Ord som används om andras analys av agitatorer som anser sig veta det bästa för svenskt skogsbruk
- gravt missvisande
- samhällsfarliga
- lobbyister
- vulgäralternativ
- renodlat extremscenario
- monokulturer
- brutala
Låt oss gå igenom vad som påstås
🧵/1 svd.se/a/zE9m2q/debat…
Först förenklas. Nämns endast ett av många påbud från @EU_Commission när antal processer utmanar svenskt #skogsbruk. Och vi har inhemska rörelser som smutskastar skogsbruket -vilket inte nämns.
Istället schablon: statens & skogsnäringens konsekvensanalyser är samhällsfarliga.
/2
Magstarkt säga att virkesförsörjningen inte hotas. Närmast orwellskt - hyggesfritt är egentligen inte hyggesfritt och tillväxtminskningarna har vi tänkt bort med utvalda referenser.
Och förslagen är inga förslag.
Så invalideras seriösa analyser med några tangenttryckningar.
/3
Sedan kommer ett riktigt ekonomiskt bondfångeri. Kassaflödet från Sveaskog jämförs med kapitalförluster för mark för centralplanerad restaurering.
Nej det blir inte billigt att strypa Sveaskog, varken räknat i kapital eller samhällsekonomi. Apropå samhällsfarliga analyser.
/4
Så till debattörernas förslag. Naturligtvis vill man se ett "systemskifte av svensk skogsnäring". Återigen baserat på vad som NU kallas "EU:s långa lista" av "förslag".
Tillbakalutat berättar man hur detta ska gå till. Inte bara i skogsbruket utan även i industrin (eller?)
/5
Först lite rejäl centralplanering. För det är ju experterna som vet vad som är bäst, och sedan ska skogsägare "lockas" att vara del "av den nya helheten".
Vad som avses här är både riktigt oklart och samtidigt i någon mening vad skogspolitiken redan går ut på.
/6
"Monokulturer" av gran är en tacksam måltavla. Men det är väl inget konstigt att nästa omloppstid får en delvis annan inriktning om markägaren så önskar? Kvalificeras knappast som systemskifte. Och lite för enkelt att säga att vad hen bör vilja är "klimattåligare blandskogar"
/7
Lövandelen ökar i svenska skogar under nuvarande skogspolitik sedan 30 år. Detta är väl belagt.
Vad som avses med "måste" här är oklart, liksom om detta då är en del av det sk systemskiftet?
/8
Också så att hyggena krympt betydligt de senaste decennierna, och markberedningen har utvecklats.
Med fortsatt utveckling av precision i operativ planering blir det ännu bättre. Här slås retoriskt in en öppen dörr.
(Fö märkligt tala om "våra" hyggen map äganderätten)
/9
Halvt rätt.
Skogsvården är mycket riktigt central, inte minst för att fortsätta öka skogsproduktion och virkesförsörjning.
Varför gallring ska minskas och bestånd överhållas är mer oklara påståenden.
/10
Här kommer käpphästen om "alternativt" skogsbruk, aka hyggesfritt.
Den finska forskning som troligen avses (Pukkala) är tyvärr exempel på skogsskövling som förstör skogstillstånd och tillväxt för lång tid framåt. Det vet debattörerna. Kanske avstår man därför en referens.
/11
Ny forskning är alltid bra.
Ännu bättre vore om den styrdes mindre av dagspolitisk debatt och tog in etablerad kunskap.
En stor brist i nya programmet är att inget projekt tar sig an skaderisker i "alternativa" skogsbruksmodeller. Där finns nämligen stora osäkerheter.
/12
Sedan hyllas @EU_Commisssion's föreslagna alternativa skötsel (som ju enligt ovan inte alls är något förslag...).
Först med en generell review som saknar metodbeskrivning och avgränsning och som är mycket begränsat applicerbar på svenska förhållanden.
/13
Varpå argumenteras för fiktiva och icke-monetära värden från biodiversitet och rekreation.
Dock görs ingen notering eller referens till hur mycket dessa värden skulle öka eller minska med nämnda alternativa modeller jämfört med dagsläget.
Samhällsfarlig analys, någon?
