Alla granskningar tycks visa allvarliga problem med Ranstorps publikationer. Hans Twitter är ett rasistiskt haveri. Ändå är han medias kelgris. Om någon inte producerat mer än EN kollegialt granskad artikel de senaste 7 åren (på vilken man dessutom aftonbladet.se/kultur/a/VqJ27…
bara står som medförfattare) så bör man inte kalla sig forskare längre. Forskning är nämligen ett hantverk. Det är en färdighet som är en färskvara. Man måste utföra det ofta för att bli bra på det. Om du inte utövar din färdighet blir den inte bättre. Din förmåga blir tvärtom
sämre över tid. Om någon som kallade sig ”våtrumsspecialist” kom till dig och sa sig vilja renovera ditt badrum, men samtidigt sade att hen bara utfört ETT våtrumsarbete på 7 år, så skulle du göra klokt i att dra öronen åt dig. Våtrumscertifieringar måste dessutom förnyas var
5:e år, annars anses man inte behörig längre. Till och med ordningsvakter måste gå en kurs var tredje år för att förnya sitt förordnande. Men en ”terrorexpert” kan alltså sitta på sin kammare – förlåt, ett svenskt UNIVERSITET – i sju år och bara producera EN granskad forsknings-
artikel, och ändå ha mage att vilja bli titulerad både ”expert” och ”forskare”. Hur Ranstorp lyckades bli docent i statsvetenskap 2005 på de meriterna är en gåta. FHS egen presentation av Ranstorp är helt sanslös: ”För att bli terrorexpert krävs mer än forskning på kammaren”,
får vi veta. fhs.se/arkiv/berattel… För det är andra forskare, de som producerar flera kollegialt granskade publikationer per år, som sitter på kammaren och rullar tummarna. Ranstorp är istället FHS egen Indiana Jones. Precis som Dr. Jones så produceras ingen forskning för peer
review, men i gengäld undervisar han när han inte är ute och räddar världen. ”Mellan aktion och akademi”: man tror nästan att det är en parodi. Men NÅGON forskning på kammaren kanske vi ändå kan kräva även av någon som fått Israel att dra sig ut ur Libanon? Några vederhäftiga
källor i de rapporter som
visserligen inte granskas kollegialt, men som ändå produceras och ges ett stort sanningsanspråk, bör vi väl kunna få oss till livs (utan att de förstörs av universitetet)? Ranstorp arbetar ju trots allt på en offentligt finansierad institution.
visserligen inte granskas kollegialt, men som ändå produceras och ges ett stort sanningsanspråk, bör vi väl kunna få oss till livs (utan att de förstörs av universitetet)? Ranstorp arbetar ju trots allt på en offentligt finansierad institution.
Ranstorps referee-granskade titlar återfinns här: fhs.diva-portal.org/smash/resultLi… Det handlar alltså om endast TRE artiklar sedan 2007; en 2011, en 2013 och en 2020. Och bara EN av dessa (2013) är Ranstorp huvudförfattare till. Den artikeln är dessutom bara fem sidor lång.
Artikeln från 2020 är heller inte någon forskningsartikel, trots att referee-granskningen kan få en att tro det. Det är en översiktsartikel som sammanfattar den akademiska litteraturen, dvs vad andra har skrivit om ämnet. Det samma gäller faktiskt artikeln från 2011 också. Även
det är en litteraturgenomgång. Inget eget empiriskt material i någon av de TRE granskade artiklar Ranstorp lyckats producera på ett decennium alltså. 🤷♂️ Vi får gå tillbaka till 2007 för att hitta en granskad artikel där Ranstorp inkluderat någon analys av egen empiri. Och då
består empirin helt enkelt av tidningsartiklar. Ranstorp är heller inte ensam författare till den. Artikeln innan dess publicerades 2005. Den handlar om Al Qa’ida och är tre sidor kort. Det samma gäller artikeln innan denna, från 2004, vilken också publicerats i samma tidskrift:
RUSI Journal. RUSI står för Royal United Services Institute och är enligt dem själva ”the world's oldest independent think tank on international defence and security.” rusi.org Dess ”självständghet” kan dock diskuteras. Det är en brittisk think tank med starka
band till både brittiska försvarsmakten & kungahuset. I vilket fall är det inte något gediget empiriskt material som presenteras på dessa sammanlagt sex sidor i de två artiklarna. Som historiker kan man, om Ranstorp är representativ för ämnet, inte annat än avundas dem som
sysslar med ”terrorismstudier”. Det är nu ännu mer förvånande att Ranstorp under dessa omständigheter inte har publicerat åtminstone 3-4 kollegialt granskade publikationer per år. Man ska kanske i ljuset av detta dock inte förvånas över att det är skralt med verklig empirisk
substans i Ranstorps icke-granskade rapporter (förutsatt att kritiken av dessa är vederhäftig): han tycks helt enkelt inte vara van vid att hantera och analysera stora mängder empiri/källor. Det ska bli spännande att se om svenska journalister någon gång skall börja ifrågasätta
lämpligheten i att gång på gång behandla någon med så liten förankring i vetenskapen som ”forskare”. Ranstorp tycks sedan snart 20 år istället i huvudsak verka som opinionsbildare och lobbyist. Han bedriver politik och tjänar på att medier som SVT inte gör sitt jobb ordentligt.
...och till den som nu undrar varför jag inte pingar in @MagnusRanstorp i tråden: Ranstorp har redan visat att han inte vill bli kritiskt ifrågasatt här på Twitter. Han har så klart redan blockat mig för länge sedan efter att jag uttryckte kritik mot någon av hans tweets 🤷♂️ 
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
