Thread by @johanenfeldt

Lars Leijonborg från Friskolornas Riksförbund på DN Debatt idag är påfallande defensiv jämfört med hur det brukar låta. Jag läser en pressad ordförande som vill mildra verkningarna av förslag han vet kommer. Hans text förtjänar några kommentarer. ->
dn.se/debatt/friskol…

Leijonborg inleder med påståendet att "Friskolorna har fler elever med icke-svensk bakgrund än de kommunala skolorna"

Det stämmer att i hela grundskolan gäller siffrorna 27 resp 26 procent utländska bakgrund för friskolor resp kommunala (2019). Skolsegregationen handlar dock ->

inte primärt om det utan om föräldrarnas utbildningsbakgrund. Utländsk bakgrund är trubbigt här. I gruppen finns både barn till ingenjörer på Ericsson och flyktingar från långvariga krigshärdar. Hur ser det då ut med utbildningsbakgrund? ->

I friskolor har i snitt 70 procent av eleverna minst en förälder med eftergymnasial utbildning. I kommunala skolor är det bara 58 procent. Det är en stor skillnad som Friskolornas Riksförbund och lars Leijonborg aldrig nämner. Det vore annars en bra början på en saklig debatt. ->

Leijonborg skriver att friskolor når bättre resultat. Tyvärr redovisar han inte hur han mäter. Flera studier visar att också att betygssättningen är mer generös, vilket snedvrider konkurrensen till vidare studier. Mer om det i inlägget nedan: -> johanenfeldt.se/skola/friskolo…

Leijonborg fortsätter med att skriva att personalen trivs bättre i friskolor. Det baseras på en väldigt selektiv siffra i en rapport beställd av hans egen organisation. Den finns länkad och kommenterad här. -> johanenfeldt.se/skola/friskolo…

Samma undersökning som visar något högre trivsel i friskolor visar för övrigt att en större andel lärare i kommunala skolor upplever sitt arbete som meningsfullt. 83 procent i kommunala skolor mot 72 i fristående. Den siffran brukar inte Leijonborg kommentera. ->

Vinsterna ursäktar han med att de är små, bara 3,5 %. Han bortser från att IES lovat sina aktieägare 8 % i rörelsemarginal i flera år. Målet har också uppnåtts. Academedia har samma mål. Skäms Leijonborg lite över så höga skattefinansierade marginaler? Han nämner dem aldrig. ->

Leijonborg har rätt i att några förslag från Friskolekommittén (som han var ordförande i) har införts, men han missar ett av de viktigaste: Offentlighetsprincipen har fortfarande inte införts och nu har han själv backat om den. ->

Leijonborgs förslag 1 handlar om obligatoriskt skolval. Hur det ska funka om platserna till de mest populära skolorna redan är upptagna av de som stått i kö förklarar han inte. Jag tror att friskolorna kommer att få släppa detta. Kö och obl. skolval är svårt att få ihop. ->

Leijonborgs förslag 2 handlar om utredningens förslag om samordnat skolval. Bra att friskolorna nu är för att ta bort sin egen möjlighet att själva sköta urvalet. Han säger nej till utredningens förslag om hur det ska ske, men anger inget alternativ. Det är bådar gott. ->

Leinoborgs punkt 3 är den gamla godingen om bättre information. Så länge Friskolorna slåss för att kötid ska finnas kvar som urvalskriterium och så länge #offentlighetsprincipen inte gäller är detta knappast något som ger effekt. Leijonborg har i alla fall inte visat det. ->

Att Leijonborg tycker det är slöseri att bygga upp en gemensam organisation på regional nivå för antagning och urval men samtidigt vill ha en nationell (!) tjänst för information om skolvalet är mer än lovligt inkonsekvent. Folk väljer inte grundskola över hela landet. ->

Leijonborg tycker att debatten är dålig och lyfter ett påstående om "oreglerad vinst". Jag ser inte det så ofta. När jag skrev till honom i Aftonbladet nämnde jag "skattefinansierad vinst". Ingen säger emot det. Leijonborg valde ändå att inte svara. ->
aftonbladet.se/kultur/a/866p1…

Leijonborg skriver att forskning om "skolval, friskolor och skolsegregation är starkt politiserad och polariserad". Återigen visar han inte några källor. De rapporter som hans egen sida hänvisat till har visat sig beställda av friskoleförespråkare. -> johanenfeldt.se/skola/flera-ok…

I den internationella forskningen råder stark konsensus om segregerande effekter av skolval. Den som vill mildra segregationen måste helt enkelt förhålla sig till sådan forskning. Flera lästips till Leijonborg i @jonasvlachos text här: ->skolaochsamhalle.se/flode/skolpoli…

Leijonborg hänvisar till Dany Kessel och länkar till en text där Dany faktiskt ger Åstrandutredningen rätt på centrala punkter vad gäller skolvalet. I en rapport från Danys företag Mitt Skolval står att "Kötid gynnar särskilt barn som har systemsmarta föräldrar". ->

Bra att veta att skolforskaren Dany Kessel också driver företag inom området skolval. Företagets policydokument (som jag citerade ur) finns här: mittskolval.se/documents/ett_…

Leijonborg är noga med att inte påstås något felaktigt om vad Åstrandutredningen föreslår, men använder det försåtliga " I förlängningen ligger bussning" som han sedan kallar "tvångsbussning". Det är oärligt, vilseledande och desperat. ->

Kom ihåg att utredningen förespråkar lottning *endast* mellan de som sökt en viss skola och när platserna inte räcker till. Med 100 sökande till 80 platser blir det 20 som inte får plats. Oavsett urval med lott eller kötid. Detta kallar Leijonborg "principiellt betänkligt".->

Leijonborg kan egentligen det här. Han var högskoleminister i många år. Till högskolan lottar vi när det finns flera sökande med lika meriter. Han gjorde inget för att ändra det. Och kom ihåg att två tioåringar alltid har lika meriter för att börja i åk 4. De är 10 år. ->

Flera borgerliga politiker har på senare tid stött utredningsförslaget om att friskolor ska ha lite lägre ersättning än kommunala skolor. Detta nämns inte alls av Leijonborg idag. Inga protester mot sänkt ersättning. Det bådar gott. ->

Tack till dig som läst hit. För att riksdagen ska våga fatta beslut behövs tryck underifrån. Hör av dig till dina lokala politiker och din lokala riksdagsledamot. Sänkt ersättning, offentlighetsprincip och rättvis antagning är tre viktiga steg för en mer likvärdig skola.