/14
Så slås fast att "EU:s" föreslagna alternativa skötsel (som ju inte är föreslagen..) ger bättre ekonomi för skogsägaren, högre klimatnytta och bättre exportmarknader.
Ingen referens el analys naturligtvis.
Fö den enda referensen till "industriinriktningar" som nämndes ovan.
/15
För att knyta ihop snaran hänvisas till diverse värderingar av "fungerande natur". Igen saknas counterfactual. Vad gör (icke-)förslagen för skillnad i Sverige?
Hur mycket högre (el lägre) värden får vi efter det föreslagna systemskiftet?
Det får vi ingen killgissning på.
/16
Till sist.
Vi har fått ännu en inlaga av gallimattias om att det behövs ett "systemskifte" i skogsbruket, med allehanda skeva argument som kallar andra analyser för samhällsfarliga.
Det enda som går att hålla med om att det brådskar med en bred diskussion om skogen.
/17 av 17
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Så har ännu en körbärsplockad forskningspublicering fått fötter och används mer eller mindre nogräknat som propaganda mot vårt #skogsbruk i flera kanaler.
Dags därför att gå igenom vad som egentligen framkommit.
/1 🧵 agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.10…
Det handlar om en Commentary, inte en Research Article, i tidskriften "Earth's Future".
Commentary innebär att det är en notis snarare än en regelrätt och nydanande vetenskaplig analys som publicerats. Innehållet förefaller alltså inte hålla måttet för en full artikel.
/2
@Lundsuni drar ändå på i marknadsföringen, kallar det "ny studie" och skriver att "Svenska gamla skogar försvinner – kan vara minne blott om 50 år" .. "med nuvarande skövlingstakt"
Både felaktiga och taktlösa påståenden av lärosätet.
/3 forskning.se/2022/11/09/sve…
Nej, förklaringen är att utsläppen räknas vid avverkning av träden och därför inte ska dubbelräknas.
Kolbalansen mellan tillväxt, avgång och avverkning är en vital del i klimatrapporteringen.
Och Sverige går sedan många år kraftigt plus.
/2
Nej, inte därför
Oavsett om biogen el fossil CO2 sugs upp är det ett negativt utsläpp
Finessen att använda biogena utsläpp (BECCS) är att den cirkulära bioekonomin, som är viktig för omställningen, då går ÄNNU mer plus
CCS på fossilt är däremot konstgjord andning för klimatet
/3
Dels @sverkerlenas som försöker leda i bevis att ökad avverkning kan göra skogen till en utsläppskälla, baserat på en minskning av nettosänkan i årets klimatrapportering
/1
Det finns även en faktaruta i fem delar med grafik som ska understödja teserna.
Tänkte här komplettera den information som förmedlas, för att bredda perspektiven något.
/3
Så dags igen. Några forskare använder sina egna modellberäkningar hämtade från en (1) egen publicerad artikel som politiskt argument att #skogsbruk i Sverige bör strypas.
Inte riktigt så som forskning förväntas bidra till samhällets övervägningar. /1
Det skulle bli förfärligt många och spretiga debattartiklar om enskilda modelleringar av forskare som anser sig ha sett ljuset ska marknadsföras såsom grund för stora och avgörande politiska beslut.
Ett katastrofalt kackalorum i det offentliga rummet. /2
Nämnda modellberäkningar har fö kritiserats kraftigt inom den vetenskapliga diskussionen av ledande internationella skogsforskare för tveksamma antaganden och metoder: /3
Det blir mer och mer uppenbart att @svtvetenskap aktivt missbrukar sitt public service förtroende genom faktafel och missvisande gestaltning. I det 4e avsnittet av "Slaget om skogen" läggs i denna anda stor vikt vid en hårt kritiserad artikel i @Nature. /1
Artikeln påstår att avverkningarna i Sverige ökat kraftigt de senaste åren. Den har blivit vederlagd av såväl vetenskap som myndigheter, men används ändå i politiska syften, särskilt på #EU nivå där kommisionär @VSinkevicius och många andra fortsatt struntar i opassande kritik./2
Vill därför dela en presentation från ett @KSLA_Academy seminarium där vi problematiserade att utvalda forskningsrapporter används i politiska syften, just map denna artikel. /3