Tweet

Ridefixer

4 Mar, 28 tweets, 6 min read

Mot bakgrund av senaste rapporterna beträffande att Åklagarmyndigheten går på knäna och behöver förstärkning tänkte jag behandla detta ämne som på sikt hotar rättssäkerheten. En tråd som framförallt riktar sig till våra förtroendevalda. Häng med! ->(1/27)

gp.se/nyheter/sverig…

Varning för jättetråd som förmodligen hade lämpat sig bättre i annat format/på annan plattform, men det är denna kanal jag har.

Hursomhelst, det handlar om lön och arbetsbelastning.
(2/27)
->

Jag vill inleda med att jag är ytterst medveten om att man måste vara ödmjuk över en statlig anställning i dessa tider när många är arbetslösa. Jag vill inte att det ska uppfattas som gnäll, en åklagare tjänar bra i jämförelse med många yrken, -> (3/27)

kontexten här är att jämföra med andra juristyrken och peka på problematik.

Till skillnad från Norge, Danmark och Finland har Sverige ett krav på att den som önskar bli åklagare behöver vara tingsmeriterad, dvs genomfört 1,5-2 år specialtjänst på tingsrätt eller -> (4/27)

förvaltningsrätt. För att få dessa platser behöver du ha bra betyg, uppskattningsvis tillhöra de ca översta 30 % av examinerade juriststudenterna.

För att bli ordinarie kammaråklagare i Sverige behöver du i snitt alltså först 2 år notarietjänstgöring, vilket -> (5/27)

efterföljs av 9 mån åklagaraspirant, därefter 2 år som assistentåklagare. Det tar alltså nästan 5 år för en jurist att bli kammaråklagare.

I förhållande till Danmark, Norge och Finland har vi högst utbildningskrav på åklagarna, mest antal brott och lägst lön.

-> (6/27)

Lönefrågan då. Ingångslönen för en kammaråklagare är f n 43 500 kr. När du är aspirant och assistentåklagare har du lön efter en fastställd lönetrappa, när du blir kammaråklagare tillämpas individuell lönesättning som styrs av en pottilldelning. -> (7/27)

Säg att potten är 40 000 kr och det är 40 åklagare så blir snittet 1 000 kr.

Det finns särskilda tjänster för erfarna kammaråklagare som kallas senior kammaråklagare, tidigare specialist. Tidigare var kravet att man skulle ha arbetat minst 3 år som kå innan man kunde -> (8/27)

ansöka en sådan tjänst, men det är numera ändrat till 5 år, i syfte att försöka motivera ändrad lön. Dessa tjänster finns bara i ett visst antal, dvs att alla kå blir inte per automatik seniora efter 5 år.

Längden för att bli senior åklagare ligger på samma nivå som -> (9/27)

domare, en senior åklagare har dock ca 10 000 kr lägre lön än en domare.

Varför tar jag upp detta? Jo, för att det håller på att utvecklas en svårighet likt Polismyndigheten att behålla erfaren personal.

(10/27)
->

Kammaråklagarna utgör "grundstyrkan" av personalen på våra allmänna kammare och har hand om merparten av brott såsom rån, våldtäkter, skjutningar, utpressningar osv.

De seniora åklagarna ska företrädesvis ha de allra svåraste och uppmärksammade fallen,

-> (11/27)

men i.o.m. att de inte är många och nedtyngda fördelas dessa även på vanliga kammaråklagare.

Nyanställda är inte allmän åklagare förrän de blir kammaråklagare. De får således inte ta alla ärenden eller fatta alla beslut.

->(12/27)

Det tar alltså nästan 3 år från det man anställer någon till denne fullt ut kan hantera kammarens ärenden.

I takt med att ärendena flödar in blir arbetstrycket allt hårdare. Framförallt storstadsregionerna har svårt att behålla kammaråklagare. Varför?

