Ok. Då kör vi lite #eltwitter om laddning av elfordon. Jag har fått många frågor, tack för det. Vi betar av dem eftersom. Men vi börjar med basic. Häng med, nu blir det #elbilsladdning
En ren elbil drivs ju av batterier. Alla batterier går på likström, plus och minus, inga konstigheter. Men för att ladda batterier från ett vägguttag krävs att likström omvandlas till växelström. Det sker genom en omriktare som sitter installerad i elbilen.
Det krävs en hel del ström för att ladda en elbil. I en vanlig bostad finns som mest 25A att tillgå. Det är den maximala ström som ledningarna in till huset normalt är dimensionerade för. Men ofta är huvudsäkringarna i huset bara 16A.
16 Ampere innebär att det, teoretiskt, går att ladda elbilen med 11 kilowatt om man använder alla 3 faserna. Men problemet är att då finns ingen ström kvar till nåt annat i bostaden. Laddar man elbilen och startar elspisen eller bastun så löser säkringen ut för överlast.
Därför måste alltid en laddningsstation i hemmet kompletteras med en lastbalanseringsenhet. Det är en grunka som mäter den inkommande strömmens storlek, jämför den med säkringsstorleken, pratar med elbilens laddare och reglerar laddningsströmmen så att inte säkringen löser.
Om man laddar elbilen och startar bastun kommer alltså strömmen till elbilen att sänkas så att inte strömmen går i hemmet. Ingen märker något, förutom att det upplevs som att bilen laddas långsammare.
En elbil laddas med som mest cirka16 Ampere. Ett vanligt uttag är märkt med 10/16 Ampere. Varför säger såna som jag att det inte är någon bra ide' att ladda elbilen i ett vanligt vägguttag eller motorvärmaruttag?
Jo, de vanliga uttag vi har överallt är konstruerade efter en produktstandard som säger att de ska tåla 16 Ampere i 60 minuter, utan att bli för varma. De testas med 22 Ampere i 60 min, sedan får de svalna i 3 timmar innan de testas med 22 Ampere i 60 min till.
Detta är fullt tillräckligt för det allra mesta vi tar oss för i ett hushåll. Men det duger inte för laddning av en elbil, som ligger och drar 10-16 Ampere i kanske 10-12 timmar över natten, dag efter dag.
Den sortens belastning kommer att få uttaget att krokna och till slut överhettas. Det finns bostäder som brunnit upp på grund av det. Det kan ta 3 år. Men till slut fjuttar uttaget eld.
Därför ska man inte ladda elbilen i ett vanligt uttag hemma. Det man ska ha är en laddbox "mode3/typ2". Vad är det för nåt? Jo, laddning av elfordon är reglerat i ett EU-direktiv som fastslår och standardiserar hur uttagen ska se ut.
"Mode" reglerar hur sladden ska vara utformad. Mode 1 är en vanlig skarvsladd mellan elbilen och vägguttaget. Det duger möjligtvis åt elcykeln eller gräsklipparen.
Mode 2 är sladden som normalt följer med elbilen när man köper den. Det är en speciell elbilsanslutning (mer om den strax) i ena änden och en vanlig stickpropp i den andra. Dessutom sitter det en klump på sladden. Klumpen innehåller skyddsutrustning och lite sånt.
Mode 3 är en elbilsladdarsladd med riktiga elbilsanslutningar i bägge ändarna. Mode 4 är snabbladdning med likström.
Typerna då? De beskriver hur anslutningsdonen ska se ut. Det finns 4 stycken typer enligt EU-direktivet.
Typ 2 och combo är de som gäller inom EU för elbilsladdning. Mode 3/typ 2 innebär alltså en sladd med typ 2 i bägge ändar. Combo är en typ 2 med en extra anslutning för likströmsladdning. Det femte, schuko, är en vanligt stickpropp.
Typ 2 ansluts alltid till särskilda laddningsstationer. De passar ingen annanstans. En laddningsstation är alltid försedd med skyddsmekanismer som skyddar både bilen och resten av elanläggningen. Det är även den som snackar med lastbalanseringen.
