"Myten om Olof Palme är en hjältemyt" slår Flam fast på s. 33. Flam tar sedan (ss. 33–34) upp Lord Raglan och dennes checklista med 22 vanliga punkter som ofta förekommer i de kända hjältemyterna. Det utlovas att Palmes hjältemyt skall gås igenom och checkas av mot Raglans skala.
Notera att Flam aldrig definierar vad i hjältemyten om Palme består. För att analysen skall ha något värde alls så måste Flam förstås först förklara hur den myt han analyserar ser ut. Det räcker inte med att påstå att en hjältemyt vuxit fram kring Palme. Det måste först bevisas.
Det som är så urbota korkat i Flams analys är förstås att Lord Raglans 22 punkter inte är metaforer eller analogier. De är tänkta att bokstavligt återfinnas i hjältemyter. Detta innebär att de INTE kan appliceras på verkliga händelser. Ty verkliga händelser är ju inte myter.
De är istället myternas raka motsats. Det faktum att någon råkat födas av ex en drottning som aldrig haft sex innan hon blev gravid (hur nu detta skulle kunna fastställas) kan alltså inte räknas som en bekräftelse av Punkt 1 i Raglans skala: hjältens mor är en kunglig oskuld.
Ändå är det precis detta som Flam gör. Som @bjrrn1 redan påpekat så utgår Flam från en tillbakaöversättning till svenska av den danska undertiteln på Henrik Berggrens Palme-biografi, vilken då blir "Aristokraten som blev socialist". Den titeln "sammanfattar myten om Palme", säger
Flam (s. 39). Vilken jävla myt? Menar Flam att Palme inte föddes i en aristokratisk familj och att han inte blev socialist? Vad i detta är myt? Flam håller fram det faktum att Palme växte upp på Östermalm, "'den exklusiva stadsdelen'", vilket han menar motsvarar Punkt 4 "Omstän-
digheterna kring hans födsel är ovanliga". *syrsor* Han tvingas sedan erkänna att Palmes pappa kanske inte var en kung (men väl VD för ett försäkringsbolag) men han listar ändå detta som en träff av Punkt 2 i Raglans skala. Hans mamma var heller inte kunglig oskuld, men kom från
"en fin familj" och därmed träffar det Punkt 1 i Flams verklighetsfrånvända analys (s. 40). Sedan är det dags för Palme att "kallas till äventyret", vilket sägs motsvara Punkt 10. Detta är galet på flera sätt. Dels baseras det på att Palme senare sagt att han ville ägna sig åt
politik efter att ha sett Ernst Wigforss debattera. Dels pga att Punkt 10 inte talar om något äventyr. Den lyder (även enligt Flam, s. 34): "När han når mandom återvänder han till sitt framtida kungadöme". *syrsor* Palme gjorde snabb karriär inom SAP och blev 1963 Erlander "mest
betrodda statsråd" (s. 42). Det menar Flam motsvarar Punkt 11: "Efter segern mot kungen, och/eller jätten, draken eller vilddjuret". *syrsor* Så här fortsätter det. Flam påstår att när Palme blir statsminister 1969 så motsvarar det Punkt 14 "en tid härskar han utan problem". Här
menar Flam dock förmodligen Punkt 13: "han blir kung". Palme behöll denna post tills 1976, vilket sägs träffa Punkt 15: "föreskriver lagar", vilket ju inte är vad en statsminister gör, och lider valförlust, vilket han menar är Punkt 16: "förlorar senare gudarnas och/eller sina
undersåtars gunst". *syrsor* Mordet på Palme blir Punkt 18 (s. 44): "går en mystisk död till mötes". Återigen: detta är ju inte mytologiskt. Det är fakta att mördaren är okänd. Minnesplaketten i gatan är sedan Punkt 22: "Han har en eller flera heliga platser (uppkallade/e efter
sig)". Raglan anger dock denna punkt som "He has one or more holy sepulchres." Flam har alltså dels tagit sig friheter med översättningen här; dels bortsett från att korsningen Sveavägen/Olof Palmes gata inte är en helig plats i någon reell bemärkelse för någon enda person. Men i
Flams universum spelar fakta ingen roll. Det enda som är viktigt är att Flams narrativ verkar rimligt för HONOM. Palme får således inte mindre än 11 poäng på Raglans hjältemytskala, konstaterar Flam (s. 44). *syrsor* Ridå.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
