Jag såg ett falskt konto i Charlotte Kallas namn. Det var inte markerat som parodi, men bion hade länk till en humorpodd. Den ena upphovsmakaren hade retweetat fejkkontot. Jag tog det som bekräftelse på att han låg bakom. Men han har nu nekat, så jag raderar. Fejkkontot avstängt.
Det var fel av mig att peka ut de två upphovsmakarna utan att ha mer på fötterna. Någon annan kan ju ha länkat till deras podd för att ge dem skulden, och den ena upphovsmakaren kan ha retweetat i tron att det verkligen var Charlotte Kalla.
Nu ser jag att poddmakaren som på en fråga från mig igår nekade till att ha skapat det falska Charlotte Kalla-kontot, som många trodde var riktigt, gjorde exakt samma sak 2015…
Vissa tycker det är jättekul med parodi, och det får man tycka. Men enligt Twitters regler ska parodikonton märkas tydligt. Många trodde igår att det var Kallas riktiga konto. Vilket det alltså inte var. help.twitter.com/en/rules-and-p…
Och nej, att bara lägga in en förkortad och därmed maskerad länk till sin humorpodd i bion räcker inte som markering för att man skapat ett parodikonto.
Twitter är mycket tydliga med detta:
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Jag ser försvarsengagerades frustration över hur det säkerhetspolitiska hotet inte tas på allvar i alla läger. Jag delar den frustrationen.
Jag ser miljöengagerades frustration över hur klimathotet inte tas på allvar i alla läger. Jag delar den också.
Tråd om försvar och klimat:
Jag tycker mig se att de två åsikterna ganska sällan sammanfaller på individnivå. Vanligtvis dominerar oro för försvarsläget eller oro för klimatläget. Jag generaliserar lite här, men de två grupperna uttrycker ofta skepsis mot varandras ståndpunkter om vad som är viktigast.
Försvarsvänner: Klimatfrågan ÄR akut, allvarlig och ett hot mot vårt samhälle. Om vi inte åtgärdar den kommer den att påverka våra liv negativt. Kraftigt negativt. Höjda havsnivåer, extremare väder, politisk oro, livsmedelskris och klimatflyktingvågor liknande ingenting vi sett.
Idag presenterar LKAB de senaste prospekteringsresultaten. Det ser väldigt bra ut, mineraltillgångarna ökar kraftigt. Det är svårt att känna riktig glädje, med kriget i Ukraina. Men, våra fyndigheter gör det möjligt att minska beroendet av Ryssland, tex för gödsel. Här en tråd.
Vi är uppe i hela 4 miljarder ton i mineralreserver och mineraltillgångar som vi har hittat genom aktivt prospekteringsarbete. Som jämförelse: sedan LKAB grundades 1890 har vi brutit drygt 2 miljarder ton järnmalm. Pressmeddelandet: lkab.com/sv/nyhetsrum/p…
Vi har hittat mer mineraltillgångar vid alla våra gruvor; Svappavaara, Malmberget och Kiruna. I Kiruna betyder det att dagens huvudnivå på 1365 meters djup kan användas fram till 2046. Och det finns mer malm ännu djupare. Dessutom är fyndigheten Per Geijer norr om stan stor.
LKAB:s vinst för 2021 blev svindlande 26,9 miljarder kronor. Vad fan… ursäkta, jag menar: Vad faderullan får ni egentligen för pengarna, ni som äger LKAB? Låt oss titta på detta i en tråd.
”Alla pengar försvinner till Stockholm!” Så muttras det ibland här i norr. Men stämmer det? Nja, vi ska ta en koll i bokslutet för år 2021 var LKAB:s pengar tog vägen.
Det finns en gammal myt att det är pengar från LKAB som bekostat tunnelbanan i Stockholm. Eller myt, allt hänger ju ihop, så visst har statens inkomster från Malmfälten gjort det möjligt att satsa på välfärd och infrastruktur i hela landet. Varsågoda för tunnelbanan, då!
Laevas sameby vill avlysa sitt fjällområde, där renarna vistas, från så kallad heliski. Det beror på att det svåra snöläget spärrar betet i skogslandet, så renarna inte kan vara där som de brukar så här års. Se nyhet nedan. Här en liten tråd om detta. svt.se/nyheter/lokalt…
Renarnas bete är låst i skogarna på grund av att snön tinat och frusit flera gånger. Snön är stenhård och renarna förlorar mer energi än de får när de gräver efter mat. Därför håller Laevas kvar de flesta renarna i det högalpina området. Där är också tufft, men lite bättre ändå.
Det här är för övrigt något som blir allt vanligare på grund av klimatförändringarna. Vädret växlar mer, temperaturen går upp och ner oftare. Renskötare berättar att generationers kunskap om bästa betet på olika platser vid vissa årstider inte gäller längre.
Nu ska vi titta på en av byggklossarna i Norrbottens teknologiska megasystem, vattenkraftverket i Porjus! Varför det byggdes och hur det byggdes. Följ med ner i en lång industrihistorietråd.
📷: Ludvig Wästfelt
Vi börjar med en stunds begrundan över hur fallen i Porjus såg ut innan kraftverket byggdes. Ja, det finns utrymme i bröstet för såväl ingenjörsglädje och stolthet över vattenkraftens betydelse, som sorg över den natur som förändrats.
📷: Borg Mesch
Jag har tidigare trådat om hela det teknologiska megasystemet i Norrbotten: