Vilks var, som sagt inte en person jag kom politiskt överens med. De få samtal vi hade bottnade i just detta, att hans rondellhund avbildade profeten genom en antimuslimsk bildtradition. >
Men när en person avlidit, så är den död. Och jag kommer i alla lägen, med få undantag, önska även den det bästa då resten är upp till Gud.
Jag tror inte på att individer är det mest intressanta, jag tror inte heller att Vilks var det stora problemet. Men jag fattar kritiken och hör den. Min mening var enbart att lyfta hur en person jag tjafsat med om dessa frågor gått bort, och att det finns en sorg i det.
Finns säkert en massa islamofober som älskar tweets som dessa pga uppfyller kriterierna för en god muslim, men har inget med det att göra. Även muslimer måste kunna formulera egna tankar.
Men: jag hör kritiken, jag förstår den och håller med. Borde nog ha formulerat det bättre.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
TRÅD. Noterar att det finns föreställningar om att jag backat från tweeten om Vilks. Det har jag inte, den finns kvar att läsa. Däremot förstod jag kritiken om att Vilks konst också fått konsekvenser för muslimer. Det är en kritik jag delar, och skrivit om mkt.
Rondellhunden anspelade på antimuslimska föreställningar. Det var ej avbildandet som i första hand var problemet, men sättet den gjordes det på och i vilken tid. Vilks är inte den första att avbilda, det har gjorts av konstnärer världen över, i olika tider och sammanhang.
Han valde dock att göra denna avbildning i denna stil. Något som förde tankarna till bilden av hundturken, en stereotyp som förr spreds av kristna kyrkan i Europa, i syfte att demonisera muslimer. Dessutom deltog han med jämna mellanrum i högerextrema sammanhang.
Såg #opinionlive ang slöjförbud på barn. Och känner återigen att det är som att samtalet saknar typ basic feministisk teori? 1) Att hävda, helt kontextlöst, att slöjan är sexualiserande i sig skapar en falsk diskussion som snarare sätter käppar i hjulet >
Att kvinnors (och flickors) kroppar sexualiseras och är ett politiskt slagfält är en grundläggande feministisk utgångspunkt. Det finns därmed inga s.k. neutrala, apolitiska plagg för kvinnor (för att kropparna som bär plaggen inte betraktas vara det). >
> Därmed blir också samtalet om sexualisering i relation till plagg vi bär ett ständigt pågående samtal. Att slöjan är en del av det samtalet ser jag som oproblematiskt. Att slöjan däremot pekas ut som något särskilt misogynt är däremot oerhört provocerande, och falskt. >