vurm för IES får den konsekvensen: Kom till vår kommun, etablera er på skattebetalarnas bekostnad, ta över våra lönsamma elever, skapa hål i vår organisation, se hur våra kommunala lokalkostnader skjuter i höjden, öka er vinst
Men så säger inte kommunpolitikerna i Härryda (eller Botkyrka, eller Östersund, eller Upplands Väsby, eller Värmdö, eller Ekerö osv osv) de säger att de vill öka valfriheten.
Valfrihet kräver överkapacitet och överkapacitet kostar. Kolla in hur Huddinges skolförvaltning formulerar sig. Igen! Den kan vara värd ökade kostnader. Men är det verkligen skolor som IES som ska stå för valfriheten?
En IES-skola i Lerum, en i Partille, en i Härryda. Tre i Göteborg. En i Kungsbacka. 600 - 900 elever på varje skola. Kungälv lär bli nästa kommun. Är det valfrihet eller är det enfald? Och om kommunala skolor lägger ner som konsekvens av IES etablering. Blir det valfrihet?
Och om vi ändå bestämmer oss för att det är värt högre lokalkostnader för att IES ska få etablera sig och dränera de kommunala skolorna, ska IES även få orimligt hög grundpeng givet att kommunen har ett större ansvar som måste hantera alla kostnader som uppstår i kaoset?
Svaret på alla de här frågorna kanske är: JA väljarna vill ge IES-koncernens ägare, och andra koncerner, den här fördelen och JA det är ett acceptabelt pris att den kommunala skolans lärare och elever betalar priset. Men vi har inte haft uppe den frågan för beslut.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Jag ska berätta för er om den värsta IES-etableringen jag hittills granskat. Politiska majoriteten i Härryda vill använda skattebetalarnas pengar för att ge IES extra lokalbidrag för att bygga en skola i en kommun där det råder överetablering, i en ort där fler skolor inte behövs
Det är också en berättelse om kommunpolitikens riktiga hjältar: Tjänstemän som tänjer så mycket det går på sin roll som arbetande i en politiskt styrd organisation för att förklara för styrande politiker att det beslut de vill ta är dåligt för kommuninvånarna.
Om nån vecka ska kommunstyrelsen i Härryda ta beslut om nya riktlinjer för lokalersättning till friskolor. Beslutet ska sedan tas i fullmäktige efter nyår. Orsaken är att alliansen vill locka IES till kommunen och att IES kräver bättre hyresvillkor. harryda.se/download/18.1e…
Det kvittar hur välgrundade argument man har mot marknadsskolan och att källorna är tjänsteskrivelser från kommuner där politikerna är positiva till koncernernas etableringar. Fakta är oviktigt. Politiker VILL inte att det ska finnas problem med rådande system. Det räcker.
Idag skrev @FMannerheim en text som alla ni har läst. Kommer rikspolitiker att bry sig? Nej tyvärr inte. Fel budskap. Idag skrev även S-statsvetaren Stig-Björn Ljunggren att kommuner får konkurrera ut IES om IES är ett problem och att skolan är som IKEA. sydostran.se/ledare/hur-fri…
Vilken text kommer att läsas och gillas av flest riksdagspolitiker? Statsvetarens eller lärarens? Tveklöst statsvetarens. Att han suttit med i Academedias vetenskapliga råd ligger honom inte i fatet. Tvärt om. Politiker vill också ha goda relationer med skolnäringslivet.
Täby kommun har infört "kvalitetspeng" där elevers "kunskapsprogression" ska mätas och där skolor som fått elever att öka mest ska få högre skolpeng. Det är en variant av "förädlingsvärde" som Svenskt Näringsliv driver och det kommer att spridas i landet. tankesmedjanbalans.se/svenskt-naring…
Vill lärare och lärarfacken stoppa detta är det NU man måste agera. Här kommer tre debattare som ihop borde vara en ordentlig ögonöppnare.
2. Några politikers och föreningen Företagarnas text om att kommunerna kan effektivisera 40 miljarder genom att jämföra sig med varandra (med tex Täby då). dagenssamhalle.se/debatt/skatteh…
Idag skriver några moderater från Täby en debattartikel om "kvalitetspeng" i Dagens Samhälle. De skriver att det är en väldigt bra sak. Jag ska tweeta några klipp från tjänsteskrivelsen som gjordes innan beslutet togs. doc.taby.se/handlingar/Bar…
Syftet med kvalitetspeng är att skolor ska utveckla sin undervisningskvalitet genom att skolor med högre måluppfyllelse premieras för det med högre skolpeng.
För att få pengen ska man dels kunna visa på bra kunskaper hos elever, dels nå tre av de fyra andra kvalitetskraven. Två av dessa grundar sig på enkäter som elever ska göra.
Jag vill väldigt gärna att ni tittar på det här inslaget om nedskärningar i Botkyrka. Börja 29:20 in på sändningen. Se hela, det är inte så långt. Man pratar om rätt saker. Nedskärningar i budget och konsekvens av att elever försvinner till andra skolor. svtplay.se/video/28047314…
En tapper och modig rektor som säger som det är. Lärare som sliter. Elever som är oroliga. Speciallärare som försvinner pga nedskärningar. Bibliotikarie som får minimal tjänst. Läs gärna den här ranten om Botkyrka, budget och JENSEN education.
Jag har läst allt som går att läsa (nåväl) om Botkyrka de senaste åren. Det som tas upp i inslaget står i kommunala handlingar. Politiker vet om detta. Pengar försvinner från utanförskapsskolor...
Nu ska ni få ta del av väldigt intressant statistik över avslag på ansökan om att starta/utöka friskola. Inför läsåret 20/21 fick 97 huvudmän avslag på sina ansökningar. 14 av dessa pga "påtagliga negativa följder" (för kommunens skolor). skolinspektionen.se/beslut-rapport…
Det här är statistik över enbart grundskoleavslag. "Påtagligt negativa följder" var orsak till... eh det finns inte med i listan.
Och det beror på att samtliga 14 avslag pga påtagligt negativa följder för kommunen gjordes för gymnasieskolor.