Några rader om varför jag tycker att det här är rasande naivt av DN. Bra att de pekar på att det finns företag som utnyttjar regelverken, men det stämmer inte att företagen agerar som barn. Företagen agerar rationellt utifrån vinstintresse. -> dn.se/ledare/valfard…
DN vill ha branschöverenskommelser om etiska regler och lyfter fram mediebranschen som ett föredöme. Att kalla jämförelsen för äpplen och päron är långtifrån tillräckligt ->
Mediernas etiska regler handlar om det publicistiska. När det gäller det kommersiella följer de samma lagar som andra. De konkurrerar *stenhårt* och agerar på en *riktig marknad* med annonsköpare och prenumeranter som betalar med egna pengar. Så är det inte i välfärden. ->
Missnöjda annonsköpare kan bryta kontraktet. Sluta handla. Det kan vi inte i skolan. Där har köparen - det allmänna, vi tillsammans - inte ens någon möjlighet att säga upp köpeavtalet eftersom det inte finns något. ->
Inga policydokument i världen har hittills säkrat likvärdig tillgång till skolbibliotek. Det som behövs är inte etiska överenskommelser utan styrning som definierar vad ett skolbibliotek är. ->
Att ett vårdcentral etablerar sig så att de maximerar sina intäkter är faktiskt inte konstigare än att Max bygger nytt bredvid ett framgångsrikt McDonalds. Det är grundläggande marknadslogik som jag trodde DN hade koll på. ->
DN oroar sig för att alternativet är ökade kontroller. Det har nämligen varit det politiska svaret snart sagt varje problem i skolan, vare sig det gällt betygsinflation eller terrorfinansiering. ->
Med kombinationen av etableringsfrihet, vinstincitament och *oerhört* fria tyglar är kontroller nämligen allt som återstår. Om inte politiken drar in friheten för företagen och styr upp verksamheten. Utvecklingen i vårt skolsystem är ett lysande exempel på det.->
DN:s förhoppning om att skolföretag ska ha "allmänintresset i fokus" är naiv på Bildt-och-Ask-nivå. Företag kommer fokusera på vinst. I Internationella Engelska skolans löfte till aktieägarna står det inget om allmänintresse. Där står det om rörelsemarginal och utdelning. ->
Förhoppningar om etiska regler och självsanering är i bästa fall en återvändsgränd, i sämsta ännu ett sätt att fördröja nödvändiga åtgärder. Det som behövs är styrning, stopp för möjligheterna att skumma grädden, åtgärder som gör branschen mindre lukrativ. ->
När det gäller skolan är Åstrands likvärdighetsutredning en bra start. IES protesterar redan högljutt mot att inte få använda kötid och hantera sin egen kö. De vet att det hotar lönsamheten. Tror DN verkligen att etiska regler skulle hjälpa? ->
Tack till dig som läst ända hit. Kontakt din lokala politiker, någon du röstat på, oavsett nivå, och påminn om hur viktigt det är med likvärdig skola och vård efter behov. Det krävs mer tryck underifrån för att förmå riksdagen att ändra systemen.
TCO:s tidning @Arbetsvarlden har också skrivit och dammar av det gamla fp-skällsordet snällism.
I helgen skrev @pwolodarski en krönika i DN om det orimliga i att listan med företag som fått stöd till korttidspermittering inte är offentlig. Det är en viktig fråga för både skola och vård. Utan offentlighet kan vi inte veta om privata välfärdsföretag skott sig på pandemin. ->
Igår stod följande att läsa på SvD:s börssidor som ansåg Academedias aktie köpvärd. Det offentliga - vi tillsammans - har betalat som vanligt, men har leverantörerna också levererat? Det vet vi inte. ->
En snarlik situation finns när det gäller vården. Flera regioner gick in och lovade vårdcentraler som stod utan patienter samma intäkter som de hade haft innan corona. Har de samtidigt kunnat använda statliga pengar för korttidspermittering? Vi får inte veta? ->
I veckan har frågan om hur rektorer "tar referenser" på elever fått stor uppmärksamhet. Stort tack till @rektor_linnea! Politikens yrvakna reaktioner på detta provocerar. Problemet är känt och redan för 7 år sedan rådde bred enighet om att ändra på detta. Ändå hände *ingenting*->
Vi backar till 2013. Uppdrag granskning använde dold kamera och visade hur friskolor valde bort studiesvaga och "stökiga" elever med argumentet "vi har fullt", men ordnade plats för elever med toppbetyg. Kryddat med lite rasism var det också. ->sverigesradio.se/sida/artikel.a…
Reaktionerna var starka. Alla - från @jsjostedt till @bjorklundjan och även @friskola dåvarande @claesnyberg - var upprörda. Utbildningsminister Björklund skulle "diskutera detta med Skolinspektionen för att se hur man kan bli mer offensiv". -> svt.se/nyheter/inrike…
I söndags krävde några välfärdsföretagare i den här artikeln - komplett med referens till Berlinmuren för säkerhets skull - att #etableringsfrihet skulle införas i hela välfärden. -> dn.se/debatt/stryp-i…
"Genom statliga eller kommunala bidrag får skolverksamheten ta del av miljontals kronor i offentliga medel vilket på sikt kan bidra till ytterligare radikalisering och tillväxt i extremistmiljöerna."
->
Det blir äldreomsorg och Stockholm i Agenda ikväll. Det kommer handla om vems fel det är, men kom ihåg att oavsett vilken fingerpekare som vinner diskussionen finns två skäl till brist på både arbetsvillkor och skyddsutrustning: budget och LOV. ->
-> Snåla budgetar under en lång följd av år har gjort att hemtjänsten och äldreomsorg pressats allt hårdare. Den som tror att det är bara är i gigekonomin människor utnyttjas med otrygga anställningar och appar som övervakar på minutnivå har inte provat modern hemtjänst. ->
-> LOV -lagen om valfrihetssystem - är egentligen en lag om etableringsfrihet, dvs det är företagen som står i fokus och inte brukarna. I fel politikers händer har lagen styrt äldreomsorgen till företagens fördel, på bekostnad av personal och äldre. ->
Nu får vi snabbt mer kunskap om RUT-avdraget. Bilden som framträder är en annan än den som branschens företrädare gärna visar upp. I förra veckan kom en rapport från Myndigheten för tillväxtanalys. Några highlights:
"Under perioden 2010–2015 beräknas rutreformen ha bidragit till mellan 7 700 och 9 300 fler arbetstillfällen" ,skriver myndigheten. Jämför det med den ofta citerade siffran 30000 från Almega.
Jämfört med andra arbetsmarknadsåtgärder ser RUT-avdraget inte särskilt effektivt ut. Myndigheten för tillväxtanalys beräknar kostnaden för RUT-jobb till "uppskattningsvis mellan 1,6 och 2,3 miljoner kronor". (Och ROT-avdraget är mycket dyrare än så.)
Det finns en hel del empiri om vilka effekter #vårdval har fått i primärvården. Mycket vore vunnet om fler kunde diskutera utifrån den. Här är några highlights från Riskrevisionens rapport 2014:
"Av de drygt 8 500 geografiska områden som undersökts har drygt 320 områden (med cirka
285 000 personer) gått från att inte ha någon vårdcentral alls i sin närhet till att ha minst en."
Och det låter ju bra. men RR skriver också:
"Av de drygt 8 500 geografiska områden som undersökts har knappt 200 områden (med drygt 260 000 personer) färre vårdcentraler i sin närhet idag än före vårdvalsreformens genomförande."
Nu frågar vi oss förstås vilka områden, eller hur?