Alltså. Äger du en elbil ska du kosta på en riktig laddningsstation också. Den ska anslutas med en egen kabel till gruppcentralen och ofta en datakabel till routern.
Har du ett combouttag kan du ladda bilen med likström i särskilda snabbladdningsstationer, eller "superchargers". Där skjuter man in upp till 400 A likström in i bilen. Då laddar man en elbil på några minuter.
Så. Det var första delen av elbilsskolan. Tack för ordet.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Okej. Vi kör en tråd till i elbristskolan. Idag ska vi reda ut detta med varför industrier inte alltid får bygga ut pga ”elbrist”. fplus.se/elbrist-stoppa…#eltwitter
Sveriges elnät är sedan 1902 uppdelat i ett antal så kallade koncessionsområden. Inom ett koncessionsområde har ett företag monopol på elnätet. Nätföretaget, som det kallas, äger elnätet. Det är deras egendom och har varit det länge.
I södra Sverige är dessutom de flesta nätföretagen privata företag. Inget konstigt med det. Inom sitt koncessionsområde kan nätföretaget bygga ut sitt nät som de behagar. Om en abonnent vill bygga ett hus, en skola eller en fabrik är nätföretaget skyldigt att ansluta det.
För att förstå sammanhangen måste vi ta det från början. Som vanligt handlar det till slut om EU. I grunden handlar EU om att på en mängd olika sätt integrera de olika länderna med varandra så att ingen EU-land kan starta ett krig mot ett annat.
Handel med el över gränserna är ett av sätten. Tidigare kunde ett land, till exempel Sverige, köra sitt eget race och bygga kraftproduktion, elnät etc för enbart sin egen nytta. Ett land med billig och god inhemsk produktionen kunde bokstavligen svälta ut ett annat.
Det här är en ohederlig text, publicerad i syfte att vissla på hundarna som avskyr både Löfven och Tegnell. I den här tråden ska jag förklara varför. Häng med.
Varför säger personer som Tegnell och Löfven "Det har hela tiden varit vårt mål att trycka ner smittan så mycket som möjligt." när det upplevs av vissa som att de inte gör det?
Egentligen är det väldigt enkelt. Det är grundläggande policyanalys och vetenskapsteori. Om man vill lösa ett problem, bygga en bil eller ett kärnkraftverk så säker som möjligt, minimera skadorna av en pandemi som vi inte hade något vaccin till eller något annat -->
Samtidigt som Janina mördades tjänstgjorde Gustaf Ekström i waffen-SS som frivillig. 45 år senare var han en av grundarna till @sdriks Ytterligare 32 år senare anser @moderaterna och @kdriks att det är ”oproblematiskt” att samarbeta med dem.
Tråkigt detta med att SCA Ortviken lägger ner pappersbruket. Ortviken är en av Norrlands största förbrukare av el. Vill ni veta varför? #eltwitter
Ortviken är ju ett pappersbruk som tillverkar tidningspapper. Pappersmassan som används för den produktionen tillverkas genom så kallad TMP-teknik. ”Thermo-Mechanical Pulp”. Den tekniken går ut på att träflis pressas genom mekaniska kvarnar så att den finfördelas till massa.
Massan bleks sedan innan den blir till papper. Tekniken lämpar sig väl för papperskvaliteter med kort livslängd, typ dagstidningar. Vill man ha papper med högre kvalitet för typ förpackningar och kontorspapper används sulfatprocessen.
Okej. Mkt kärnkraft i flödet nu. Dags för del 5 i Fredriks elbristskola. Hur får man el ur ett kärnkraftverk. Dags för #eltwitter Häng med!
Om ni läst mina tidigare trådar kanske ni minns de olika kraftverkstyperna vi har i Sverige?
Vattenkraft - Vattnets rörelseenergi sätter snurr på vattenturbiner kopplade till stora generatorer. Stort vridmoment, urstarkt. Tyvärr enbart tillgänglig i större vattendrag
Kraftvärme - Man använder någon energikälla för att koka vatten till ånga som sedan sätter snurr på ångturbiner kopplade till generatorer. Kan dimensioneras efter behovet, låg verkningsgrad, underhållskrävande.