Thread by @CarlBerglof

Svk kommenterar Ei:s besked om förlängd tillsyn och att Svk inte uppfyller kraven. Nedan kommer några kommentarer från min sida.👇
[Varning: det är lite torftigt i början av tråden🙄, men blir lättsammare mot slutet😉]
svk.se/press-och-nyhe…

När man läser Svk:s kommentar förstår man bättre de svårigheter som finns i att utläsa kravet i Elmarknadsförordningen. Svk har också beskrivit detta under ett webbinarium tidigare under hösten.

@svenskakraftnat skriver att utvärderingen av regeln är utmanande eftersom det förutsätter en koordinerad kapacitetsberäkning i Norden. Det har vi inte idag. Alternativet är att metoden Flowbased är implementerad, vilket vi inte heller har idag.

Det är dessa två alternativ som artikel 16.8 i Elmarknadsförordningen är uppbyggd kring. Oavsett metodik anges dock att max 30% får användas som säkerhetsmarginal mm.

Ett problem är således att ingen av dessa två metodiker tillämpas i Sverige idag. Därmed blir det också luddigt om ACER:s metodik för hur 70%-regeln ska tillämpas är relevant för den period för vilket tillsynen gäller, dvs dagens förhållanden.

I dag används i Sverige en metod med nettoöverföringskapacitet (NTC). Detta täcks också av 70%-regeln enligt Elmarknadsförordningen, men nämns endast i en preamble/syftningsartikel. Det bridrar givetvis till otydlighet kring vad som faktiskt gäller för rådande förhållanden.

En viktig del av den här tillsynen bör därför vara att klargöra hur 70%-regeln ska tillämpas idag och fram till att en ny kapacitetsberäkningsmetod har anammats. Att, som @svenskakraftnat, peka på framtida förhållanden räcker inte när det är förhållandena idag som granskas, IMO.

Det är mot denna bakgrund @ndamsgaard korrekt påpekade igår att jag förenklade i min redogörelse:

https://twitter.com/ndamsgaard/status/1458518120365240326?s=20

Svk skriver vidare: "Svenska kraftnät måste därför sätta driftsäkerheten först." Dvs Svk måste begränsa nyttjandet av stamnätet för att förhindra stora avbrott. Det är så klart bra, men inte tillräckligt.
Jag vill här göra en liknelse med mitt huvudområde - kärnkraften.

Syftet med kärnkraftverket är att leverera el. Självklart ska det ske med hög säkerhet. Men säkerheten är en hygienfaktor som alltid måste upprätthållas. Det händer att en reaktor tillfälligt sänker effekten eller tillfälligt stängs av säkerhetsskäl,

men man arbetar kontinuerligt och förebyggande för att så stor del av tiden som möjligt köra kraftverket på högsta effekt. Alternativet vore ett misslyckande. Säkerheten tillåts aldrig bli "reglaget" som styr effekten. Operatören har hela tiden kontrollen över säkerheten.

Det Svk beskriver är en icke önskvärd situation, där driftsäkerheten (hygienfaktorn) tagit kommandot över huvudprocessen (att överföra el). Svk bör därför proaktivt säkerställa att det finns resurser tillgängliga för att återta kontrollen över huvudprocessen att överföra el.

Vad är det då som Svk behöver för att lyckas?
Svk skriver det själva i artikeln, vilket jag applåderar: 👏
"En förutsättning är dock ökad tillgång till planerbara och reglerbara resurser i södra Sverige."

Den stora frågan är då vad Svk gör för att säkra etablering av sådana resurser så att de kan genomföra sitt uppdrag som systemansvarig myndighet och samtidigt uppfylla viktiga EU-rättsliga principer, dvs lagkrav?

Se även min tidigare kommentar rörande beskedet från @ei_sverige häromdagen.

https://twitter.com/CarlBerglof/status/1458461301890502656?s=20