Den 23 december innebär ofta ett sista ryck i julstöket. En tradition som förknippas med dagen före julafton är att TV visar en uppersittarkväll som vakar in julen.
Första gången som en sådan uppesittarkväll visades dagen före julafton var 23 december 1964.
"[Programmet kommer] enligt producenten rymma ”julesnö, hårda och mjuka paket samt en eller två tomtar”. Medverkande i underhållningen blir bl.a. sångerska Sonya Hedenbratt samt skådespelarna Maria Hörnelius, John Harrysson och Hans Wigren, samtliga från Göteborgs stadsteater."
Året därefter (1965) sände TV programmet Medan andra pyntar som lovades vara ”julunderhållning för stressade familjefäder”. Nästa gång det blir någon form av uppesittarkväll är 1968 då ”Hejsan grabbar, är ni klara….” sändes dagen före julafton. Det kallades för en ”sittoppkväll”
När TV2 kom 1969 sände båda kanalerna någon form av uppesittarkväll – i ettan var det Tomtar på loftet med Olof Thunberg och Björn Gustafsson och i tvåan var det Upptittarkväll till ni domnar kl. 21.45-22.30.
Under hela 1970-talet, förutom 1978, sändes det olika typer av uppesittarkvällar dagen före julafton, t.ex. nedanstående med Janne Carlsson 1979.
Under 1980-talet var det olika från år till år om SVT sände någon uppesittarkväll. Ofta var det något populärt program som fick fungera som uppesittarkväll ex. Hylands hörna 1981. År 1990 sände TV3 sin första uppesittarkväll med Robert Aschberg.
Under början av 1990-talet hade alla de stora kanalerna sina egna uppesittarkvällar. I TV2 var det 1992-1994 Ingvar Oldsberg som hade julstuga, i TV3 nämnde Robert Aschberg till 1996.
I TV4 började Leif ”Loket” Olsson med uppesittarkväll 1993 vilket sedan blev Bingolotto från 1995. I slutet av 1990-talet var det bara Bingolottos uppesittarkväll nu med Lasse Kronér som fortfarande sändes dagen före julafton.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Att försöka reda ut julens ursprung kan tyckas vara ett döfött projekt redan från början eftersom det egentligen är en alldeles för stor fråga att svara på. Det är ju nämligen inte så enkelt att man kan säga att det finns en anledning till varför vi firar jul.
Väldigt förenklat kan man säga att svenskt julfirande har tusenåriga rötter och i grunden handlar om en fest när året är som mörkast. Detta julfirande har sedan genom seklerna influerats av olika strömningar, t.ex. kristendomen, nationalromantiken och amerikaniseringen.
Om vi börjar med det forntida och hedniska så vet vi att människor i alla tider högtidlighållit tidpunkter kopplade till solen – vårdagjämningen, sommarsolståndet, höstdagjämningen och inte minst vintersolståndet då natten är som mörkast.
Här får ni några meningslösa fakta som ni kan slänga i ansiktet på er familj när ni kollar på Kalle Anka klockan 15.00 i eftermiddag.
1. Första gången programmet sändes så hetta det ”God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl.”.
2. Det första året så sändes programmet kl. 16.00. Och fram till 1976 varierade starttiden, vissa år började programmet 14.40 och viss år 14.25.
3. Ett av de inslag som faktiskt varit med varje julafton (om än i lite olika format) är "I jultomtens verkstad". Även om resten av programmet började sändas i färg tidigare sp var första gången som ”I jultomtens verkstad” sändes i färg på julafton 1978.
Att klä hemmet med gröna kvistar (eller att ”maja”) är en tradition som går långt tillbaka i tiden i Sverige. Vid påsk smyckade man med påskris, vid midsommar klädde man en majstång och kring jul hade man granar av olika slag utomhus.
Barrträd ansågs förr hålla övernaturligt borta och då julnatten var en natt då många sådana var i rörelse fanns det goda skäl att barrträd på gården. Seden finns belagd sedan medeltiden i Sverige. Dock har den inget (eller åtminstone mycket lite) med vår moderna julgran att göra.
Så här beskrivs julstängerna eller julruskorna från 1600-talet:
"Julstängerna sattes upp utanför huset, parvis vid gårdsporten eller vid husets dörr, en enstaka eller flera stycken lutade mot varandra i konisk form. /../ Julstången skulle sättas upp på julafton senast klockan 12"
Liksom mycket annat med jultomten kommer namnen på hans renar och deras antal ifrån dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten.
I dikten från 1823 skriver Moore (om det nu var han):
"Now! Dasher, now! Dancer, now! Prancer, and Vixen,
On! Comet, on! Cupid, on! Dunder and Blixem;"
Bara två år senare (1825) sprrds dikten på bl.a. almanackor och den sista renen byter då namn från Blixem till Blixen
"Now! Dasher, now! Dancer, now! Prancer, and vixen,
On! Comet, on! Cupid, on! Dunder and Blixen;"
Idag är det "annandag midsommar" (som det aldrig har hetat). Midsommardagen var fram till 1953 också Johannes döparens dag, en dag som numera ligger 24 juni (gamla midsommardagen).
När midsommar 1953 flyttades hamnade midsommardagen istället alltid på en lördag.
Inom Svenska kyrkan har det funnits en konflikt hur man skulle hantera midsommardagen. Å ena sidan Johannes döparen, å andra sidan "lovsången till Skaparen och glädjen över naturens skönhet och rikedom [som] intagit en /../dominerande plats, därtill med bred folklig förankring."
Detta löste man först på kyrkomötet 2002. Flera remissinstanser menade att midsommardagen (lördagen) skulle vigas skapelsetemat och att dagen efter midsommardagen (söndagen) skulle firas till minne av Johannes döparen.