Lär @michellgronlund som pratat med IFN:s ledning. Att "ta fram nytt material" är inte riktigt forskning kanske. Men av någon sorts händelse presenterades ändå två rapporter om IES och Kunskapsskolan ändå som del i ett "nytt forskningsprojekt" när de lanserades.
När rapporterna publicerades stod inget alls om finansiär och när jag ställde frågan i höstas försvann plötsligt den där texten om forskningsprojektet helt...
Efter ett tag återkom texten, och nu framgick det att IES och Kunskapsskolan finansierat. Det korrigerades då också i själva rapporterna. Mina frågor om hur IFN använder sin kategori med Policy Papers förblev dock obesvarade.
Varför har IFN:s avdelning för Policy papers utvecklats till ett av Sveriges främsta forum för publikationer till marknadsskolans försvar? Av totalt 22 policy papers sedan 2015 handlar hela 10 (!) om skolan. Sju av dessa skrivna av Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren.
Lars Leijonborg från Friskolornas Riksförbund på DN Debatt idag är påfallande defensiv jämfört med hur det brukar låta. Jag läser en pressad ordförande som vill mildra verkningarna av förslag han vet kommer. Hans text förtjänar några kommentarer. -> dn.se/debatt/friskol…
Leijonborg inleder med påståendet att "Friskolorna har fler elever med icke-svensk bakgrund än de kommunala skolorna"
Det stämmer att i hela grundskolan gäller siffrorna 27 resp 26 procent utländska bakgrund för friskolor resp kommunala (2019). Skolsegregationen handlar dock ->
inte primärt om det utan om föräldrarnas utbildningsbakgrund. Utländsk bakgrund är trubbigt här. I gruppen finns både barn till ingenjörer på Ericsson och flyktingar från långvariga krigshärdar. Hur ser det då ut med utbildningsbakgrund? ->
1. Academedia har en annan profil än IES och framförallt lägre status. De drabbas därför av kösystemet på ett likartat sätt som kommunerna, dvs det blir svårt att planera. På det sättet naturligt att de har en annan uppfattning än IES om samordnat skolval.
2. Förslaget om samarbete mellan kommunala och fristående skolor vore naturligt i ett system där kommunen var huvudman för och handlade upp fristående skolor. Ett sådant system vill i alla fall inte friskolornas riksförbund ha. I dagens system är det faktiskt verklighetsfrämmande
Alla som provat att vara bara lite skeptiska till halleluja-stämningen runt digitaliseringen av offentlig verksamhet kommer känna igen sig i @FiaEwald essä hos @DagensArena. Den är dessutom en riktig läsfest! -> dagensarena.se/essa/diskvalif…
"Kravet på att vara villkorslöst positiv till allt som sker i digitaliseringens namn är centralt i denna subkultur."
->
"Den närmast maoistiska utvecklingen, fast med marknadsekonomiska incitament, där tusen blommor tillåts blomma ger motsatsen till system, en mängd inkompatibla och illa fungerande lösningar. "
->
Läs @peraltenberg tråd här . Rimliga frågor att ställa. Jag tror att det handlar om mer än lögnerna och det negativa kampanjandet. Det handlar också om pengar, orättvisor (upplevda och faktiska) som skapar grogrunden för budskap och splittring, samt svagt ansvarsutkrävande.
Några rader om varför jag tycker att det här är rasande naivt av DN. Bra att de pekar på att det finns företag som utnyttjar regelverken, men det stämmer inte att företagen agerar som barn. Företagen agerar rationellt utifrån vinstintresse. -> dn.se/ledare/valfard…
DN vill ha branschöverenskommelser om etiska regler och lyfter fram mediebranschen som ett föredöme. Att kalla jämförelsen för äpplen och päron är långtifrån tillräckligt ->
Mediernas etiska regler handlar om det publicistiska. När det gäller det kommersiella följer de samma lagar som andra. De konkurrerar *stenhårt* och agerar på en *riktig marknad* med annonsköpare och prenumeranter som betalar med egna pengar. Så är det inte i välfärden. ->
I helgen skrev @pwolodarski en krönika i DN om det orimliga i att listan med företag som fått stöd till korttidspermittering inte är offentlig. Det är en viktig fråga för både skola och vård. Utan offentlighet kan vi inte veta om privata välfärdsföretag skott sig på pandemin. ->
Igår stod följande att läsa på SvD:s börssidor som ansåg Academedias aktie köpvärd. Det offentliga - vi tillsammans - har betalat som vanligt, men har leverantörerna också levererat? Det vet vi inte. ->
En snarlik situation finns när det gäller vården. Flera regioner gick in och lovade vårdcentraler som stod utan patienter samma intäkter som de hade haft innan corona. Har de samtidigt kunnat använda statliga pengar för korttidspermittering? Vi får inte veta? ->