Här kommer en uppföljning om tågurspårningen på Malmbanan. Nu är röjningen av de havererade malmvagnarna igång! Nedan en tråd med bilder från platsen och actionfilm på tunga grävmaskiner som bollar vrak mellan sig.
Här är tråden från igår med bakgrund samt bilder av läget innan bärgningen hade tagit fart:
Sent igår kväll, efter klockan 22, startade röjningen av de trasiga vagnar som legat ihoptryckta mot varandra. Under natten plockades tio vagnar bort från banvallen.
Utredarna från Statens haverikommission är närvarande och styr delvis röjningen. De söker spår i form av rälsbitar och delar från vagnarna som kan ge ledtrådar till olycksorsaken.
Ledtrådar!
Innan vagnarna dras loss från varandra får de skickliga maskinförarna sila massorna från banvall och malmlast för att utredarna ska hitta lösa bitar. Allt ligger hårt packat av krafterna från kraschen.
Nu tar vi en paus från haveriplatsens sorgliga förstörelse och njuter av skönheten hos en spårgående grävlastare i solnedgången.
Tillbaka till allvaret. Majoriteten av vagnarna är som synes mycket skadade. Så snart järnvägen är lagad och trafiken igång ska de forslas bort på lastbil. Högsta prio är att laga spåret, så därför får vagnvraken vänta tills den tillfälliga skogsvägen är ledig.
Här kommer actionfilm! Grävmaskinerna rullar tillsammans bort vagnarna en efter en.
De staplas prydligt vid sidan av banvallen. Ordning och reda råder.
Så här ser insidan på en vagnskorg ut. En havererad vagnskorg alltså.
Och så här ser bottenluckorna under en malmvagn ut. Dem ser man sällan från denna vy. Kanske kan det glädja någon modellrallare?
Pausnjutning igen: LKAB:s bärgningsstyrkas hjälpvagnar i solnedgången.
Alla bilder och filmer i tråden är tagna av mig och fria att använda. Ange ”Foto: Anders Lindberg, LKAB” vid eventuell publicering.
Arbetet fortsätter i natt och imorgon. På eftermiddagen idag var hälften av de 38 vagnarna bortplockade. Skänk en tanke åt dem som kämpar på platsen, vare sig de jobbar åt Trafikverket, LKAB, entreprenörer eller haverikommission. Tack vare dem är trafiken snart igång!
Slut tråd.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Jag vet att ni undrar hur det går, så idag åkte jag ut till haveriplatsen för det urspårade malmtåget. Här kommer en exklusiv rapport i trådform. Många bilder!
Först lite basfakta. Malmbanan är 50 mil lång och förbinder våra gruvor i Malmfälten med hamnarna i Luleå och Narvik. Vi kör i snitt 10 fulla tåg Kiruna/Svappavaara-Narvik och 5 fulla tåg Malmberget-Luleå per dygn. Det är enkelspår, med mötesplatser. Vi vill ha dubbelspår.
Ett malmtåg består av ett IORE dubbellok, världens starkaste ellok som väger 360 ton, och 68 malmvagnar (byggda av Kiruna Wagon) som lastar 100 ton styck. Ett helt tågsätt väger över 8000 ton!
När LKAB pratar om digitalisering och framtidens gruvteknik, vad menar vi då? Järnmalmen som ska tas upp från en kilometer eller två under jord går ju inte att ladda upp till ytan bara man har tillräckligt bra wifi-uppkoppling. Här en tråd om sånt där med data – och robothundar!
Den här tunga och energikrävande verksamheten betyder att digitalisering och automation kan ge väldigt stora vinster, såväl för arbetsmiljö och produktionseffektivitet som minskat underhåll och energibesparingar. Här om någonstans är det bra om robotarna tar över!
Ja, alltså, vi vill ju att robotarna jobbar åt oss, inte uppnår självmedvetande och tar över. Men ni fattar, när det ska sprängas loss, lastas och transporteras enorma volymer berg på stora djup är det fiffigt om maskiner som kan snacka med varandra gör jobbet.
LKAB ska börja göra koldioxidfri järnsvamp, men ännu är det järnmalmspellets som gäller. Vi har anledning att vara stolta över dem och hur de produceras också. Dags därför för en tråd om pellets, och en makalös maskin: grate-kiln-verket i Svappavaara från 1969!
📷: Börje Rönnberg
Så vitt vi vet är det världens äldsta pelletsverk av typen grate-kiln som fortfarande är i drift. Konstruktionen är i grunden densamma, men det har hänt väldigt mycket med prestandan under de 52 år som gått. Både vad gäller kapaciteten och påverkan på klimat och miljö.
LKAB bryter ju järnmalm. Det är järn och syre i kemisk förening, som våra kunder stålbolagen smälter och reducerar bort syret ifrån så de får råjärn som de sen kan göra stål av. Under många år sålde LKAB malmen som den var, i stycken. Det kallas just styckemalm.
Ni vet hur Cementa fick sin ansökan om fortsatt kalkbrytning avvisad? Och ni kanske sett hur Kaunis Iron utanför Pajala fick höra att deras miljötillståndsansökan var för bristfällig – och samtidigt för omfattande. Nu är det LKAB:s tur att drabbas av ett märkligt beslut. Tråd:
Mark- och miljödomstolen har avvisat vår ansökan för utökad verksamhet i Kiruna, som vi jobbat med sen 2014. Anledningen? Vi har inte separat kallat ”särskilt berörda”, speciellt husägare med bergvärme, till samråd. De fick samma inbjudan till samråd som alla andra. Det dög inte.
Ja, det är sant. Domstolen avvisar ansökan som lämnades in 2018, som gäller en ökning av brytningen från 30 till 37 miljoner ton råmalm, för att vi inte specifikt kallat tex husägare med bergvärme till samråd. De kunde lämna synpunkter som alla Kirunabor, men det räckte inte.
Jojo, jag ser er kivas om kärnkraft eller inte kärnkraft. Nu är det snart helg, så låt oss titta på något lite mindre kontroversiellt som alla kan tycka är intressant. Här kommer därför en tråd om gruvbrytning med hjälp av ATOMBOMBER!!!
Detta udda ämne snubblade jag över när jag läste LKAB-tidningen nr 2, 1967. Där finns återgivet ett föredrag av professorn och bergsingenjören vid KTH Ingvar Janelid (1914-1982), som hölls vid Svenska Gruvföreningens årssammanträde 25 november 1966.
Svenska Gruvföreningen, det är vad vår branschförening @Svemin_mining hette fram till 2004. Och hör här: föregångaren till Svenska Gruvföreningen hette Gruvbyrån! Alltså tänk det visitkortet!? ”Anders Lindberg, Gruvbyrån”.
Nå. Var var vi? Just det, atombomber i gruvan!
Här i Svartöberget i Luleå bygger vi nu ett pilotvätgaslager som en del av Hybrit-initiativet. Vattenfall, SSAB och LKAB ska testa hur vi kan lagra vätgas som ska användas i tillverkningen av järnsvamp. Följ med ner i en studiebesökstråd!
Pilotlagret ska bli på 100 kubikmeter, bara en tusendel av vad en riktig anläggning kan hamna på, men det räcker för att testa tekniken. Vi hade pressträff idag, därav nyfikna journalister i bild!
I det här rummet ska en ståltank placeras och sedan gjutas in i betong, så den kan motstå trycket från vätgasen. Det behövs, för trycket ska bli 250 bar (det är mycket). Vitsen med det är att gasen tar mindre plats då, när den komprimeras.