Thread by @CarlBerglof

Att #kärnkraft är för dyrt är ett vanligt påstående. Här vill jag ge ett annat perspektiv på detta ämne. Ännu ett påstående är att det behövs mycket mer nät. Det stämmer, och här vill jag visa hur dessa frågor hör ihop. Häng med på helgläsning! 👇

Antag att 2100 MW tillförs södra Sverige (det motsvarar nästan den sammanlagda effekten hos R1, R2 och O1) för att klara de mest utmanande timmarna (och för att elpriset ger den signalen). Om denna kraft byggs med planerbara kraftslag, såsom kärnkraft, händer spännande saker.

För att tillföra 2100 MW planerbar kraft till södra 🇸🇪 behöver man bara bygga 1400 MW, dvs två tredjedelar. Resterande 700 MW kan överföras från Norrland, genom nätkapacitet som plötsligt tillgängliggörs!
Ledningarna finns redan och står tomma och väntar på att nyttjas. 😮

Det hela bygger på den mekanism som @svenskakraftnat beskriver i den här texten: svk.se/press-och-nyhe…

"Lite förenklat innebär detta att konsekvensen av att till exempel ett kärnkraftsblock i södra 🇸🇪 ställs av blir än mindre tillgänglig effekt i södra 🇸🇪, eftersom överföringskapaciteten från norr behöver reduceras. I vissa fall med ca 1/2 av det som kärnkraftblocket producerade."

Det Svk beskriver är att för att uppfylla krav på feltålighet och för att förhindra överlaster inför de begränsningar i stamnätet. Med mindre planerbar kraft i söder blir tillgänglig kapacitet för marknaden i ledningarna lägre.

Den fysiska kapaciteten i ledningarna från Norrland är 7300 MW. Pga brist på planerbar kraft i söder reserverar Svk kraft så att tillgänglig kapacitet för marknaden sällan ligger över 6500 MW. I början av juni kommer kapaciteten sjunka till 5100 MW.

https://twitter.com/CarlBerglof/status/1390224601108688896?s=20

Detta är en direkt konsekvens av att reaktorer har stängts i södra Sverige. Om ny planerbar kraft istället tillförs blir denna kapacitet tillgänglig åter, vilket betyder att befintlig nätinfrastruktur åter kan nyttjas effektivt. Win-win!

Men, skulle inte samma gälla för utbyggnad av havsbaserad vindkraft i södra 🇸🇪?
Nej. Nyckelordet är just planerbarheten. Reservationen av kapacitet hänger samman med Svk:s avbrottsplanering, vilken kräver flera månaders framförhållning. Den går ej att basera på väderprognoser.

Energimyndigheten uppskattar investeringskostnaden för ny kärnkraft om 1400 MW till ca 77 mdr kr. Det motsvarar ett ganska dyrt västeuropeiskt projekt, men som byggs inom utsatt tid. Så lite pessimism och optimism blandat. (60 öre/kWh) energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/20…

Men ur ett kraftsystemperspektiv tillförs tidvis 50% extra kraft från norr i befintliga ledningar. Så överföringen för denna kraft fick man gratis. Överföring är generellt en dyr sak. Den planerade ökningen av kapaciteten från norr från 7300 MW till 10 000 MW kostar ca 20 mdr kr.

Överföringskapacitet om 700 MW motsvarar då ca 5 mdr, vilket på detta sätt fås "gratis".

Den stora vinsten ligger dock på samhällsnivå. De skillnader i elpris som uppstår mellan elområdena pga begränsad överföring i stamnätet kan tidvis bli mycket stora - och trenden är växande i förekomst under året.

Skillnaderna i elpris mellan elområden ger sk flaskhalsintäkter till Svenska kraftnät. Dessa medel ska kunna nyttjas för att bygga bort flaskhalsarna. Under 2020 uppgick dessa intäkter till 8 mdr. Hittills i år runt 2,5 mdr. Allt detta kan dock inte tillräknas en ev reaktor.

Kostnader om 8 mdr/år och 5 mdr för elöverföring är idag inget som en investerare kan ta kredit för. Och jag menar inte att staten ska bygga kärnkraftsreaktorer.
Med detta vill jag belysa att det finns stora samhällsvärden i planerbar kraft.

Under en period om 10-20 år motsvarar dessa värden sannolikt hela investeringskostnaden för en ny reaktor. Om nätnyttan i någon mån skulle återspeglas i elpriset, skulle kalkylen för planerbar kraft se helt annorlunda ut.

Lägg även till marknadsbaserad ersättning för stödtjänster som nu utreds ger det sannolikt ytterligare stärkt case för planerbar kraft såsom kärnkraft. svk.se/press-och-nyhe…

Slutligen, jag vill här ogärna jämföra kostnader och nyttor mellan olika kraftslag. Alla har sina för- och nackdelar, men vi vet att alla kraftslag behövs om vi ska klara en fördubblad elkonsumtion till 2045.

Men när kostnader för olika typer av kraftslag diskuteras är det viktigt att se till hela bilden: Produktion - distribution - konsumtion. Den kostnad som konsumenten exponeras för är systemkostnaden för hela kraftsystemet. Det är viktigt att just systemkostnaden optimeras!

Och ja, jag har gjort förenklingar i mitt resonemang. Men jag vill påstå att resonemanget uppfyller syftet att beskriva systemnyttor hos planerbar elproduktion på ett korrekt sätt. Trevlig helg!