Här i Svartöberget i Luleå bygger vi nu ett pilotvätgaslager som en del av Hybrit-initiativet. Vattenfall, SSAB och LKAB ska testa hur vi kan lagra vätgas som ska användas i tillverkningen av järnsvamp. Följ med ner i en studiebesökstråd!
Pilotlagret ska bli på 100 kubikmeter, bara en tusendel av vad en riktig anläggning kan hamna på, men det räcker för att testa tekniken. Vi hade pressträff idag, därav nyfikna journalister i bild!
I det här rummet ska en ståltank placeras och sedan gjutas in i betong, så den kan motstå trycket från vätgasen. Det behövs, för trycket ska bli 250 bar (det är mycket). Vitsen med det är att gasen tar mindre plats då, när den komprimeras.
På med hjälmen och spänn fast hakremmen, för nu ska vi under jord och studera själva grunden för LKAB:s verksamhet! Det har blivit hög tid för tråden om brytningsmetoder.
Jag tänkte fokusera mest på LKAB:s brytning, och den är relativt ung i gruvsammanhang. Vi grundades 1890 och då hade brytningstekniken ganska nyligt tagit stora steg framåt. Men låt oss ändå kika lite kort längre bak i tiden.
Det finns tecken på utvinning av rödockra från hematit för 40.000 år sen i Ngwenyagruvan i Swaziland, som därför anses vara världens äldsta. Utvinningen vid det som skulle komma att heta Falu koppargruva kan ha startats under 700-talet. Det är också ganska längesen.
Detta är ett mycket märkligt resonemang. Hybrit-stålet är inte grönt för att svensk fossilfri el i stället borde ersätta andra länders kolenergi? Det är falsk matematik, vi måste göra både och. BÅDE sänka stålindustrins utsläpp OCH ersätta fossila bränslen inom andra sektorer!
Här debattartikeln som SvD citerar. Pinsamt nog har forskarna valt fel siffra. De tror de 55 TWh vi beräknar elhovet till bara ska sänka CO₂-utsläpp på ca 5 mton. Rätt siffra är 35 mton, när LKAB ställt om. Det motsvarar 2/3 av hela Sveriges utsläpp. nationalekonomi.se/sites/default/…
Gällivare bjuder på sitt vackraste höstväder. Så många fina miljöer här, häng med på en liten bildvisning.
På kort promenad- eller joggavstånd från centrum finns badplatsen Sandviken med maffig vy mot stadsfjället Dundret (som har utmärkt alpin skidåkning vintertid).
Tar man strandpromenaden åt andra hållet längs Vassaraälven passerar man bland annat Ettöreskyrkan, byggd 1747-1754. Namnet kommer av att alla hushåll i Sverige fick betala ett öre årligen i fyra år för att bekosta bygget!
Jag har tidigare trådat om rennäringen och hur LKAB håller samråd med samebyar. Jag har också skrivit om att LKAB begår misstag ibland. Nu vill jag (tyvärr) kombinera dessa två ämnen i en tråd.
Mellan Kiruna och Svappavaara ligger gruvan Mertainen. Den anlades efter en långdragen tillståndsprocess men togs aldrig i bruk. Marknaden hann förändras, och den lades därför i malpåse 2016. Nu ska vi driva den i ett halvår för att bygga upp ett rågodslager.
📷: Stefan Emmoth
Vi tror att gruvan så småningom kommer att tas i full produktion, men innan dess måste vi se att järnmalmen därifrån går att använda i produkter som fungerar på dagens marknad. Under tiden kan vi använda rågods från Mertainen och blanda ut i malm från våra andra gruvor.
Hur var det nu under andra världskriget, stämmer det att Nazityskland fick järnmalm från LKAB? Ja, det gör det. Men faktum är också att leveranserna minskade under kriget jämfört med åren innan. Låt oss titta på detta i en tråd.
LKAB:s historia under kriget är förknippad med den neutralitets- och handelspolitik som Sverige förde, men jag tänker inte analysera eller recensera den närmare, utan försöka redovisa hur bolaget agerade och hur det egentligen låg till med järnmalmsleveranserna.
Tyskland hade köpt järnmalm och järn från Sverige långt innan Hitler tog makten. Mycket långt, vi snackar medeltid. Järnet kom då från gruvorna i Bergslagen, dessutom var koppar från Falun en viktig exportvara.