Liksom mycket annat med jultomten kommer namnen på hans renar och deras antal ifrån dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten. Image
I dikten från 1823 skriver Moore (om det nu var han):

"Now! Dasher, now! Dancer, now! Prancer, and Vixen,
On! Comet, on! Cupid, on! Dunder and Blixem;" Image
Bara två år senare (1825) sprrds dikten på bl.a. almanackor och den sista renen byter då namn från Blixem till Blixen

"Now! Dasher, now! Dancer, now! Prancer, and vixen,
On! Comet, on! Cupid, on! Dunder and Blixen;" Image
År 1837 publiceras en något förändrad version av dikten:

Now, Dasher ! now, Dancer ! now, Prancer ! now, Vixen !
On ! Comet, on ! Cupid, on ! Donder and Blixen

Som synes har även den näst sista renen Dunder bytt namn, till Donder. Förmodligen för uttalets skull Image
När Clement Clarke Moore 1844 gav ut samlingen ”Poems” hade namnen på de två sista renarna återigen ändrats något:

‘Now, Dasher ! now, Dancer ! now, Prancer and Vixen !
On ! Comet, on ! Cupid, on ! Dunder and Blitzen" Image
År 1900 ändrades de sista namnen igen, nu i An American Anthology, 1787-1900. Där publicerades Edmund Clarence Stedman Moores dikt och nu hette renarna:

"Now Dasher! now Dancer! now, Prancer and Vixen!
On, Comet! on, Cupid! on, Donder and Blitzen!" Image
De åtta renarnas namn var alltså Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donder och Blitzen. Någon gång ändrades näst sista renens namn till Donner. Som Snopes skriver:

"How and when ‘Donder’ made the transition to ‘Donner’ remains a mystery."
snopes.com/fact-check/the…
Dock är namnen ”Donner och Blitzen” bättre efter som det är tyska för ”Åska och Blixt”. Nu är Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donner och Blitzen de etablerade namnen på tomtens renar. Och det är dessa som förekommer bl.a. i inslaget I jultomtens verkstad. Image
Det finns lite olika svenska översättningar, bla denna av Thomas Sjösvärd. Där får renarna heta Stjärna, Nalla, Atja, Svansa, Naiti, Tassa, Valko och Dansa. ImageImage

• • •

Missing some Tweet in this thread? You can try to force a refresh
 

Keep Current with Svenska högtider och vanor

Svenska högtider och vanor Profile picture

Stay in touch and get notified when new unrolls are available from this author!

Read all threads

This Thread may be Removed Anytime!

PDF

Twitter may remove this content at anytime! Save it as PDF for later use!

Try unrolling a thread yourself!

how to unroll video
  1. Follow @ThreadReaderApp to mention us!

  2. From a Twitter thread mention us with a keyword "unroll"
@threadreaderapp unroll

Practice here first or read more on our help page!

More from @hogtider_vanor

24 Dec
Dags att äta!
Första tallriken. Image
Andra tallriken Image
Read 4 tweets
24 Dec
Att försöka reda ut julens ursprung kan tyckas vara ett döfött projekt redan från början eftersom det egentligen är en alldeles för stor fråga att svara på. Det är ju nämligen inte så enkelt att man kan säga att det finns en anledning till varför vi firar jul. Image
Väldigt förenklat kan man säga att svenskt julfirande har tusenåriga rötter och i grunden handlar om en fest när året är som mörkast. Detta julfirande har sedan genom seklerna influerats av olika strömningar, t.ex. kristendomen, nationalromantiken och amerikaniseringen. Image
Om vi börjar med det forntida och hedniska så vet vi att människor i alla tider högtidlighållit tidpunkter kopplade till solen – vårdagjämningen, sommarsolståndet, höstdagjämningen och inte minst vintersolståndet då natten är som mörkast. Image
Read 20 tweets
24 Dec
Här får ni några meningslösa fakta som ni kan slänga i ansiktet på er familj när ni kollar på Kalle Anka klockan 15.00 i eftermiddag.

1. Första gången programmet sändes så hetta det ”God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl.”. Image
2. Det första året så sändes programmet kl. 16.00. Och fram till 1976 varierade starttiden, vissa år började programmet 14.40 och viss år 14.25. Image
3. Ett av de inslag som faktiskt varit med varje julafton (om än i lite olika format) är "I jultomtens verkstad". Även om resten av programmet började sändas i färg tidigare sp var första gången som ”I jultomtens verkstad” sändes i färg på julafton 1978. Image
Read 34 tweets
23 Dec
Att klä hemmet med gröna kvistar (eller att ”maja”) är en tradition som går långt tillbaka i tiden i Sverige. Vid påsk smyckade man med påskris, vid midsommar klädde man en majstång och kring jul hade man granar av olika slag utomhus. Image
Barrträd ansågs förr hålla övernaturligt borta och då julnatten var en natt då många sådana var i rörelse fanns det goda skäl att barrträd på gården. Seden finns belagd sedan medeltiden i Sverige. Dock har den inget (eller åtminstone mycket lite) med vår moderna julgran att göra. Image
Så här beskrivs julstängerna eller julruskorna från 1600-talet:
"Julstängerna sattes upp utanför huset, parvis vid gårdsporten eller vid husets dörr, en enstaka eller flera stycken lutade mot varandra i konisk form. /../ Julstången skulle sättas upp på julafton senast klockan 12" Image
Read 8 tweets
23 Dec
Den 23 december innebär ofta ett sista ryck i julstöket. En tradition som förknippas med dagen före julafton är att TV visar en uppersittarkväll som vakar in julen.

Första gången som en sådan uppesittarkväll visades dagen före julafton var 23 december 1964. Image
"[Programmet kommer] enligt producenten rymma ”julesnö, hårda och mjuka paket samt en eller två tomtar”. Medverkande i underhållningen blir bl.a. sångerska Sonya Hedenbratt samt skådespelarna Maria Hörnelius, John Harrysson och Hans Wigren, samtliga från Göteborgs stadsteater." Image
Året därefter (1965) sände TV programmet Medan andra pyntar som lovades vara ”julunderhållning för stressade familjefäder”. Nästa gång det blir någon form av uppesittarkväll är 1968 då ”Hejsan grabbar, är ni klara….” sändes dagen före julafton. Det kallades för en ”sittoppkväll” Image
Read 8 tweets
21 Jun
Idag är det "annandag midsommar" (som det aldrig har hetat). Midsommardagen var fram till 1953 också Johannes döparens dag, en dag som numera ligger 24 juni (gamla midsommardagen).
När midsommar 1953 flyttades hamnade midsommardagen istället alltid på en lördag.
Inom Svenska kyrkan har det funnits en konflikt hur man skulle hantera midsommardagen. Å ena sidan Johannes döparen, å andra sidan "lovsången till Skaparen och glädjen över naturens skönhet och rikedom [som] intagit en /../dominerande plats, därtill med bred folklig förankring."
Detta löste man först på kyrkomötet 2002. Flera remissinstanser menade att midsommardagen (lördagen) skulle vigas skapelsetemat och att dagen efter midsommardagen (söndagen) skulle firas till minne av Johannes döparen.
Read 6 tweets

Did Thread Reader help you today?

Support us! We are indie developers!


This site is made by just two indie developers on a laptop doing marketing, support and development! Read more about the story.

Become a Premium Member ($3/month or $30/year) and get exclusive features!

Become Premium

Too expensive? Make a small donation by buying us coffee ($5) or help with server cost ($10)

Donate via Paypal Become our Patreon

Thank you for your support!

Follow Us on Twitter!