Här får ni några meningslösa fakta som ni kan slänga i ansiktet på er familj när ni kollar på Kalle Anka klockan 15.00 i eftermiddag.

1. Första gången programmet sändes så hetta det ”God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl.”.
2. Det första året så sändes programmet kl. 16.00. Och fram till 1976 varierade starttiden, vissa år började programmet 14.40 och viss år 14.25.
3. Ett av de inslag som faktiskt varit med varje julafton (om än i lite olika format) är "I jultomtens verkstad". Även om resten av programmet började sändas i färg tidigare sp var första gången som ”I jultomtens verkstad” sändes i färg på julafton 1978.
4. Sången som sjungs, dels i början av kortfilmen ”Jultomtens verkstad” och dels när jultomten åker iväg på sin släde har inget officiellt namn utan kallas ibland ”Santa’s workshop” och ibland ”Merry Merry Men of the Midnight Sun”.
5. I slutet av filmen sjunger jultomten själv en textrad som är bortklippt från den svenska versionen:

"Goodbye, my merry little gnomes, Goodbye, goodbye, goodbye, I’m bringing joy to a million homes, Goodbye, goodbye, goodbye!"
6. Musikstycket som spelas när leksakerna paraderar heter på svenska Militärmarschen (i original Marche Militare No 1) och är komponerat av Frans Schubert.
7. Filmen Jultomtens verkstad utspelar sig 24 december och jultomten åker iväg för att dela ut julklapparna under natten till 25 december. Förklaringen är att det är skillnad mellan när och hur julklapparna delas ut i Sverige (24/12) och USA (25/12).
8. Det finns en fortsättning på Jultomtens verkstad från 1933 som heter The Night Before Christmas där jultomten faktiskt delar ut julklapparna. Men den har aldrig visats på julafton.
9. Piff och Puff har förekommit i tre olika kortfilmer (dock aldrig samtidigt)
a) Kalle Anka och nötkriget (1960-1966)
b) Plutos julgran (1967-1968 + 1983-2020)
c) Skandal i hönsgården(1971-1981)

De enda år då Piff och Puff INTE var med var alltså 1969 och 1982.
10. Kalle Anka och nötkriget togs bort 1966 (liksom Pinocchio och Bambi) för att inslaget ansågs vara för våldsamt.
11. Kalle Anka och nötkriget (Toy Tinker) återkom aldrig. Bambi var däremot tillbaka för ett kort gästspel 1983-1984.
12. Överlag är det stora förändringar av programmet under hela 1970-talet.

Förutom Jultomtens verkstad, Peter Pan, Askungen, Lady och Lufsen, Snövit, Skandal i hönsgården, Kalle Anka i djungeln, Kalle Anka på camping, Tjuren Ferdinand, Djungelbokenoch Robin Hood visas också...
Aristocats, Jan Långben gymnastiserar, Nalle Puh och den stormiga dagen, Kalle Anka jagar tjuvar, Törnrosa, Bernard och Bianca och Pongo och de 101 dalmatinerna under olika omgångar under 70-talet.
13. Redan under de första åren så naglades Kalle Anka fast som en tradition. 1966 skrev @svd att TV "Kl 15 bjuder traditionellt Kalle Anka /../ på underhållning" Och 1967 (sju år efter starten) stod det att Kalle Anka
"numer också hör till de pålitligaste jultraditionerna".
14. 1968 introducerades något som skulle bli återkommande , att visa en scen ur en aktuell Disneyfilm. I december 1968 hade Djungelboken premiär i Sverige och på julafton året efter premiären klockan halv fem visades ett klipp ur Djungelboken.
15. Under de första två åren (1969-1970) som Djungelboken visades var det ”apscenen” (alltså den där kung Louie sjunger ”Jag vill ju va’ som du”) som visades. Efter 1970 tog Djungelboken ett uppehåll och ersattes med Aristocats.
16. År 1977 var dock Djungelboken tillbaka, men då med scenen då Mowgli försöker marschera med elefanterna. Om man ska lita på teve-tablån från 1978 så bytte man redan det året till den nuvarande scenen där Mowgli dansar med Baloo.
17. Kom ni ihåg att Pinocchio visades de första sju åren för att sedan tas bort. Därefter visades Pinocchio inte något mer, förutom en gång – på julafton 2008. Anledningen till den korta återkomsten var att Disney släpptes i en restaurerad utgåva på DVD i mars samma år.
18. En del gamla favoriter har återkommit under 2000-talet vid enstaka tillfällen.
Peter Pan (2006)
Pongo och de 101 dalmatinerna (2007)
Nämnda Pinocchio (2008)
19. Under de första åren hetta programmetr olika saker:
1963 – ”Musse Pigg, Kalle Anka & co”
1964 – ”Kalle Anka & co. Disneyfilmer”
1965 – ”God jul!”
1966 – då är programmet med som ett inslag i Jul i studion och sänds 15.00
1967 – ”God jul.”
1968 – ”God jul önskar Kalle Anka och hans vänner”
1969 – ”Kalle Anka & Co. Kalle Anka önskar god jul”
1970 – ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”