-> (13/27)

Om du har ett hårt arbetstryck, din tjänst medför att du är utsatt (sekretesskyddade uppgifter osv) och din löneutveckling haltar i jämförelse med andra statliga juristtjänster - Varför ska du vara kvar?

-> (14/27)

Om du tjänar samma lön på Skatteverket utan att vara utsatt och behagligt arbetsklimat, varför ska du vara kvar?

Om du tjänar 10 000-20 000 kr mer på att vara kommunjurist, varför ska du vara kvar?

"Men Ridefixer, lönen är inte allt" - nej, absolut inte, -> (15/27)

och ingen påstår att vi ska vara Sveriges bäst betalda jurister, men lönen ska vara konkurrenskraftig i förhållande till andra statliga/kommunala tjänster, för det är ett otroligt krävande jobb.

I takt med den nya generationens jurister, som vet att de är duktiga -> (16/27)

och förväntar sig mer av sin arbetsgivare, då kan man inte köra på enligt gammal modell att folk stannar på en arbetsplats till pensionen. Det fungerar inte heller att ersätta rutinerat folk med nyanställda.

Det blir en ond spiral, eftersom varje kammaråklagare som -> (17/27)

slutar medför än mer högre arbetstryck på de som är kvar. Ju högre arbetstryck, desto sämre blir kvaliteten på utredningarna, eftersom man helt enkelt inte har tid, eller så tar ärenden med frihetsberövade som ska prioriteras all tid, -> (18/27)

vilket gör att icke frihetsberövade ärenden blir liggande.

Eller i klartext: när kompetensen försvinner i takt med skjutningar ökar så kommer färre och färre erfarna personer hantera alla skjutningar och prioritera ner exv sexualbrott och brott i nära relation som -> (19/27)

Inte är frihetsberövade. Dvs majoriteten av dessa brott.

När arbetstrycket blir än mer högre så slutar även de som är nöjda med lönen men som inte accepterar arbetsbördan, och trycket blir ännu högre.

Den typen av brott som har ökat handläggs primärt av kammaråklagare ->(20/27)

och kan inte hanteras av nyanställda direkt. Därför är det otroligt viktigt att man bibehåller kompetensen. Det är viktigt att vi är en erfaren kår rustade att möta det ökade trycket och inte enbart ha en stor nyanställning av aspiranter.
(21/27)
->

Det blir även en förlustaffär för staten om kammaråklagare slutar tidigt, eftersom varje åklagare kostar ca 250 000 kr att utbilda, en utbildning som är nödvändig för att upprätthålla en hög kompetens.

En särskild insats likt polisen där lönerna lyftes vore välkommet. -> (22/27)

Problematiken gäller främst våra allmänna kammare, eftersom alla specialistkammare (som riksenheten mot org. och int. brottslighet/miljö- och arbetsmiljömål, EBM, osv) har motsvarande seniora åklagare. De åklagare som inte slutar inom myndigheten söker sig alltså dit.

->(23/27)

I den senaste medarbetarenkäten uppgav 30% att de sökt annat arbete. 35 % är nöjda med lönen.

Jag befarar att det blir svårt att för ÅM att nå målet om 1 200 åklagare om inte kompetensen bibehålls och att utredningar kommer lida. (24/27)

Vad vill jag då ha sagt med denna långa tråd? Jo, att lönefrågan uppmärksammas av förtroendevalda och allt inte landar i en magisk tro att "anställer vi x antal personer så löses allt", man måste arbeta med en helhetsbild och likt polisen jobba aktivt med att bibehålla ->(25/27)

erfaren personal, där lönefrågan utan tvekan är den viktigaste punkten, eftersom det kan hota rättssäkerheten.

Med det sagt vill jag understryka att jag hoppas alla jurister och notarier överväger åklagaryrket som kärriärsval, otroligt givande, spännande och viktigt! -> (26/27)

Förhoppningen är att ovan kan lösas och att politikerna anser att ÅM är värd löneprioritering i den svåra sits som budgetplanering är, där även domstolarna går på knäna utan mer medel.