Även om starttiden varier något de kommande åren är det från 1970 som programmet får det namn som det fortfarande bär.
20. Chefen för barnredaktionen på TV2 – Helena Sandblad – sa 1979 att hon ville ta bort Kalle Anka på julafton, men eftersom programmet sändes i TV1 så fick hennes uttalande ingen konsekvens. (Den här tackar jag @afTrampe för)
21. År 1982 ville SVT plocka bort ”Tjuren Ferdinand” från ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”, men tittarstorm gjorde att man sände inslaget efter Kalle Anka på julafton.
22. Första året som Robin Hood visades som ett inslag i ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” var 1974. Inslaget blev sedan ett stående inslag på julafton, förutom 1998 då SVT av någon anledning glömt att förnya rättigheterna.
23. Mellan 1989 och 1996 sände TV3 en variant av ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” på julafton. År 1997 sände Kanal 5 programmet på julafton.
24. Tjuren Ferdinand bygger på en barnbok från 1936 av Munro Leaf. Trädet som tjuren Ferdinand sitter under och ”luktar på blommorna” är en korkek. Det illustreras i Disney-versionen tydligt med att det är korkar i trädet.
25. Att Långben kan äta popcorn i ”Musses husvagn” beror på att han kör en gaffel in i en lampsockel när han äter majs. Denna scen är dock bortklippt i den version som visas på svensk teve på julafton.
26. Lady och Lufsen utspelar sig i en obestämd stad i USA – delvis inspirerad av Walt Disneys hemstad Marceline i mellanvästern.
27. Askungen har visats i samband med ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” 1960-1968, 1976-1977 och från 1979 fram till dagens datum.
28. Som svensk ciceron till programmet 1960 valdes Bengt Feldreich och det var även Feldreich som fick äran att sjunga duett med Benjamin Syrsa, fast då på svenska – Ser du stjärnan i det blå. På engelska är det Cliff Edwards som sjunger.
29. Feldreich dog 2019 men SVT har valt att använda äldre inspelningar av hans röst för att presentera även kommande års nya inslag.
30. Den sång som Kalle Anka, Mimmi och Långben sjunger i slutet av ”Plutos julgran” heter ”Deck the Halls” och är en walesisk melodi som fick engelsk text av den skotkse musikern Thomas Oliphant i slutet av 1800-talet.
31. Den version av I jultomtens verkstad som visas på SVT i är klippt på fyra ställen – när tomten läser ett längre brev, när två dockor åker ner för en rutschkana, när en docka som är karikatyr av en jude går i leksaksparaden samt en del i slutet när Santa Claus sjunger en sång.
32. Två av klippen (brevet och sången) har aldrig varit med på julafton. De två andra har varit med från någon gång på 80-talet till 2012 då Disney (inte SVT) valde att plocka bort dem.
33. Jultomtens verkstad är från 1932 och regisserad av Wilfred Jackson
34. I leksaksparaden kan vi bla se Charlie Chaplin jagas av en polis.
35. Kalle Anka i djungeln har varit med på julafton sedan 1971. Filmen är klippt så att de mest våldsamma inslagen saknas.
36. Aracuan är en påhittad fågelart som inte finns på riktigt.
37. Askungen var med redan första året. Långfilmen är från 1950. På julafton användes det amerikanska ljudbandet. När Askungen fick svensk röst 1967, så tillhörde den Alice Babs. Mössen Gus och Jack fick båda röst av Tor Isedal.
38. Musse Piggs husvagn är faktiskt ett av de yngsta inslagen och kom inte med förrän 1982. Själva filmen är från 1938.
39. Förutom Långbens gaffel är stora delar av färden nerför backen bortklippt.
40. Lady och Lufsen har också varit med hela vägen från 1960. Själva långfilmen är från 1955.
41. Bella Notte är skriven för filmen Lady och Lufsen. Den är skriven på engelska av Sonny Burke och Peggy Lee, medan Gardar Sahlberg och Karl Lennart skrivit en text på svenska.
42. Baloos röst görs av Beppe Wolgers men det är Rolf Bengtsson som sjunger.
43. Martin Söderhjelm och Monica Forsberg skrivit text på svenska till Var nöjd med allt som livet ger.
44. Snövit är, ihop med Jultomtens verkstad och Lady och Lufsen, det inslag som varit med alla år.
45. Rösterna görs av Anna-Lotta Larsson (Snövit) och som dvärgar hörs Bert-Åke Varg, Stig Grybe, Olof Thunberg, Mille Schmidt, Hans Lindgren och John Harryson.
46. De år som Skandal i hönsgården sändes användes ändå samma intro där Benjamin Syrsa frågar om julgranen, vilket blev helt obegripligt.
47. Plutos julgran är från 1952.

• • •

Missing some Tweet in this thread? You can try to force a refresh
 

Keep Current with Svenska högtider och vanor

Svenska högtider och vanor Profile picture

Stay in touch and get notified when new unrolls are available from this author!

Read all threads

This Thread may be Removed Anytime!

PDF

Twitter may remove this content at anytime! Save it as PDF for later use!

Try unrolling a thread yourself!

how to unroll video
  1. Follow @ThreadReaderApp to mention us!

  2. From a Twitter thread mention us with a keyword "unroll"
@threadreaderapp unroll

Practice here first or read more on our help page!

More from @hogtider_vanor

24 Dec
Dags att äta!
Första tallriken.
Andra tallriken
Read 4 tweets
24 Dec
Att försöka reda ut julens ursprung kan tyckas vara ett döfött projekt redan från början eftersom det egentligen är en alldeles för stor fråga att svara på. Det är ju nämligen inte så enkelt att man kan säga att det finns en anledning till varför vi firar jul.
Väldigt förenklat kan man säga att svenskt julfirande har tusenåriga rötter och i grunden handlar om en fest när året är som mörkast. Detta julfirande har sedan genom seklerna influerats av olika strömningar, t.ex. kristendomen, nationalromantiken och amerikaniseringen.
Om vi börjar med det forntida och hedniska så vet vi att människor i alla tider högtidlighållit tidpunkter kopplade till solen – vårdagjämningen, sommarsolståndet, höstdagjämningen och inte minst vintersolståndet då natten är som mörkast.
Read 20 tweets
23 Dec
Att klä hemmet med gröna kvistar (eller att ”maja”) är en tradition som går långt tillbaka i tiden i Sverige. Vid påsk smyckade man med påskris, vid midsommar klädde man en majstång och kring jul hade man granar av olika slag utomhus.
Barrträd ansågs förr hålla övernaturligt borta och då julnatten var en natt då många sådana var i rörelse fanns det goda skäl att barrträd på gården. Seden finns belagd sedan medeltiden i Sverige. Dock har den inget (eller åtminstone mycket lite) med vår moderna julgran att göra.
Så här beskrivs julstängerna eller julruskorna från 1600-talet:
"Julstängerna sattes upp utanför huset, parvis vid gårdsporten eller vid husets dörr, en enstaka eller flera stycken lutade mot varandra i konisk form. /../ Julstången skulle sättas upp på julafton senast klockan 12"
Read 8 tweets
23 Dec
Den 23 december innebär ofta ett sista ryck i julstöket. En tradition som förknippas med dagen före julafton är att TV visar en uppersittarkväll som vakar in julen.

Första gången som en sådan uppesittarkväll visades dagen före julafton var 23 december 1964.
"[Programmet kommer] enligt producenten rymma ”julesnö, hårda och mjuka paket samt en eller två tomtar”. Medverkande i underhållningen blir bl.a. sångerska Sonya Hedenbratt samt skådespelarna Maria Hörnelius, John Harrysson och Hans Wigren, samtliga från Göteborgs stadsteater."
Året därefter (1965) sände TV programmet Medan andra pyntar som lovades vara ”julunderhållning för stressade familjefäder”. Nästa gång det blir någon form av uppesittarkväll är 1968 då ”Hejsan grabbar, är ni klara….” sändes dagen före julafton. Det kallades för en ”sittoppkväll”
Read 8 tweets
22 Dec
Liksom mycket annat med jultomten kommer namnen på hans renar och deras antal ifrån dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten. Image
I dikten från 1823 skriver Moore (om det nu var han):

"Now! Dasher, now! Dancer, now! Prancer, and Vixen,
On! Comet, on! Cupid, on! Dunder and Blixem;" Image
Bara två år senare (1825) sprrds dikten på bl.a. almanackor och den sista renen byter då namn från Blixem till Blixen

"Now! Dasher, now! Dancer, now! Prancer, and vixen,
On! Comet, on! Cupid, on! Dunder and Blixen;" Image
Read 9 tweets
21 Jun
Idag är det "annandag midsommar" (som det aldrig har hetat). Midsommardagen var fram till 1953 också Johannes döparens dag, en dag som numera ligger 24 juni (gamla midsommardagen).
När midsommar 1953 flyttades hamnade midsommardagen istället alltid på en lördag.
Inom Svenska kyrkan har det funnits en konflikt hur man skulle hantera midsommardagen. Å ena sidan Johannes döparen, å andra sidan "lovsången till Skaparen och glädjen över naturens skönhet och rikedom [som] intagit en /../dominerande plats, därtill med bred folklig förankring."
Detta löste man först på kyrkomötet 2002. Flera remissinstanser menade att midsommardagen (lördagen) skulle vigas skapelsetemat och att dagen efter midsommardagen (söndagen) skulle firas till minne av Johannes döparen.
Read 6 tweets

Did Thread Reader help you today?

Support us! We are indie developers!


This site is made by just two indie developers on a laptop doing marketing, support and development! Read more about the story.

Become a Premium Member ($3/month or $30/year) and get exclusive features!

Become Premium

Too expensive? Make a small donation by buying us coffee ($5) or help with server cost ($10)

Donate via Paypal Become our Patreon

Thank you for your support!

Follow Us on Twitter!